Studiens syfte är att undersöka vilket faktaurval författare till läroböcker i gymnasiekurserna religionskunskap 1 och Religionskunskap A gör i sin beskrivning av de abrahamitiska religionerna. Påverkar detta urval elevers kunskap om de olika abrahamitiska religionerna och följer läroböckernas innehåll kraven i respektive kursplan.Studien granskar fyra olika läroböcker och om läroböckernas innehåll följer kunskapskraven i kursplanen för religionskunskap. Då en ny kursplan infördes höstterminen 2012 medför detta att studien även kommer att jämföra böcker som tillhörde den föregående kursplanen och den rådande. Metoden som används i studien är en komparativ textanalys med en hermeneutisk teoretisk utgångspunkt.Det som kännetecknar den goda läroboken är att den ska vara nyanserad och beskriva innehållet utifrån olika perspektiv, samt vara problematiserande och allsidig. Studiens resultat visar att det finns en brist i läroböckerna att anlägga olika perspektiv, ofta beskrivs ett generaliserande innehåll. .

Syftet med den här uppsatsen är att försöka förstå vad ungdomar och i synnerhet dagens elever har för tankar kring kristendomen och vad som anses vara relevant i Religionsundervisning för eleven. Uppsatsen är uppdelad i två delar. För det första har jag med elevernas bilder och bilder från läromedel och jag ska göra en jämförelse för att se om det finns någon skillnad. För det andra finns en del angående urval av material som både elever och lärare kan använda sig av. I första delen ska jag se vilka urval som läraren har när de väljer undervisningsmaterial och jämföra med vad eleverna, den andra delen, vill ha för sorts material i kristendomsundervisningen.  Mina frågeställningar i del ett är: Vad har elever, på min partnerskola, för syn på religionen kristendomen? Hur skiljer sig elevernas bilder i jämförelse med läroböckernas bilder? Mina frågeställningar i del två är: Vilken sorts material kan man använda sig av i kristendomsundervisningen för att göra ämnet mer intressant? Vad vill eleverna använda för undervisningsmaterial och hur kan de vara med och påverka? .

Det finns ungdomar som deltar i studien som talar om döden i familjen, med sina kompisar, i skolan och/eller i sina församlingar. Dock är det en betydande andel på 18 % som aldrig har talat med sin familj och 31 % som aldrig talat med sina kompisar om döden. 17 % anser att religionskunskapen i skolan påverkar deras personliga tro. De elever som utvecklar sitt resonemang beskriver att religionskunskapen får dem att tänka till på hur deras privata handlingar yttrar sig eller att lektionerna gett dem ett annat synsätt på religioner. Flest ungdomar svarar att Familjen och alternativet ?TV, film, musik, tidningar, böcker? har störst betydelse var deras syn på döden kommer från.

Syftet med föreliggande studie är att studera en svensk skola utomlands och dess mellanstadielevers och lärares upplevelser av den thailändska religionen. Uppsatsens frågeställningar:· Hur upplever eleverna att de påverkas av att gå i en svensk skola utomlands?· Hur beskriver lärarna att de arbetar med undervisningen i religion på en svensk skola utomlands?· Hur upplever eleverna den thailändska religionen i skolan? Finns det några likheter eller skillnader, enligt lärare och elever, med svenska skolan hemma, när det gäller Religionsundervisningen?Resultatet av undersökningen visade att eleverna uppskattade den lärarledda tiden som de tyckte var möjlig i större utsträckning på skolan utomlands. Undersökningen visade även att lärarna upplevde att det fanns många likheter med Religionsundervisningen i Sverige såsom kursplaner och ämnets innehåll medan de ansåg däremot att det som skiljde dem åt var möjligheten till mycket mer studiebesök och möjlighet till lärarledd tid på skolan i Thailand. Eleverna upplevde buddhismen på olika vis och med olika djup kunskap beroende på hur länge de varit på plats i Thailand..

Syftet med denna uppsats är att utifrån idéerna i konfirmandmaterialet Det andra landet hitta ett sätt att arbeta kring liknande tankar i en icke-konfessionell Religionsundervisning i grundskolans senare år eller gymnasiet. Det innebär att uppsatsens fokus ligger vid metod och didaktik. Uppsatsen utgörs av två delar, en teoridel med en genomgång av de teorietiska grunderna för ett didaktiskt arbete samt en praktisk del som redogör för upplägget i Det andra landet och hur detta skulle kunna föras över i skolans värld, då kallad Den andra världen. Tanken utgår från att eleven gör en resa genom olika landskap och där får besöka platser och träffa personer som är relevanta för undervisningen. Undervisningspassen, varav några finns beskrivna i uppsatsen, försöker utgå ifrån ett varierat lärande med grund i såväl upplevelsebaserat lärande, problembaserade undervisningsformer som i dialogbaserat lärande.

Syftet med följande uppsats är att undersöka i vilken utsträckning gymnasielärare uppfattar islamofobiska åsikter hos sina elever, och hur detta påverkar deras didaktiska val när de undervisar om islam i religionskunskap. Arbetet ger en översikt av utvald tidigare forskning gällande islamofobins idéhistoriska utveckling, islamofobibegreppet och dess användning, samt litteratur gällande islamofobi och Religionsundervisning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöker och redogör jag för hur tre gymnasielärare i religionskunskap ser på problematiken kring islamofobi. Mitt resultat pekar på att de ser islamofobi som ett problematiskt område att arbeta med, och de menar att eleverna får många av sina uppfattningar gällande islam från media, som de anser visar upp en huvudsakligen negativ och enhetlig bild av islam. Detsamma kan i hög utsträckning sägas gälla läromedel.

In this study emphasis was on pupils? expectations regarding beliefs and conceptions of life among teachers within the school subject of religion. Additionally this study also concentrated on the consequences of teachers? beliefs on their legitimacy and teaching. The study?s method was qualitative including semi-structured interviews in two separate schools.

I oktober 2010 fastställde regeringen en ny läroplan med kursplaner för grundskolan som ska verkställas under hösten 2011. När det gällde kursplanen i religionskunskap föreslog Skolverket att alla fem världsreligionerna skulle få lika mycket fokus i undervisningen medan regeringen menade att fokus skulle vara på kristendomen även fortsättningsvis, precis som i den gamla kursplanen i religionskunskap. Detta är en viktig fråga att belysa då Sverige är och fortsätter att bli allt mer mångkulturellt.Denna religionsdidaktiska undersökning syftade till att jämföra vad representanter från de åtta riksdagspartierna i Sverige ansåg om den nya uppkommande kursplanen i religionskunskap samt Religionsundervisningen överlag. Med hjälp av intervjuer fick vi tillgång till partiernas ståndpunkter gällande dessa frågor. Sammanfattningsvis kan vi säga att vi i slutsatsen kom fram till att de borgerliga partierna (M, FP, KD och C) samt sverigedemokraterna menade att den nya kursplanen med dess fokus på kristendomen var bra samt att de ansåg att lärare borde fokusera mer på kristendomen än övriga religioner i Religionsundervisningen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka ickepedagogiska texter som används i gymnasieskolans Religionsundervisning samt i vilket syfte lärarna väljer att använda dem. Med begreppet ?ickepedagogiska texter? menas texter som inte, som läroböcker och skrivna i pedagogiskt syfte, utan mer autentiska texter som exempelvis artiklar, urkunder, prosa och lyrik. Uppsatsen består dels av en bakgrundsdel, där jag kort redogör för religionsämnet, dess utveckling samt de båda begreppen religionsdidaktik och textdidaktik, dels av en forskningsstudie. I den senare har jag intervjuat åtta gymnasielärare i religionskunskap om deras användning av och syn på ickepedagogiska texter.

Föreliggande uppsats har utgått från en socialkonstruktivistisk vetenskapsansats. Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att undersöka relationen mellan muslimer och svensk skola. Detta har gjorts genom att söka svar på tre tematiska frågor: 1 Vilka utmaningar eller konflikter kan uppstå mellan muslimer och svenska skolor? 2 I vad mån bidrar Religionsundervisning om islam och muslimer till att utveckla elevernas förståelse och känsla för tolerans i anslutning till muslimer? 3 Vilket förhållningssätt finns till en skolavslutning i kyrkan bland elever med olika trosåskådning? Metoden har varit kvalitativ och kvantitativ och praktiserats på två högstadieskolor. Mätinstrumenten har varit en enkät och semistrukturerade intervjuer.

Syftet med vår uppsats är tvåfaldigt. Vi har undersökt hur representanter, det vill säga lärare, rektor och elever, inom en konfessionell kristen friskola beskriver skolans religiösa och värdemässiga profil. Mot bakgrund av den givna beskrivningen har vi i ett jämförande perspektiv undersökt undervisningen i religion och etik inom den konfessionella friskolan och en kommunal skola. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervju som metod. Resultatet av vår undersökning visar att den konfessionella skolan ger kristendomen mer utrymme, så till vida att denna får fungera som jämförelseobjekt vid undervisningen av övriga religioner.

This essay is about Abrahams children and its teaching method  the IE- method. The purpose of this essay is to see what four teachers who use the method in their teaching think about it. To get an idea of how these teachers are working with the IE- method, I interviewed them. What are the pros and cons, is it a good way to teach religion? In addition, I look at how the IE- method follows the Lpo94 values and goals.

Mot bakgrund av att jag har ett stort intresse för religionsämnet och dess breda innehåll, samt att jag hösten 1998 gjorde en undersökning baserad på intervjuer av mellanstadielärare om hur religionsämnet ser ut i dagens skola och hur det borde vara, har jag valt att göra en liknande undersökning hos ett antal elever för att få deras synpunkter på skolans Religionsundervisning. Detta mycket för att få en helhetssyn på saken och kunna knyta ihop påsen.Tillvägagångssättet för denna undersökning har jag försökt att göra så likartad den tidigare som möjligt för att få en något så när rättvis jämförelse och bedömning. De intervjuade går i tre olika skolor i en och samma kommun. Intervjuerna har varierat tidsmässigt, men genomsnittet är ca 15 minuter. Dessa har jag sedan sammanställt efter bästa förmåga, oftast ordagrant men även sammanfattande beroende på elevernas olika förmåga att uttrycka sig.Även genom denna undersökning har jag fått bekräftelse på att det är dåligt ställt med Religionsundervisningen i dagens skola.

Etiska frågor griper in i varje människas liv och det blir allt viktigare för individens självkännedom att få bearbeta dessa frågor. För att klara av det behövs kunskap och redskap att utveckla vår förmåga till kritiskt tänkande. Osäkerheten är stor idag och det är inte lika självklart vilka värderingar och normer vi ska leva efter. Forskning visar också att barns intresse för etik och livsfrågor ökar, samtidigt som de känner en växande vilsenhet. Vi lärare blir allt viktigare personer som tillsammans med hemmet ska påverka och ansvara för elevernas framtid.

Syftet med mitt examensarbete var att med tanke på samhällets sekularisering undersöka gymnasieelevers uppfattning om religion och religiositet. De två övergripande frågorna jag sökte svar på utifrån en mängd delfrågor var för det första hur eleverna beskriver sin uppfattning om religion som ämne i skolan och för det andra hur eleverna uttrycker sin egen världsbild och religiositet. I bakgrunden beskriver jag begreppet sekularisering och hur det har påverkat vårt samhälle och därmed även skolan. Jag redogör även för vad styrdokumenten samt författare till böcker inom religionsdidaktik anser är religionsämnets syfte och roll i dagens sekulariserade samhälle. För att uppfylla mitt syfte utförde jag en enkätundersökning bland gymnasieelever med frågor som på olika sätt knöt an till mitt syfte och mina två övergripande frågor.