Uppsatsens syfte är att undersöka likheter och skillnader mellan den nuvarande kursplanen i religionskunskap för grundskolan och den framtida kursplanen för religionskunskap i LGR 11. Kursplanerna har jämförts utifrån tre frågeställningar. Uppsatsen undersöker hur de både kursplanerna motiverar ämnets existens och vilka likheter och skillnader som finns mellan kursplanerna. Uppsatsen behandlar också hur beskrivningen av det centrala kunskapsinnehållet har förändrats. Den sista frågeställningen behandlar huruvida den uttryckta kunskapsfilosofin har förändrats eller ej och i så fall på vilket sätt.Undersökningen är en komparativ textanalys utifrån Gadamers teorier om förförståelsens betydelse vid tolkning av texter.Uppsatsens viktigaste resultat vad gäller komparationen av kursplanernas motiveringar till ämnets existens är att det skett en förskjutning ifrån att ämnet ska skapa förutsättningar och redskap för elevens existentiella utveckling till att ämnet istället motiveras genom att eleven exempelvis ska förstå sammanhang omkring sig.Kursplanens centrala kunskapsinnehåll har förändrats inom en del områden.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka och belysa hur man som lärare ska bemöta och stötta elever med läs-och skrivsvårigheter i ämnet religion samt redogöra för arbetsmetoder som förenar läs- och skrivsvårigheter och religionskunskap utifrån ett sociokulturellt och reformpedagogiskt perspektiv. Vi har inspirerats av den kvalitativa intervjumetoden där reflektion och samtal får en djupare roll än den kvantiativa metoden. Våra intervjupersoner bestod av fem stycken verksamma lärare i mellanstadiet som undervisar i de samhällsvetenskapliga ämnena. Respondenterna arbetar på skolor i Malmö, Lund och i Staffanstorp. Resultatet visade att samtliga lärare använder sig av olika arbetssätt och metoder för att stötta elever med läs-och skrivsvårigheter i religionsundervisningen. Det var vanligt förekommande att lärarna fick stöttning och hjälp i undervisningen av specialpedagog.

I förskolans utemiljö är det vanligt att det finns en sandlåda på gården. Den är centralt placerad och barnen är där och leker. Enligt den nya Skollagen och förskolans reviderade läroplan ska verksamhetens innehåll vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta gäller även den verksamhet som pågår i sandlådan. Men vad är det som sker när sanden, barnen och lekredskapen möts i sandlådan? Detta är en kvalitativ studie som utifrån ett intra-aktivt perspektiv syftar till att synliggöra hur sanden i sandlådan, lekredskap och de yngsta barnen (1-3 år) skapar möjligheter och villkor för lek och meningsskapande.

The aim of this exam is about possibility to position a didactical theory of Curriculum for compulsory school, preschool class and the leisure-time centre 2011 (Lgr11). I use Michael Foucault?s discourse analysis to study the syllabuses for social sciences subjects History and Religion. The main theme is to seek what kind of world does these two social study subjects construct for students in high school. The point of using Foucault?s discourse is to seek specific knowledge and words which is used for power positioning.

This study aims to analyse textbooks used in the course Religious Education 1 in Swedish upper secondary schools. The textbooks were analysed by using qualitative content analysis. By using queer theory and the theory about ?homo religiosus?, the study examined which norms concerning sex, gender, sexuality and relationships the textbooks convey.            The study shows that the textbooks convey norms about sex and gender by portraying the men?s perspective when educating about the different religions. The women perspective is being discussed in a specific part of the chapters and is therefore being portrayed as different.

I denna studie undersöker och analyserar jag religionsundervisningen i tre olika skolor i Ghanas huvudstad Accra. De tre skolorna har alla olika profiler, varav en är muslimsk, en är kristen och en saknar religiös profil eller är icke-konfessionell. De tre skolorna är således Islamic Educational Unit, Presbyterian Boys Secondary School samt University Primary School.Studiens syfte är att jämföra hur religionsundervisningen ser ut och bedrivs i de olika skolorna, vilka olika religioner som presenteras i undervisningen och hur man ställer sig till olika aspekter av religionsundervisningen och religion i allmänhet, och hur ämnet är upplagt. Jag vill undersöka huruvida religionsundervisningen i de olika skolorna domineras av någon religion och ifall någon religion helt lämnas utanför. Detta är viktigt för att ge en bild av hur skolornas karaktär ser ut och hur man prioriterar i undervisningen.

SAMMANFATTNINGIda Carlgren & Josefine FermPedagogiskt förhållningssätt till religiös mångfaldEn jämförande studie mellan två skolorAntal sidor: 31Syftet med vårt arbete är att utifrån en definition av begreppet mångreligiöst undervisningsperspektiv undersöka förutsättningarna för en undervisning i skolämnet religion, som främjar både lärandet och utvecklingen av ett tolerant förhållningssätt hos eleverna.Vi har valt att utgå från en huvudfrågeställning som är: Vilka problem uppfattar skolorna vid integration och hur arbetar de med dem? För att ringa in problemen utgår vi från följande frågeställningar: Vilka styrdokument ligger till grund för undervisningen i religion? Hur främjar religionsundervisningen tolerans och förståelse över de etniska och religiösa grupperna? Utifrån dessa områden formulerade vi sedan de frågor som vi använde vid intervjuerna.Metoden vi använde oss av var öppenriktad intervju. Sedan vi analyserat intervjusvaren kom vi fram till resultatet. I vår undersökning sökte vi efter problem kopplade till religion i skolan, till vår förvåning uppfattade ingen av respondenterna några sådana i sin religionsundervisning. Vi har därför lyft fram de problem som vi uppfattade att skolorna hade, men som de inte själva såg, i vår diskussionsdel.

Syftet med examensarbetet har varit att genomföra en jämförande analys mellan några religionslärares syn på sitt ämne och dess utformning i Sverige och England - vilket är bidrag till forskning om hur lärare ser på sitt undervisningsämne som är ett relativt outforskat fält. Metoden jag har använt mig av är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra religionslärare, två i vardera land. Frågeställningarna berörde syftet med religionsundervisningen, begrepp mångkultur och integration, kristendomens roll, upplägg av ämnet och motivet till detta såväl skillnader och likheter mellan de svenska och de engelska lärarna synsätt. Resultatet utifrån syftet och frågeställningarna var att lärarna ansåg att förståelse och andlig utveckling är de främsta syftena med ämnet, där den andliga utvecklingen är mer framträdande hos de engelska lärarna. Lärarna ansåg att ämnet hade en betydande roll att spela i fråga om integration och det mångkulturella samhället.

SammanfattningDagens elever är mer intresserade av livsfrågor än religion. Religionskunskap har gått från att vara ett ämne där elever enbart studerade kristendom, till att vara ett ämne där olika religioner och livsåskådningar studeras bland annat till syfte att hjälpa eleven att forma en personlig livssyn. Studien är gjord utifrån arbeten om religiösa rörelser av elever i årskurs 8 i ämnet religionskunskap, och syftar till att ta reda på hur elever bygger upp sina ståndpunkter kring religiösa rörelser i skoltexter, vilka uttryck de använder och med vilken mening. Resultatet studeras genom Zygmunt Baumans glasögon om det individualiserade samhället. Vid studien av de arbeten eleverna gjort är att det som inte bidrar till egen vinning inte är intressant. Det som man heller inte har kontroll på tilltalar inte heller eleverna och det uttrycks som läskigt, konstigt och hemligt.Svaren eleverna angivit kan användas som en ingång för läraren när denna skall forma sin undervisning vid studier av religiösa rörelser.  .

?Synen på barnet och barndomen borde vidgas till ett helhetsperspektiv, ett perspektiv som också innefattar en människosyn. [?]: barn är också människor. Satsen ansluter till en humanistisk tradition där vördnaden för människans väsen förenas med ivriga studier av hennes egenskaper.

SammanfattningRelationen mellan religion och vetenskap är uttryckt i Skolverkets förmågor för ämnet religionskunskap på gymnasiet. Men hur presenteras det och humanism i läromedel för gymnasiet? Jag har i min undersökning av vetenskap och humanism som livsåskådning genomfört en läromedelsgranskning. I Sverige finns det inte en myndighet som granskar läromedel vilket gjort min undersökning relevant då jag jämför forskning kring vetenskap och humanism och ställer det mot innehållet i läromedel.Frågeställningar i min undersökning är: Hur presenteras humanism som livsåskådning i läromedel i religionsämnet för gymnasiet? Hur presenteras vetenskap i relation till religion i läromedel i religionsämnet för gymnasiet?Jag grundar min undersökning på fyra delar i min bakgrund, det är hur livsåskådning definieras.

AbstractMy feature career as a teacher, for the early years of compulsory school, makes it interesting to finding out of how teaching religion can be donned. I am interested in what methods can be used for teaching religion That?s why my purpose aims to find out how five different teachers, of the early ages, works and what methods they use while teaching religion. My issue for this composition is: what methods, or to a point - methods supported by different teaching models, can be used for studying religion in compulsory school? Empirical and specialized literature points in the direction fore methods like storytelling, load reading, drama, group works, independent searching of information, working books and so on.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om elever får likvärdiga kunskaper från olika skolor i religionsämnet i årskurs 7, 8 och 9. Och göra en jämförelse med vad lärare på gymnasiet från olika skolor förväntar sig att eleverna ska ha för kunskaper i religionskunskap när de börjar gymnasiet. Metoden för att undersöka detta var kvalitativa intervjuer. Totalt blev det sex intervjuer med lärare på grundskolan och två med lärare på gymnasieskolan. Intervjupersonerna är i olika åldrar och har arbetat olika länge som lärare men alla är behöriga lärare.Resultatet av undersökningen visade på att eleverna inte får en likvärdig kunskap i religionsämnet på grundskolan.

Denna uppsats diskuterar det faktum att många lärarstudenter inom Religionsvetenskap och lärande är kristna eller, i mer sällsynta fall, bekänner sig till någon annan traditionell religion. Enligt läroplanen skall undervisningen i skolorna vara icke konfessionell, vilket skulle kunna uppfattas som något av ett problem om lärarstaben i det aktuella ämnet är aktivt troende. Länge bedrevs undervisningen av kyrkan men efterhand växte kraven på objektiv undervisning och statliga skolor tog över och sekulariserade undervisningen. På 1960-talet var kravet på objektivitet så stort att många lärare blev rädda för att undervisa och på så sätt råka påverka sina elever med sina egna åsikter. Nu har kraven på objektivitet mattats och detta kan ses i de undersökningar som ligger till grund för denna uppsats.

I denna uppsats behandlas elevers syn på ämnet religionskunskap samt hur väl förankrade begreppen demokrati, jämställdhet, miljö, fred och tolerans är hos dessa elever. Metoden för undersökningen var kvalitativ. Intervjuer med tio elever genomfördes. Utifrån denna empiri samt litteraturstudier förs sedan en diskussion om religionskunskapsämnets roll i ett framgångsrikt värdegrundsarbete. Undersökningen visar att elevernas attityd till ämnet var kluven.