SAMMANFATTNINGAndelen orena revisionsberÀttelser och Going Concern-varningar (GC-varningar) ligger enligt tidigare studier mellan 60 och 68 procent respektive 12 och 20 procent bland svenska aktiebolag som gÄtt i konkurs. Fenomenet förklaras vanligen som nÀra kopplat till negativa konsekvenser, som bolaget, revisorn och bolagets intressenter kan komma att utsÀttas för vid en oren revisionsberÀttelse eller GC-varning. Flera förklaringar bortser frÄn demografiska faktorer, som ocksÄ kan spela en roll i sammanhanget. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga andelen orena revisionsberÀttelser och GC-varningar samt att pröva om det finns samband mellan utvalda demografiska faktorer (revisorers kön, revisorers kompetens, revisorers arbetsbelastning samt revisorers arbetsplats) och andelen orena revisionsberÀttelser och GC-varningar, samt klargöra hur starka dessa eventuella samband Àr. Vi utförde studien kvantitativt utifrÄn material frÄn ett forskningsprojekt i företagsekonomi pÄ Mittuniversitetet i Sundsvall.

Eftersom vi har ett eget stort intresse för djurvÀlfÀrdsfrÄgor och produktion av livsmedel med hög kvalitet har vi valt att fördjupa vÄra kunskaper inom gÄrdsslakt. I en tid dÀr vi gÄr mot allt fÀrre stora slakterier, som leder till lÄnga transporter för djuren och resulterar i ökad stress och skaderisk, sÄ kÀnns detta extra aktuellt. Vi har dÀrför sammanfattat det vi tycker Àr viktigast att tÀnka pÄ för den som gÄr i tankarna att starta ett eget slakteri. Det man bör börjar med Àr att kontakta kommunen för bygganmÀlan och söka byggnadslov, dÀr skall man Àven söka miljötillstÄnd för sin verksamhet. DÀrefter vÀnder man sig till livsmedelsverket med sin verksamhetsbeskrivning och planritning för att fÄ tillstÄnd att producera livsmedel.

FörÀndringar i livskvalitet till följd av urininkontinens Àr ett vanligt fenomen. Trots moderna behandlingar Àr det fortfarande mÄnga kvinnor som fÄr negativa konsekvenser. Konsekvenserna berör bÄde kroppen och psyket. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens och deras erfarenheter av vÄrd och behandling. Metoden som anvÀndes för denna litteraturstudie och för att systematisk finna relevant litteratur var Willmans metodologi.

FörÀndringar i livskvalitet till följd av urininkontinens Àr ett vanligt fenomen. Trots moderna behandlingar Àr det fortfarande mÄnga kvinnor som fÄr negativa konsekvenser. Konsekvenserna berör bÄde kroppen och psyket. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens och deras erfarenheter av vÄrd och behandling. Metoden som anvÀndes för denna litteraturstudie och för att systematisk finna relevant litteratur var Willmans metodologi.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r en folksjukdom i det svenska samh?llet och m?nga beh?ver v?rd f?r detta. Sjuksk?terskans roll i den psykiatriska v?rden inneh?ller ansvar f?r omv?rdad och utf?ra medicinska behandlingar men ocks? att fr?mja individens sj?lvbest?mmande och delaktighet. Sjuksk?terskan anmodas att arbeta med personcentrerad ansats d?r relationen till patienten ?r avg?rande. Syfte: Att unders?ka patienters och sjuksk?terskors upplevelse av v?rdrelationen i psykiatrisk v?rd.

Dagens standardiserade revisionsberÀttelse har kritiserats för att den innehÄller alltför knapphÀndig information. Dessutom presenterar den enbart att revisorn tagit ett passivt ansvar i sitt granskningsarbete och ger inte revisorn möjlighet att ta ett aktivt ansvar vid författandet av revisionsberÀttelsen. För att fo?rbÀttra detta har IAASB beslutat att införa ett nytt avsnitt, Key Audit Matters, dÀr revisorn förvÀntas redogöra för vÀsentliga risker och svÄrigheter i revisionen. Genom att undersöka vilka omrÄden som utgör Key Audit Matters idag och hur dessa kommuniceras bÀst i revisionsberÀttelsen förvÀntas studien analysera relationen mellan revisorers ansvar och deras instÀllning till revisionsberÀttelsen.

The subject for this thesis is to examine the portrayal of the local farmer in four different museums in Scania. The purpose is to examine these two questions: 1. Which narrative and museal strategies are used in the portrayal of the local farmer by the local history societies? 2. How do the actors of the local societies relate to the living conditions and hierarchies of the rural society of Scania? The source material consists of guided tours and text material from the museums. The theoretical fields consists of history culture, use of history, historical narrative, museology and rural science act as our theoretical fields. Peter Aronsson, Anna Eskilsson and Maria Bjo?rkroth act as our main theoretical framework. Our research presents two central discourses in the portrayal of the local farmer.

I mitt examensarbete har jag arbetat fram en glaskollektion med tema mens. MÄlet med mitt arbete var dels att höja mensen ur tabut, dels att ge bruksglaset en ny scen. Genom att göra en menskoppsbehÄllare i transparent glas vill jag ifrÄgasÀtta varför vi gömmer och smusslar med vÄra mensskydd men ocksÄ varför mensen idag framstÀlls som oren, Àcklig och skamlig. Jag vill uppmuntra till att bryta det mönstret, ge den som menstruerar en möjlighet att hylla mensen, sÀtta den i fokus, pÄ piedestal. Mitt arbete resulterade i ett mensaltare, en tolkning av hur jag tror mensen hade framstÀllts om vi levt i ett matriarkat.

I mitt examensarbete har jag arbetat fram en glaskollektion med tema mens. MÄlet med mitt arbete var dels att höja mensen ur tabut, dels att ge bruksglaset en ny scen. Genom att göra en menskoppsbehÄllare i transparent glas vill jag ifrÄgasÀtta varför vi gömmer och smusslar med vÄra mensskydd men ocksÄ varför mensen idag framstÀlls som oren, Àcklig och skamlig. Jag vill uppmuntra till att bryta det mönstret, ge den som menstruerar en möjlighet att hylla mensen, sÀtta den i fokus, pÄ piedestal. Mitt arbete resulterade i ett mensaltare, en tolkning av hur jag tror mensen hade framstÀllts om vi levt i ett matriarkat.

I mitt examensarbete har jag arbetat fram en glaskollektion med tema mens. MÄlet med mitt arbete var dels att höja mensen ur tabut, dels att ge bruksglaset en ny scen. Genom att göra en menskoppsbehÄllare i transparent glas vill jag ifrÄgasÀtta varför vi gömmer och smusslar med vÄra mensskydd men ocksÄ varför mensen idag framstÀlls som oren, Àcklig och skamlig. Jag vill uppmuntra till att bryta det mönstret, ge den som menstruerar en möjlighet att hylla mensen, sÀtta den i fokus, pÄ piedestal. Mitt arbete resulterade i ett mensaltare, en tolkning av hur jag tror mensen hade framstÀllts om vi levt i ett matriarkat.

Denna studie underso?ker hur Systembolagets roll kan uppfattas genom deras organisationsbera?ttelse. En tematisk textanalys har gjorts av Systembolagets webbpublicerade material fo?r att faststa?lla vilka diskurser som framtra?der i materialet fo?r att framsta?lla deras roll. Denna studie bygger pa? Zygmunt Baumans teori om va?rt samtida konsumtionssamha?lle samt John Clarkes resonemang om hur offentliga organisationer har beho?vt anpassa sig till detta konsumtionssamha?lle.

M?let med denna studie ?r att unders?ka vad vithetsnormen har f?r betydelse f?r arbetsmetoder och beslutsfattande p? Changers Hub samt p? vilka s?tt strukturer kopplade till detta begrepp interagerar med Changers Hubs arbete f?r att skapa en parallell, positiv samh?llsber?ttelse g?llande f?rortens inv?nare. Studien fokuserar p? hur personalen navigerar externt och internt gentemot majoritetssamh?llet och r?dande normer. Uppsatsen ?r skriven p? svenska och baserad p? ?tta veckors f?ltstudie hos Changers Hub Hj?llbo.

I mitt examensarbete har jag arbetat fram en glaskollektion med tema mens. MÄlet med mitt arbete var dels att höja mensen ur tabut, dels att ge bruksglaset en ny scen. Genom att göra en menskoppsbehÄllare i transparent glas vill jag ifrÄgasÀtta varför vi gömmer och smusslar med vÄra mensskydd men ocksÄ varför mensen idag framstÀlls som oren, Àcklig och skamlig. Jag vill uppmuntra till att bryta det mönstret, ge den som menstruerar en möjlighet att hylla mensen, sÀtta den i fokus, pÄ piedestal. Mitt arbete resulterade i ett mensaltare, en tolkning av hur jag tror mensen hade framstÀllts om vi levt i ett matriarkat.

Yrket som sjuksköterska innehÄller arbetsuppgifter som innebÀr en risk att komma i kontakt med patienters blod och dÀrmed en risk för blodsmitta. Syftet med före-liggande studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt sjuksköterskan pÄverkas efter att han/hon rÄka ut för en stickskada, samt vilket stöd han/hon fÄr efter en stickskada. Studien hade som ansats att tillÀmpa analytisk induktiv metod. Datainsamlingen gjordes med hjÀlp av Ätta individuella intervjuer, med sjuksköterskor som rÄkat ut för en stickskada. Den analysmetod som tillÀmpades var inspirerad av Dahlbergs (1997) tre analysfaser, helhet, delar, helhet och frambringade fyra huvudkategori-er: psykisk pÄverkan, social pÄverkan, fysisk pÄverkan och stöd.

Den ha?r uppsatsen handlar om samtalet i musikterapi, ett a?mne som a?r sparsamt beskrivet i litteraturen. En kort beskrivning av musikterapi som klinisk och aka- demisk disciplin ges, och en litteraturgenomga?ng go?rs av na?gra bo?cker kring sam- talsmetodik och det lilla som finns skrivet om samtal i musikterapi. Studien byg- ger pa? tre musikterapisessioner arrangerade speciellt fo?r studien och intervjuer med de tre musikterapeuterna.