Detta arbete riktar fokus mot den nya reviderade versionen av Lpfö98. Uppsatsen bygger på en diskursanalys av den reviderade versionen av läroplanen för förskolan inspirerad av den foucaultanska diskursanalysen. Vår huvudfråga är: Vilken är den rådande diskursen i den reviderade versionen av Lpfö98? Svaret på våra frågeställningar försöker vi nå genom att göra en djupläsning av den reviderade versionen av Lpfö98 med fokus på likheter och skillnader mellan den nya och den gamla versionen av Lpfö98. Fokus i den nya samt skillnaderna mellan den nya och den gamla åskådliggör vi genom att göra en begreppsräkning där vi tittar på hur ofta olika begrepp förekom i den nya respektive den gamla versionen, samt i vilka kontexter begreppen förekom. Vi tar även utgångspunkt i det genealogiska och arkeologiska angreppssätten som är en den foucaultanska diskursanalysens två huvudangreppssätt för att analysera en text eller företeelse.

Undersokningens syfte har varit att studera hur pedagoger tanker och arbetar kring amnet matematik idag. Internationella undersokningar fran TIMSS Advancerad 2008 (Trends in International Mathematics and Science Study) och fran PISA 2006 (Program for International Student Assesment) visar att elever inte har de kunskaper i matematik som kravs for att soka till de hogre tekniska utbildningarna. For att Sverige ska kunna folja med i den tekniska utvecklingen internationellt behovs en satsning pa matematik. Redan i forskolan behover barn fa de grundlaggande kunskaper i matematik som ar nodvandiga for fortsatt skolgang. I forslaget till den nya laroplanen (Skolverket, 2009), forstarks forskolans pedagogiska uppdrag vilket ska leda till att ambitionsnivan hojs i forskolan.

Denna studie beskriver några förstelärares uppfattning om särskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. Främst har jag valt att analysera hur lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv på specialpedagogik. Jag har också studerat hur lärarna fördelar ansvaret för elevens lärarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utläsas i lärarnas tal.  Jag har använt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgått från teoretiska perspektiv på specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd utifrån olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

Skolan har genom åren använt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populär i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. Läroplanen beskriver i sina strävandemål att eleverna ska fostras i grundläggande demokratiska värderingar, visa varandra respekt och lära sig av varandra. I detta sammanhang kommer således grupparbetet väl till pass. Syftet med denna undersökning är således att studera elever och lärares syn på gruppbaserat arbete.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers perspektiv på barns bildskapande i förskolan och om bildskapande används som ett medvetet redskap för barns utveckling. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i fyra olika förskolor, varav en är inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att bildskapande används som ett medvetet redskap både som ett lärande i ett annat ämne och som ett estetiskt mål. Vidare visar resultatet att bildskapande är viktigt för barns utveckling, däremot finns det olika tolkningar hos pedagogerna vad gäller fritt skapande och mallanvändning.

SAMMANFATTNINGBuksmärtor är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker sjukvård. Historiskt sett har smärtlindring till patienter med buksmärta varit restriktiv. Otillräcklig smärtlindring kan bero på rädsla för att smärtlindrande läkemedel ska dölja viktiga kliniska tecken som kan leda till diagnostiska svårigheter.Syfte: Att undersöka i vilken omfattning ambulanssjuksköterskan smärtlindrar patienter med buksmärta, i vilken utsträckning patienter smärtskattas samt om det föreligger någon skillnad mellan män och kvinnor när det gäller administrering av smärtlindrande läkemedel och omfattning av smärtskattning prehospitalt.Metod: En retrospektiv jämförande deskriptiv journalgranskning med kvantitativ ansats. Ett konsekutivt urval gjordes och sammanlagt granskades 200 journaler, varav 100 omfattade kvinnor och 100 omfattade män.Resultat: 21 % (n=42) av patienterna smärtlindrades. Det fanns ingen statistisk signifikans som visade att kvinnor och män smärtlindrades i olika omfattning.

I denna studie undersöks vilka möjliga dimensioner av variation som kan finnas i framställningen av lärandeobjektet geometriska talföljder och summor. Detta har undersökts genom observation av undervisning hos fem olika gymnasielärare. Observationerna transkriberades och analyserades utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv. Resultatet av arbetet är ett antal formulerade dimensioner av variation, som kan användas för att planera och analysera undervisning rörande geometriska talföljder och summor..

Syftet med arbetet var att skriva om fem lärares uppfattningar kring den historiska berättelsen som undervisningsmetod samt dess påverkan på elevernas historiemedvetande. Arbetet gick ut på att ta reda på: ? Vad lärare anser om historiska berättelser som undervisningsmetod och i vilket syfte de har använt sig utav den och hur den kan utveckla elevernas historiemedvetande. Metoden som använts i undersökningen för att stödja arbetet var intervjuer. Intervjuerna gav möjligheten att ta del utav fem pedagogers uppfattningar och tankar kring historiskt berättande i form utav berättelser som metod och vilka erfarenheter det fanns kring dem. Väldigt kortfattat visade resultatet på att lärarna ansåg att historiska berättelser är en bra och användbar metod i historieundervisningen då majoriteten utav lärarna var överens om att de fängslar barnen och att eleverna uppskattar den, men att den även är en metod utav många andra.

Kvalitet är ett begrepp som inte låter sig definieras på ett enkelt sätt. Syftet med denna studie är att undersöka svenska och finska rektorers uppfattningar av begreppet kvalitet.Datainsamlingen har skett genom intervjuer av svenska och finska grundskole- och gymnasierektorer. En fenomenografisk metod kombinerat med en kontextuell analys har använts vid bearbetningen av materialet.Undersökningens resultat består av en kategorisering av rektorernas uppfattningar. Kategoriseringen har skett i tre omgångar. I den tredje och sista analysen kunde två huvudkategorier av uppfattningar redovisas: resultat- och resursoptimering samt optimala arbetsprocesser.

Arbetets övergripande syfte var att undersöka elever i matematik- och lässvårigheter, ur pedagogers perspektiv. Studien fokuserar på hur pedagoger uppfattar att de arbetar med och bedömer elever som inte uppnår målen i matematik på grund av att de är i lässvårigheter. Dessutom undersöks om elever i lässvårigheter får den hjälp de behöver för att uppnå målen i matematik samt om pedagoger tar hänsyn till elevers lässvårigheter i bedömningen av deras matematikkunskaper. För att genomföra undersökningen gjordes en enkätundersökning med pedagoger på tre grundskolor i Stockholmsområdet, skolår 1-5. Av enkätresultatet framgår att pedagogerna i regel hjälper elever i matematik- och lässvårigheter med läsningen av matematikuppgifter.

Syftet med vår studie är att skapa ett större perspektiv och att bidra till forskningsområdet kring sinnesmarknadsföring och dess utveckling genom att belysa en ämnesexperts perspektiv. Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerad intervju med färgexperten Per Nimer. Resultat: Trender har existerat och påverkat oss i årtionden. Trendutvecklingen påverkas genom skeenden i samhället vilka avspeglas i psykosociala och demografiska aspekter hos individer. Färger har olika betydelser beroende på i vilken kontext de figurerar i.

Komponentavskrivning blev aktuellt i samband med att EU valde att följa de standarder som IASB utfärdade. Efter införandet av K3-regelverk för svenska företag kom det att bli ännu mer aktuellt med komponentavskrivning i Sverige.Då tidigare forskning har riktat kritik mot komponentavskrivning, fann vi det intressant att undersöka vilka svårigheter som kan finnas med komponentavskrivning i ett petrokemiskt företag utifrån två olika perspektiv. Med detta som grund valde vi att undersöka vilka svårigheter som fanns utifrån ett redovisningsperspektiv och ett operativt perspektiv samt att undersöka hur interaktionen går till mellan dessa två perspektiv.Den teoretiska referensramen i arbetet innefattar svensk praxis, IAS 16, K3-regelverk, komponentavskrivning, kritik mot komponentavskrivning, redovisningsfunktionen och operativa verksamheten. Empirin utgörs av intervjuer som är utförda hos det petrokemiska företaget Borealis där vi har undersökt vilka svårigheter som finns med komponentavskrivning i redovisningsfunktionen samt den operativa verksamheten. Vi har även undersökt hur interaktionen gällande komponentavskrivning ser ut mellan redovisningsfunktionen och den operativa verksamheten.

Denna undersökning är utformad för att ta reda på var människor stöter på New Age samt hur det skiljer sig mellan de olika åldersgrupperna. Undersökningen ska även försöka besvara vilka perspektiv det finns på New Age, vad som är vardagligt och vad som är avvikande samt hur integrerad New Age är i populärkulturen. För att genomföra denna undersökning användes blandad metodik av både kvantitativ och kvalitativ metodik. Inom den kvantitativa delen användes en enkät med fyra olika målgrupper ( 60 år). Inom varje målgrupp genomfördes 25 enkäter. Den kvalitativa delen bestod av fyra semistrukturerade intervjuer med en person från vardera ålderskategorin.

Dr. Robert A. Pape utgav sin bok Bombing to win: Air power and coercion in wars år 1996. Det är en kvantitativ analys där Pape?s målsättning är att presentera en teori som beskriver hur luftmakt skall användas för att lyckas och testa den mot alla strategiska luftoperationer under 1900-talet.

Jag har i mitt examensarbete empiriskt studerat klassrumsklimatet sett ur två perspektiv, elevperspektivet och lärarperspektivet.Genom enkätundersökningar i en sexa, sjua och åtta har jag undersökt hur klassrumsklimatet kan gestaltas av elever. Detta är klasser som jag har undervisat i under mina tre veckor långa högstadiepraktik på grundskollärarutbildningen och jag har sammanfattat mina dagboksanteckningar om respektive klass för att få ytterligare ett perspektiv på klimatet i klassen.För att belysa klassrumsklimatet i både ett elev- och lärarperspektiv har jag läst litteratur inom området för attfördjupa mina kunskaper och för att använda som grund till den empiriska studien.Utifrån enkätundersökningen, dagboksanteckningarna och litteraturstudien ville jag ytterligare få lärares perspektiv på klassrumsklimatet. Jag har därför gestaltat ett fall som bygger på konflikter som framgår av enkätundersökningen och egna erfarenheter från min praktik i sexan, sjuan och åttan. Jag har sedan vänt mig till de tre klasslärarna till de aktuella klasserna för att få deras bild av fallet och hur man går till väga för att skapa ett gott klassrumsklimat. Jag har också försökt belysa hur lärarens ledarskap påverkar klimatet i klassen..