Sökresultat:
47 Uppsatser om Renar - Sida 2 av 4
Vindkraft och kraftledningars påverkan på djurlivet : - en litteraturstudie
Litteraturstudien sammanställer tillgängliga kunskaper och erfarenheter om vindkraftens och kraftledningars påverkan på djurlivet, både vilda och domesticerade djurgrupper. Avgränsningar som gjorts är att enbart behandla påverkan på betesdjur. Eftersom litteraturen inom området är mycket begränsad har vi även gjort kopplingar till närliggande områden så som störningar från olika typer av buller samt trafik, jakt, friluftsliv och habitatförändringar vilka uppstår i samband med en etablering. I de fall då faktaunderlag för betesdjur saknats har vi dragit paralleller till andra djurarter och i vissa fall har vi även tittat på hur människan påverkas av effekterna för att kunna få en förståelse för hur djuren upplever eller påverkas av störningen.Det går inte att utesluta att det kan finnas en påverkan på betesdjuren, framförallt på de vilda djurgrupperna. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att buller från vindkraftverk kan vara en stressande faktor för djur och långvarig stress kan ge effekter som minskad fertilitet och förhöjd hjärtfrekvens.
Biorening i små reningsverk vid enskilda avlopp med hög organisk belastning : Utredning och åtgärdsförslag
Rent vatten är en förutsättning för allt liv på jorden men utsläpp av föroreningar från mänskliga aktiviteter snedvrider ekosystemen med allvarliga konsekvenser som följd. Bristfällig rening och utsläpp av obehandlat avloppsvatten till naturen orsakar syrebrist och övergödning i vattenmiljöer. I svenska städer renas avloppsvatten i kommunala reningsverk genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. Utanför städerna där kommunal anslutning inte är möjlig finns små anläggningar, så kallade enskilda avlopp, som Renar avloppsvatten från en enskild fastighet eller ett mindre antal hushåll. Avloppsvatten från bensinstationer renas ofta i enskilda avloppsanläggningar där små reningsverk blir en allt vanligare reningsmetod.
Strategier hos renen för att hantera brist på föda under vintern
Renar (Rangifer tarandus) lever i ett extremt klimat och vintertid dessutom under födobrist. De är intermediära idisslare och kompenserar sin begränsade förmåga att bryta ned fibrer genom att vara selektiva i sitt betande. Under en kort sommarsäsong med gott om bete tillväxer Renarna och återhämtar sig efter den långa perioden av dåligt bete då de tappat vikt. Renarna anpassar sin diet efter säsong. Sommartid äter de till stor del kärlväxter, vilka vintertid främst ersätts av lavar.
Utvärdering av infiltrationskapaciteten hos substrat för regnbäddar
Regnbäddar, eller Rain Gardens, är växtbäddar som både fördröjer och Renar dagvatten och är ett sätt att efterlikna naturens eget sätt att rena vatten. Regnbäddar kan finnas i gatumiljö och samsas med fordon och trottoarer. Det kan även vara en vacker detalj i en villaträdgård.
Klimatförändringarna ger oss kraftigare nederbörd under kortare perioder och kommer framöver att ge oss blötare vintrar och torrare somrar. Det traditionella dagvattensystemet som snabbt leder bort vatten från staden är omodernt och ineffektivt. Regnbädden tar hand om
vattnet på plats och tillsammans med gröna tak, svackdiken och genomsläppliga markbeläggningar skapas ett uthålligt dagvattensystem.
Renskötselrätt som regleras i Rennäringslagen
Syftet med arbetet är att skaffa sig kunskap om renskötselrätten samt att redogöra för de lagar som reglerar den. Nya lagstiftingsförslag kommer också att redovisas i arbetet. I slutet på 1800-talet kom den första lagen som reglerar renskötseln. Lagen har därefter ändrats vid tre tillfällen. 1971 skedde den senaste ändringen, vilket innebar att renskötseln övergick från enskild rätt till kollektiv rätt i och med att samebyar infördes.
Tekniska system i förskolan : Små barns uppfattningar om avloppssystemet
Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur förskolebarn kan lära om tekniska system, närmare bestämt avloppssystemet och hur deras uppfattningar förändrats efter en pedagogisk aktivitet.Frågeställning: Vilka uppfattningar har barn i 4 till 5-årsåldern om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet?I studien ingick sex barn, kvalitativa intervjuer användes för att ta reda på barnens uppfattningar om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet. I den pedagogiska aktiviteten användes bilder för att visa barnen hur ett förenklat avloppssystem kan se ut och fungera. De fick sedan konstruera och testa ett förenklat avloppssystem flera gånger. Efter detta fick de själva försöka lägga ihop bilderna så att det blev ett komplett avloppssystem.
Vägen till nya marknader
Denna uppsats syftar till att ta fram potentiella nya marknader och skapa verktyg för att nå dessa, för företaget Westmatics produkt, Renaren. Den används idag främst i samband med fordonstvätt, i dess reningssystem där produkten Renar avloppsvattnet innan det släpps ut i det kommunala avloppet. Produkten tros ha en större potential inom fler reningsanläggningar än fordonstvätt.I denna uppsats tas olika teorier upp som anses vara lämpliga i detta syfte för att sedan kopplas samman med de resultat undersökningen visar. Detta för att kunna ta fram och skapa betydande säljargument.Vi har undersökt och analyserat Renarens för- och nackdelar. Genom vidare analyser har vi kommit fram till produktens kärnkompetens och ?problem.
Strategisk kommunikation i Ideella organisationer : En jämförande analys mellan Ideella organisationer och deras kommunikationsstrategier
Studien underso?ker samt diskuterar vilka kommunikationsstrategier ideella organisationer anva?nder fo?r att na? externa intressenter och svarar pa? fo?ljande fra?gor: Vilka kommunikationsstrategier anva?nder ideella organisationer fo?r att na? externa intressenter? Finns likheter respektive skillnader i hur ideella organisationer kommunicerar, vilka? Studiens teoretiska ramverk bygger pa? ideella organisationers mo?jligheter samt utmaningar med perspektiv pa? strategisk kommunikation. Den prima?ra metod som anva?nds a?r en kvalitativ textanalys av Cancerfondens samt Ung Cancers hemsida da? vi granskar hur organisationerna strategiskt arbetar i sin kommunikation. Textanalysen kombineras med kvalitativa samtalsintervjuer och anva?nds som komplement fo?r att lyfta samt sto?dja resonemang.
Dialog kring infrastruktur för väg: examensarbete angående
kommunikationen mellan Vägverket Region Norr och rennäringen
Vägverket är central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar, sektorsansvar, för hela vägtransportsystemet. Som förvaltningsmyndighet ansvarar Vägverket för myndighetsutövning inom vägtransportsektorn samt för planering, byggande, drift och underhåll av de statliga vägarna. Vägverket är uppdelad i sju regioner, där Vägverket Region Norr omfattar Norrbotten och Västerbottens län I planering och drift och underhåll ska Vägverket Region Norr utföra samråd med olika intressenter och en av de grupperna är renägarna som har rätt till vissa markområden för renskötsel. Många Renar är inblandade i trafikolyckor och det är ett problem som Vägverket Region Norr vill lösa. Sverige har idag 51 stycken samebyar som breder ut sig i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland.
Dialog kring infrastruktur för väg: examensarbete angående kommunikationen mellan Vägverket Region Norr och rennäringen
Vägverket är central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar,
sektorsansvar, för hela vägtransportsystemet. Som förvaltningsmyndighet
ansvarar Vägverket för myndighetsutövning inom vägtransportsektorn samt för
planering, byggande, drift och underhåll av de statliga vägarna. Vägverket
är uppdelad i sju regioner, där Vägverket Region Norr omfattar Norrbotten
och Västerbottens län
I planering och drift och underhåll ska Vägverket Region Norr utföra samråd
med olika intressenter och en av de grupperna är renägarna som har rätt till
vissa markområden för renskötsel. Många Renar är inblandade i trafikolyckor
och det är ett problem som Vägverket Region Norr vill lösa.
Sverige har idag 51 stycken samebyar som breder ut sig i Norrbotten,
Västerbotten och Jämtland. Vissa landområden är särskilt viktiga för
rennäringen och de är sedan 15 december, 2005 fastställda som riksintressen
av Jordbruksverket.
Som jultomtens renar ska jag dra företaget genom natten. En diskursanalys om ideal på den japanska arbetsmarknaden
Denna undersökning tar itu med unga japaners språk wakamono kotoba. Wakamono kotoba består av nyskapande ord och majoriteten av orden har spridits genom massmedia. Det har gjorts många undersökningar om denna språkmångfald. Ett resultat av forskningen är boken Wakamono kotoba ni mimi wo sumaseba skriven av Yamaguchi (2007). Där kategoriserar författaren in wakamono kotoba i nio olika delar.
Gruva eller renar? : En deliberativ analys av deltagande i beslutsprocessen vid en gruvetablering i Storumans kommun
This thesis examines the conditions for participation in the decision making process of a possible mine establishment in Storuman municipality in the north of Sweden. This is done through a case study where the main actors are the mining company Nickel Mountain AB, the municipality Storuman and the Sami village Vapsten. As a theoretical framework Cecilia Eriksson?s division of democratic theories is used as a starting point. Methods as described in deliberative democratic theory, such as discussion by effected community members, are seen as a method within the participatory democratic tradition, not a theory of its own.
Resurseffektiv kvävereduktion genom nitritation
Resurseffektiv kvävereduktion genom nitritationProblematiken med övergödning i våra akvatiska system har lett till hårdare krav på kväverening vid våra reningsverk. En rejektvattenbehandling har visat sig vara ett bra alternativ för att utöka kvävereningen. Vid Nykvarnsverket i Linköping renas avloppsvatten och sedan 2009 finns en SHARON-anläggning i drift. SHARON står för ?Stable High rate Ammonia Removal Over Nitrite? och är en kvävereningsprocess för rejektvatten utvecklad av Grontmij i samarbete med Tekniska universitetet i Delft.I denna studie har SHARON-processen i Linköping undersökts.
Renar och klövvilt på järnvägar : en studie i järnvägars effekter på ren, älg och rådjur i norra och mellersta Sverige under 2005
Roads and railroads have significant impact on the surrounding landscape and the wildlife living in it. This study aims to provide an overview of the effects caused by railways to reindeer, roe deer and moose in Sweden in order to make more detailed assessments within this topic in the future. The method used is a study of literature on the subject and a synthesis of databases with information about wildlife mortalities, traffic intensity and fences in the study area; northern and central Sweden. The databases were used to compile digital maps using ArcGIS.
Infrastructure brings change to the surrounding landscape and its function as habitat for wildlife. Railroads cause barrier effects such as fragmentation, wildlife mortality, loss of habitat and loss of connectivity.
Gis och realtids-GPS på renar : renens habitatanvändning i brukad skog - två vintersäsonger i Vilhlemina Norra Sameby
This study is commissioned by the Swedish University of Agricultural Science (SLU - Department of Forest Resource Management) in coorporation with Sveaskog and Vilhelmina Norra Sami reindeer herding community. The purpose of this study is to analyse movement patterns and habitat use of reindeers during two winter seasons (2005/2006 and 2006/2007) in areas affected by forestry activities such as clearcutting. This study examines the possibilities of analysing information from Reindeer husbandry plans and forest variable data from kNN and SMD, in relation to GPS collar points from reindeers by using Geographical Information System (GIS). Lack of knowledge and understanding between the reindeer industry and the timber industry has often led to heated debates. The possibilities of using this type of technique are very interesting and could increase knowledge concerning land-use issues to different resource users.
The main results from analyses comparing SMD, kNN, data about clearcuts, and GPS collar points from reindeers indicates that clearcut areas, younger forest, coniferous forest on lichen-dominated areas and areas dominated by pine was preferred by reindeers during the winter period.