I uppsatsen behandlas vad kultkontinuitet innebär och hur begreppet ska tolkas. Genom en jämförelse av förkristna teofora ortnamn och tidiga kyrkplatser undersöks kultplatskontinuiteten i Hälsingland mellan vikingatidens religion och kristendom. Även landskapets runstenar granskas i syfte att finna kontinuitet mellan religionerna. Den sammantagna slutsatsen är att kultplatskontinuitet med en särskilt begränsad definition inte kan styrkas, utan endast bosättningskontinuitet. Runstenarna däremot uppvisar ett flertal tecken på kultkontinuitet..

The thesis explores how the category religion is used discursively in Swedish public debates and in what way the discourses can be related to debate-positions. The thesis also exploresquestions of power and how social identities are negotiated: which identities are madepossible ? and encouraged ? by the discourse, and which are being excluded?The specific cases chosen are: (i) the election of Omar Mustafa as a substitute member of the governing board of the Social Democratic party in April 2013, (ii) the appointment of Elisabeth Svantesson as Minister of employment in September 2013, (iii) the debate concerning male circumcision (2011-2013), and, (iv) the debate about Jewish home education(2012-2013).The theoretical and methodological perspectives used in the thesis are discourse analysis and Pierre Bourdieu?s theory of social fields, usually interwoven together. Discourse analysis is mainly used to explore how the category of religion is attached to central binaries in the debates such as faith/politics, private/public, secularism/fundamentalism, etc., and also how chains of equivalences are established. Bourdieu?s theory of social fields is used tocontextualize the discourses in the specific debates and relate them to orthodox and heterodox debate-positions.

This essay takes its start in the problematic situation concerning source material in the study of the Norse religion before the Christianization of Scandinavia. There is a lack of written sources from the time when the religion was still practiced. There are plenty of archeological sources economic situation than their religious beliefs. The Icelandic stories written in the 13th and 14th centuries give us a broad pictureof the Norse mythology, but the writers were Christians which makes their reliability questionable.The focus of this essay is therefore on two texts written during the time when the Norse religion was still in practice. The first source is the travel notes written in 922 by the Muslim scholar Ahmad ibn Fadlan who met a group of the Rus? people.

The subject of religion in Swedish schools is the single most talked about topic in the curriculum. One explanation could be that it is the oldest subject in Swedish schools and the topic has undergone the biggest change through time. This process of change has been anything but undebated. The subject of religion within schools has met debates through almost its entire history, partly from the state and from the church, but also from the teachers and the students. Debates concerning the existence of Christianity in Swedish schools as well as the Swedish traditions constantly reoccur in today?s government debates and various media but in different versions.

Det finns olika synsätt och sätt att bruka Bibeln. I denna uppsats finns det tre kategoriserade former av bibelläsare. Dessa tre kategorier bibelläsare är här utformade med stöd av sociologisk teori och de är: ?Den arvsbetingade bibelläsaren?, ?Den självständige bibelläsaren? och ?Den traditionella bibelläsaren?. ?Den arvsbetingade bibelläsaren? var influerad av en uppväxt fylld av religiösa möten och bibelläsning.

Syftet med vårat examensarbete har varit att göra en läromedelsanalys ur ett genusperspektiv i ämnet Religion. Vi har studerat två läromedel som riktar sig till grundskolans senare år och två läromedel som riktar sig till gymnasiet. I analyserna har vi kommit fram till att det i läromedlen för grundskolan finns en stor avsaknad av genusmedvetenhet. Även om genusmedvetenheten är större i läromedlen för gymnasiet uppnår det inte den genusmedvetenhet som vore önskvärt..

The essay has its beginning in the source material that deal with ancient Norse religion before the people in the Nordic countries became Christian. The fact that there are no contemporary written or authentic sources available that can tell us something about the Norse religion during the Viking age is problematic. Archeological source materials is available, but tend to talk more about power relationships and social status than the old Norse religion and the way people practiced their faith. Medieval Christian writers are a source of knowledge of the Norse religion; however, they can only highlight the Norse religion from a Christian point of view and ways of evaluating the pagan faith, making them less reliable.The written sources of this paper are based on the written by two medieval Christian writers, Saxo Grammaticus and Snorri Sturluson. These sources are among the first to treat the Norse religion process after the introduction of Christianity in Scandinavia.

Bakgrund: Att drabbas av en cancersjukdom kan leda till rädsla och osäkerhet men även till livsförändringar som patienten kan behöva anpassa sig till. Förmågan att anpassa sig kan ske hos patienter med en cancersjukdom genom copingstrategierna religion och andlighet. Dessa copingstrategier kan hjälpa patienterna att hantera situationen och därmed också finna en tröst och ett stöd.Syfte: Var att beskriva religion och andlighet som copingstrategier hos patienter med en cancersjukdom.Metod: Denna litteraturöversikt grundar sig på tio stycken vårdvetenskapliga artiklar som är utgivna mellan åren 2007-2013. Artiklarna är hämtade från databaserna CINAHL plus with full text och MEDLINE with full text. Artiklarna har bearbetats och analyserats stegvis.Resultat: Resultatet presenteras med hjälp av tre huvudteman; Gud och andlighet, Positiv och negativ religiös coping och Religiöst och andligt stöd.

Tack vare ständigt förbättrade metoder för diagnostisering ökar antalet patienter med diagnosen cancer. Syftet: Syftet var att belysa cancerpatienters uppfattning om sjukdomen cancer utifrån ett kulturellt perspektiv. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie. Databassökning gjordes i PubMed och CINAHL. Resultaten i studien byggde på tio valda artiklar.

This is a qualitative research paper, which aims to examine how religion classes are conducted in inner-city and suburban schools. Interviews have been performed with two religion teachers, one at Grindtorp School in Alby and one at the English Gymnasium in Södermalm. There have been performed interviews with eight students, four from each school. The students have a different age, sex and religious beliefs. With these interviews we can get a better understanding how the students of today?s school think about the religious education.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur samerna framställs i åtta stycken läroböcker i ämnet religionskunskap på gymnasienivå. Tar läroböckerna överhuvudtaget upp samerna och i sådana fall i vilken utsträckning? Hur beskrivs samerna i läroböcker? Kan beskrivningen leda till att den samiska religionen ses som något avvikande och konstigt, det vill säga kan läroböckernas beskrivning av samerna leda till exotism? Det empiriska materialet för denna uppsats har utgjorts av en textanalys av åtta stycken läroböcker i religionskunskap för gymnasiet. Författarna till de utvalda läroböckerna har i de flesta fallen en personlig erfarenhet av att undervisa i religionsämnet. Uppsatsen visar att samerna överhuvudtaget inte nämns i fyra av de åtta läroböckerna.

Detta arbete behandlar hur några av ateismens främsta företrädare, Richard Dawkins och Christopher Hitchens, valt att angripa religion och religionens påverkan på politik, utbildning, vetenskap och den individuella människan. Deras angrepp bemöts av kristna apologeter, I detta fall Alister McGrath och Dinesh D'Souza. För att finna svaren på våra frågeställningar så har vi genomfört ett litteraturstudium av ateistisk litteratur samt av apologeternas svar på densamma. Vi har använt oss av den hermeneutiska forskningsmetoden, i vilken vi med hjälp av vår förförståelse har tolkat de olika sidornas ståndpunkter. Resultatet visar att när det gäller ateisterna, så anser dessa att religion är en icke bevisad, icke vetenskaplig och vidskeplig kvarleva från ett äldre system som möjligen hade sin plats som förklaringsmodell för bronsålderns människor, men att religion inte borde ha någon plats i dagens logiska och vetenskapligt grundade samhälle De ser religionen som en motsats till vetenskap.

AbstractMy feature career as a teacher, for the early years of compulsory school, makes it interesting to finding out of how teaching religion can be donned. I am interested in what methods can be used for teaching religion That?s why my purpose aims to find out how five different teachers, of the early ages, works and what methods they use while teaching Religion. My issue for this composition is: what methods, or to a point - methods supported by different teaching models, can be used for studying religion in compulsory school? Empirical and specialized literature points in the direction fore methods like storytelling, load reading, drama, group works, independent searching of information, working books and so on.

Sverige beskrivs ofta som ett av världens mest sekulariserade länder. Detta bör inte tolkas som att andlighet och religion inte har betydelse för människor i Sverige idag. Vissa menar att individualiseringen och sekulariseringen har lett till ett ökat andligt intresse. I och med att samhället har blivit mångkulturellt har även den andliga och religiösa mångfalden ökat. Inom hälso- och sjukvård har man under de senaste åren diskutera hur man i praktiken ska handskas med dessa aspekter och litteratur har producerats.

Från att ha varit en exotisk liten religion som har fört en tynande närvaro i södra Irak och Iran har mandeismen flyttat till västvärlden och däribland Sverige. När allt fler mandéer möter en ny kultur och ett nytt samhälle i Sverige påverkar det inte bara dem som individer utan även religionen mandeism. I denna uppsats har jag påbörjat att undersöka hur mandéer ser på sin identitet och Religion. Jag har tagit min utgångspunkt i en bred teoretisk diskussion om identitet, religion och sekualisering. Mandeismen är en gnostisk religion som troligtvis har sina rötter i dagens Israel/Palestina och ser Johannes döparen som den sista profeten.