Denna uppsats handlar om hur lärare kopplar teorier och praktik utifrån dagens läraruppdrag. Syftet med studien var att undersöka hur lärare uppfattar teoriers betydelse i planering. Den empiriska undersökningen genomfördes som intervjustudie bland sju lärare. Intervjumaterialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. Resultatet visade på tre skilda beskrivningskategorier, nämligen, A: Teorier är något närvarande som hjälper och stöder, B: Teorier är något omedvetet som påverkar och C: Teorier är något frånvarande vilket inte kopplas till praktiken.

This study aims to analyse how sex and sexuality are presented in the Buddhism and Hinduism chapters of religious studies textbooks for upper secondary school. The chosen textbooks are all linked to the new curriculum Lgr 11 which was implemented in the Swedish school system in the spring of 2012. The textbooks were analysed by using two methods; content analysis and discourse analysis. Content analysis was used to examine with which frequency sexes and sexualities appear in the textbooks, while discourse analysis was used to find what discourses surround the two concepts. The discourse analysis used two theories in order to contextualize the several discourses about sex and sexuality.

Chapter 6 of the Ch?ndogya Upani?ad has often been treated in works on early Indian philosophy, as well as in some comparative studies on color symbolism. Attempts to place it in a larger framework against the background of late Vedic religion are, however, few, the rationalistic and ?tradition-challenging? appearance of the text having repeatedly been emphasized. But the doctrine contained in the text ? a cosmologic teaching on the three elements constituting the universe, each being characterized by a color (red, white, black) ? and their microcosmic counterparts in the human body, does have some clear affinities to the worldview of the Br?hma?as and ?ra?yakas, which posits a series of similar correlations (bandhu-) between macro- and microcosmos.

In this essay I want to investigate how the Viking aristocratic warrior elite in Scandinavia used religious mythology for the construction of their identity. The essay also takes up the concept of honor, which was important for the warriors. Honor was central to all people during Viking age and for the warriors it was absolute. In the religious myths, the aristocratic warriors justify their position in society and legitimate their acts of war. Religion continues to have importance to the warrior elite even after the arrival of Christianity.

 Titel: Ska lika behandlas olika eller olika behandlas lika - En studie om äldre Syrianers deltagande i den kommunala äldreomsorgenFörfattare: Alexander Hammerlund och Zryan KarimHandledare: Runa Baianstovu Deniz SammanfattningEnligt de styrande regelverken för äldreomsorgen ska beviljade insatser styras av behovet oavsett vilket kön, kultur, religion, språktillhörighet etcetera som personen har. Den demografiska utvecklingens problematik är inte endast ett svenskt utan även ett globalt fenomen eftersom det kommer att ställa andra och högre krav på äldreomsorgen allteftersom omsorgsbehoven ökar. Föreliggande uppsats syfte är att undersöka äldre syrianers deltagande i den kommunala äldreomsorgen. Dessutom ämnas två frågeställningar besvaras dels kring vilket behov som finns av den offentliga äldreomsorgen. Dessutom rör frågeställningarna vad som kan påverka deltagandet i den offentliga äldreomsorgen och kan det påverkas av religiösa, språkliga eller kulturella faktorer? Uppsatsen utgår ifrån en kvantitativ ansats vars databearbetningsprocess baserar sig på en enkätundersökning innehållandes totalt 31 respondenter.

Syftet med studien är att kartlägga vilka möjligheter och hinder som finns med användningen av IKT i fråga om ordinlärningen för andraspråkselever. Uppsatsen belyser hur ordinlärningen kan stimuleras via IKT. I uppsatsen svarar vi på hypotesen, vilken är att andraspråkselever lättare lär sig ord via IKT än via traditionella läromedel. I interventionsstudien deltog 20 andraspråkselever i en årskurs tre i södra Sverige. Hälften av dessa elever ingick i kontrollgruppen och resterande elever ingick i interventionsgruppen. Interventionsgruppen fick öva ordinlärning via IKT medan kontrollgruppen fick öva ordinlärning via traditionellt läromedel.

What role should science play in democracy? Political scientists often assume that it is possible to demarcate between ?instrumental? and ?moral? knowledge, and argue that citizens and/or politicians should use their moral knowledge to agree upon political goals and then apply the instrumental knowledge of scientists to achieve them. This straightforward view is challenged by writers in science studies, who identify three major problems in the use of science in democracy: uncertainty, risk and hidden values. They suggest that these problems could be solved through citizen participation.In this essay I perform an analysis of the internal logic of their suggestion. Is it likely that citizen participation enhances the democratic decision making process so as to reduce the problems? The internal analysis shows that it is rational to advocate citizen participation by reasons of legitimacy.

This paper studies the fragmentation and reuse of early christian monuments ("eskilstunakistor") in churches in Östergötland during the medieval period. This is found to have been done in two stages. The first stage shows a collectivization of society. Within religion the change from ancestoral cult towards the saints' cult is important as the fragments are reused like relics. During the second stage the collectivization has been fulfilled, and the reuse is instead part of the christian churches' strategy for incorporating old powerful symbols from the landscape into their own church building..

Vårt övergripande syfte har varit att studera om pedagogerna lever upp till att arbeta jämställt. För att kunna undersöka detta har vi att ställt oss följande frågor: ? Finns det skillnader i hur mycket tidsmässigt utrymme pedagogen ger tjejer respektive killar? ? Kan de pedagoger vi studerat sägas bidra till att upprätthålla den genuskontrakten som finns mellan könen? ? Vilka skillnader och likheter finns mellan de två ämnena historia och religion, baserat på ovanstående frågeställningar? Vår metod har baserat sig på primärt en kvantitativ undersökning där vi undersökt hur mycket tidsutrymme eleverna får i klassrummet men även en kvalitativ del där vi analyserat detta utifrån ett könsperspektiv. Vi har studerat två ämnen, historia och religion, på två olika gymnasieskolor, med sammanlagt 4 olika pedagoger. Urvalet gällande undersökningsklasser har varit slumpmässiga.

Uppsatsens syfte är att undersöka och belysa problematiken med skilda förklaringar av sekulariseringens orsaker och förståelsen av begreppet sekularisering som finns i ett vetenskapligt och vardagligt sammanhang. Svaren som jag har fått fram är att det på ytan ser ut som att informanterna och religionssociologerna har ett relativt lika synsätt. Det är först när du tittar närmare och verkligen tolkar texterna som du kan urskilja de stora skillnaderna och att de ligger i perspektivet hos den som berättar. Informanterna upplever förändringarna inifrån och är direkt påverkade av det som sker och är en del av det. Religionssociologerna å sin sida är åskådare, de ser det som sker över en längre tid och kan jämföra på ett helt annat sätt..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ledningen i ett företag försöker påverka de anställdas attityder till hållbar utveckling. Vi har avgränsat studien till att innefatta de attityder som är en del av företagens organisationskultur.Metod: Vi delar den hermeneutiska synen på vetenskap då vi anser att kunskapen föds hos den som söker att erhålla den. Uppsatsen är baserad på en kvalitativ ansats och formen för att insamla empiriskt data utgörs av personliga intervjuer.Resultat och slutsats: Alla utom ett företag i vår studie ansåg att det i någon utsträckning går att påverka de anställdas attityder till hållbar utveckling. Företagen använder sig av samma metoder för att påverka attityder och beteende. Beteenden påverkar attityder, att därför i vissa situationer låta beteenden förändra attityder kan för företag vara en effektiv väg att åstadkomma attitydförändring.Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att undersöka vilka eventuella problem som uppstår i och med begreppet hållbar utveckling.Uppsatsens bidrag: Det vi anser vara unikt med denna studie är den tvärvetenskapliga blandningen av socialpsykologi och kritisk managementlitteratur.

Hälsa är ett omfattande begrepp, som kan tolkas utifrån många olika aspekter beroende på av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. De attityder och förhållningssätt till vad hälsa är, som vi införlivar som barn har betydelse för om vi i vuxen ålder kommer att leva hälsofrämjande och ta ansvar för vår hälsa. Det är därför intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hälsobegreppet samt om de kan se samband mellan livsstil och hälsa.För studiens resultat har elever i år 3 ritat teckningar utifrån instruktionen: Vad betyder ?hälsa? för dig och vad betyder ?att må bra?. Rita vad du tänker på.

    Hälsa är ett omfattande begrepp, som kan tolkas utifrån många olika aspekter beroende på av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. De attityder och förhållningssätt till vad hälsa är, som vi införlivar som barn har betydelse för om vi i vuxen ålder kommer att leva  hälsofrämjande och ta ansvar för vår hälsa. Det är därför intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hälsobegreppet samt om de kan se samband mellan livsstil och hälsa.För studiens resultat har elever i år 3 ritat teckningar utifrån instruktionen:  Vad betyder ?hälsa? för dig och vad betyder ?att må bra?. Rita vad du tänker på.  För att få en djupare förståelse över hur elever uppfattar begreppet har även intervjuer genomförts.

Uppsatsen behandlar konfirmationen inom Svenska kyrkan och dess förändrade teologiska betydelse. Materialet sträcker sig från handboken 1942 till det senaste nytrycket av "Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete" år 2000 och utgörs av i första hand kyrkans offentliga dokument. Fokus ligger på konfirmationsgudstjänsten och därtill hörande ritual..

Lagen om läkemedelskommittéer infördes den 1 januari 1997 och innebär att det i varje landsting ska finnas minst en läkemedelskommitté. Syftet med kommittéernas verksamhet är att verka för en tillförlitlig och rationell läkemedelsanvändning, grundad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta gör kommittéerna genom att rekommendera läkemedel till en så kallad baslista. I denna uppsats görs en enkätstudie av kommittéernas attityder till och användning av hälsoekonomiska utvärderingar vid dessa rekommendationer. För att få en uppfattning om detta har en representant från varje kommitté i Sverige svarat på frågor som berör beslutskriterier, informationskällor, utbildning samt attityder till och användning av utvärderingars resultat.