Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att genom en kvalitativ studie intervjua några verksamma religionskunskapslärare och genom detta undersöka deras didaktiska val i sin religionsundervisning. Fokus i uppsatsen ligger på valet av religioner som lärarna väljer att undervisa om i sin religionsundervisning, och detta i enighet med olika gällande styrdokument och pedagogens tolkning av dessa. Syftet har varit att finna generella likheter och skillnader mellan lärarnas val av religioner i världen att undervisa om och att sedan tolka vad dessa likheter kan bero på. Syftet har även varit att undersöka om lärarna vet vilka religioner i världen som de är skyldiga att undervisa om enligt styrdokumenten, vilket kan sägas vara lärarens professionella tolkning av styrdokumenten som gäller i religionskunskap. Meningen med uppsatsen var även att ta reda på om lärarna medvetet väljer bort någon religion att undervisa om och i så fall varför. Resultatet av min forskning visar att de religioner i världen som är mest representerade bland lärarnas val, är de fem världsreligionerna.

I denna studie undersöker och analyserar jag religionsundervisningen i tre olika skolor i Ghanas huvudstad Accra. De tre skolorna har alla olika profiler, varav en är muslimsk, en är kristen och en saknar religiös profil eller är icke-konfessionell. De tre skolorna är således Islamic Educational Unit, Presbyterian Boys Secondary School samt University Primary School.Studiens syfte är att jämföra hur religionsundervisningen ser ut och bedrivs i de olika skolorna, vilka olika religioner som presenteras i undervisningen och hur man ställer sig till olika aspekter av religionsundervisningen och religion i allmänhet, och hur ämnet är upplagt. Jag vill undersöka huruvida religionsundervisningen i de olika skolorna domineras av någon religion och ifall någon religion helt lämnas utanför. Detta är viktigt för att ge en bild av hur skolornas karaktär ser ut och hur man prioriterar i undervisningen.

SAMMANFATTNINGIda Carlgren & Josefine FermPedagogiskt förhållningssätt till religiös mångfaldEn jämförande studie mellan två skolorAntal sidor: 31Syftet med vårt arbete är att utifrån en definition av begreppet mångreligiöst undervisningsperspektiv undersöka förutsättningarna för en undervisning i skolämnet religion, som främjar både lärandet och utvecklingen av ett tolerant förhållningssätt hos eleverna.Vi har valt att utgå från en huvudfrågeställning som är: Vilka problem uppfattar skolorna vid integration och hur arbetar de med dem? För att ringa in problemen utgår vi från följande frågeställningar: Vilka styrdokument ligger till grund för undervisningen i religion? Hur främjar religionsundervisningen tolerans och förståelse över de etniska och religiösa grupperna? Utifrån dessa områden formulerade vi sedan de frågor som vi använde vid intervjuerna.Metoden vi använde oss av var öppenriktad intervju. Sedan vi analyserat intervjusvaren kom vi fram till resultatet. I vår undersökning sökte vi efter problem kopplade till religion i skolan, till vår förvåning uppfattade ingen av respondenterna några sådana i sin religionsundervisning. Vi har därför lyft fram de problem som vi uppfattade att skolorna hade, men som de inte själva såg, i vår diskussionsdel.

Syftet med mitt examensarbete var att med tanke på samhällets sekularisering undersöka gymnasieelevers uppfattning om religion och religiositet. De två övergripande frågorna jag sökte svar på utifrån en mängd delfrågor var för det första hur eleverna beskriver sin uppfattning om religion som ämne i skolan och för det andra hur eleverna uttrycker sin egen världsbild och religiositet. I bakgrunden beskriver jag begreppet sekularisering och hur det har påverkat vårt samhälle och därmed även skolan. Jag redogör även för vad styrdokumenten samt författare till böcker inom religionsdidaktik anser är religionsämnets syfte och roll i dagens sekulariserade samhälle. För att uppfylla mitt syfte utförde jag en enkätundersökning bland gymnasieelever med frågor som på olika sätt knöt an till mitt syfte och mina två övergripande frågor.

AbstractMy feature career as a teacher, for the early years of compulsory school, makes it interesting to finding out of how teaching religion can be donned. I am interested in what methods can be used for teaching religion That?s why my purpose aims to find out how five different teachers, of the early ages, works and what methods they use while teaching religion. My issue for this composition is: what methods, or to a point - methods supported by different teaching models, can be used for studying religion in compulsory school? Empirical and specialized literature points in the direction fore methods like storytelling, load reading, drama, group works, independent searching of information, working books and so on.

Denna uppsats diskuterar det faktum att många lärarstudenter inom Religionsvetenskap och lärande är kristna eller, i mer sällsynta fall, bekänner sig till någon annan traditionell religion. Enligt läroplanen skall undervisningen i skolorna vara icke konfessionell, vilket skulle kunna uppfattas som något av ett problem om lärarstaben i det aktuella ämnet är aktivt troende. Länge bedrevs undervisningen av kyrkan men efterhand växte kraven på objektiv undervisning och statliga skolor tog över och sekulariserade undervisningen. På 1960-talet var kravet på objektivitet så stort att många lärare blev rädda för att undervisa och på så sätt råka påverka sina elever med sina egna åsikter. Nu har kraven på objektivitet mattats och detta kan ses i de undersökningar som ligger till grund för denna uppsats.

Denna uppsats är en studie i spelfilmens vara eller icke vara i gymnasieskolans religionsundervisning. Uppsatsen syfte är att utreda hur man som gymnasielärare kan använda spelfilm i undervisningen av religionsämnets icke-historiska delar. För besvara uppsatsens frågeställningar har en hermeneutisk tolkningsmetod tillämpats både för bakgrundens litteraturstudier samt för den kvalitativa intervjustudien. Bakgrunden beskriver det komplexa och värdefulla som religionskunskapens icke-historiska inriktningar, vilka enligt Skolverkets styrdokument, ska behandlas. Även filmens plats i religionsämnet presenteras genom såväl dess förmåga att förmedla förståelse för religion samt dess didaktiska potential.

Jag har genomfört en studieresa till A.C.E.-Tabor, Danmark, där jag studerat en annorlunda pedagogik, A.C.E. (Accelerated Christian Education), som bygger på individualiserad undervisning med eleven i centrum och där eleven själv sätter sina studiemål.Det som särskilt väckt mitt intresse är att man utgår från bibeln i undervisningen och försöker lära eleverna efterfölja Jesu karaktärsdrag, som avspeglas i undervisningsmaterialet och lärarnas förhållningssätt. Jag har försökt finna idéer och tankar inom pedagogiken som skulle kunna berika vår religionsundervisning. För att få en bild av hur religionsundervisningen bedrivs i dagens svenska skolor, har jag använt mig av en enkät, som låg- och mellanstadielärare fått besvara.Av enkäten framgår det att så gott som alla lärare använder sig av bibeln i undervisningen, främst som uppslagsbok för egen förberedelse och för att visa omfång och uppläggning. Etik och moral anses viktigt, men många skulle gärna ha mer kunskap i ?ämnet?..

Syftet med denna studie är att utröna några gymnasie- och KOMVUX-lärares erfarenheter av, attityder till samt intresse av språkutvecklande ämnesundervisning genom narrativ metod. Kvalitativa intervjuer har utförts med sex lärare vid gymnasie- och KOMVUX-skolor i Malmö kommun. Språkutvecklande undervisning grundar sig i Vygotskijs sociokulturella kunskapssyn, vilken även utgör studiens teoretiska utgångspunkt. Språkforskare, så som Maiike Hajer, Pauline Gibbons, Monica Axelsson, Caroline Liberg, Anna Flyman-Mattsson och Gisela Håkansson, presenteras. De pekar alla på att skolans ämnesspecifika språk skiljer sig avsevärt från elevernas vardagsspråk och betonar vikten av att integrera språk- och ämnesundervisning då själva svenskundervisningen inte ger eleverna tillgång till det ämnesspecifika språk de olika ämnena grundar sig på. Resultaten visar på att många lärare saknar kunskap att utforma en språkutvecklande ämnesundervisning, vilket i sin tur gör att många andraspråkselever har svårt att uppnå kursmålen.

Syftet med föreliggande examensarbete är att genom ett elevperspektiv undersöka vad eleverna har med sig i sitt religionsbagage från högstadiet till gymnasiet. För att uppnå mitt syfte har jag valt kvalitativa intervjuer med tio gymnasieelever som metod. Eleverna har tidigare gått på antingen friskola eller kommunal skola belägna i en mindre stad i Skåne. Jag har även velat se vilka skillnader och likheter som finns i upplevelserna angåendet ämnet religion, beroende på vilken skola man gått på före gymnasiet. De viktigaste resultaten av undersökningen visar att de intervjuade eleverna har i stor utsträckning få minnen av religionsundervisningen på högstadiet och visar stort missnöje med den.

Syftet med vår undersökning var att få en bild av arbetet med flerspråkighet och mångfald inom förskolan samt hur pedagogerna arbetar med läroplansmålen kring detta. Vi ville dessutom undersöka utvecklingsbehoven i relation till dess betydelse ur individ, grupp och organisationsperspektiv. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med modersmålslärare och förskollärare i kommunen. Resultatet visar att arbetet med flerspråkighet och etnisk mångfald i den utvalda kommunen behöver utvecklas. Förskolans personal behöver mer kunskap i ämnena och direktiven från ledningen behöver bli tydligare. Med tydligare riktlinjer kring arbetet kan samarbetet mellan modersmålslärare och förskollärare förbättras och en mer flexibel och inkluderande verksamhet utformas.

Skolan ska förmedla lika undervisning för alla, oavsett kön, ursprung, sexuell läggning eller religionstillhörighet. Frågan är dock om den likvärdiga undervisningen ger en likvärdig bild av alla religioner och kulturer? Hur ser det ut i läromedlen och vilken bild ger undervisningen?Islam är en religion som växer, både i Sverige och i världen. I takt med att den muslimska befolkningen blir allt större ökar även fördomarna mot muslimerna och den så kallade islamofobin får ett starkare fäste hos många människor. Hur bör skolan göra för att minska fördomarna och den utsatthet som många av de muslimska ungdomarna känner?Denna litteraturstudie försöker besvara dessa två problem tillsammans.

Många undersökningar har behandlat hur islamundervisning går till i gymnasieskolan, bland annat Kjell Härenstams bok Skolboksislam. Ingen jag har kommit i kontakt med hittills har tagit upp frågan om hur lärare i religion tar upp religions- och kulturmöten, då i synnerhet krigen i Afghanistan och Irak. Mina frågeställningar är således följande:Hur har lärare i religion på gymnasiet tagit upp krigen i Afghanistan och Irak?Var har de hämtat sin information och hur har de bedömt den källkritiskt?.

Uppsatsens syfte var att genom enkätundersökning kombinerat med litteraturstudium kontrollera om elevers uppfattning om islam även bidrog till deras inställning om läromedel, religionsundervisning och samhällsbild. Undersökningen försökte också se de medvetna och omedvetna faktorerna som kunde ligga till grund för elevernas tyckande.Undersökningen gjordes på gymnasieelever från tre olika program där samtliga läste religionskunskap kurs 1 samt avslutat momentet islam..

Studiens syfte är att undersöka vilket faktaurval författare till läroböcker i gymnasiekurserna religionskunskap 1 och Religionskunskap A gör i sin beskrivning av de abrahamitiska religionerna. Påverkar detta urval elevers kunskap om de olika abrahamitiska religionerna och följer läroböckernas innehåll kraven i respektive kursplan.Studien granskar fyra olika läroböcker och om läroböckernas innehåll följer kunskapskraven i kursplanen för religionskunskap. Då en ny kursplan infördes höstterminen 2012 medför detta att studien även kommer att jämföra böcker som tillhörde den föregående kursplanen och den rådande. Metoden som används i studien är en komparativ textanalys med en hermeneutisk teoretisk utgångspunkt.Det som kännetecknar den goda läroboken är att den ska vara nyanserad och beskriva innehållet utifrån olika perspektiv, samt vara problematiserande och allsidig. Studiens resultat visar att det finns en brist i läroböckerna att anlägga olika perspektiv, ofta beskrivs ett generaliserande innehåll. .