Sökresultat:
1298 Uppsatser om Religion och populärkultur - Sida 66 av 87
Varför Àr Gud en man? : En studie av kvinnans roll och feministiska ansprÄk i den judiska religionen
Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur feministiska strÀvanden pÄverkat och eventuellt förÀndrat den religiösa judendomen. Studien har utgÄtt frÄn de fyra judiska inriktningarna: ortodoxi, reformism, konservatism och rekonstruktivism, samt en analys av begreppen ?historik? och ?texter, tolkning och symboler?. I analysen av ovanstÄende kohorter i mitt arbete har jag utgÄtt frÄn en konstruktivistisk teoriram.Jag har uteslutande anvÀnt mig av ett feministiskt angreppssÀtt i detta arbete. Jag har undersökt hur den historiska kontexten, texter, symboler och tolkning bidragit till att cementera kvinnans underordning i förhÄllande till mannen.
Att vara patient med invandrarbakgrund: En litteraturstudie om mötet med sjukvÄrden
I olika delar utav vÀrlden finns idag cirka 20 miljoner invandrare som har lÀmnat sina lÀnder pÄ grund utav krig och fattigdom. Det svenska samhÀllet utgörs idag utav 20 % invandrare. Med den ökade invandringen blir mötet med invandrare allt vanligare inom sjukvÄrden. Detta möte kan bli problematiskt pÄ grund av kulturkrockar, sprÄkproblem och religiösa uppfattningar. Enligt hÀlso- och sjukvÄrdslagen (1982) bör vÄrd ges pÄ lika villkor till all befolkning i Sverige (Hanssen 2007).
Tro som resurs och hinder i samband med kris och förlust
Alla mÀnniskor drabbas förr eller senare av kris och/eller förlust. Hur vi hanterar svÄrigheter varierar dock frÄn person till person och tillvÀgagÄngssÀtten Àr mÄnga. I denna studie undersöktes den funktion och betydelse som en tro/religiös uppfattning kan ha för den drabbade i samband med krisupplevelser. Syftet var att undersöka pÄ vilka sÀtt en tro kan fungera som resurs och/eller hinder för mÀnniskor i samband med kris och förlust. Studiens syfte uppfylldes genom intervjuer med tolv personer, fyra mÀn och Ätta kvinnor i Äldrarna 22-63 Är, som alla hade erfarenheter av kris och/eller förlust.
Vi vill ocksÄ vara med : en studie i feministisk teologi
Denna uppsats syftar till att belysa och diskutera kristen feministteologi, med fokus pÄ hur det patriarkala sprÄket inom kristen tradition pÄverkar kvinnor inom religionen, samt hur feministteologer anvÀnder och tolkar detta patriarkala sprÄk för att göra det inkluderande Àven för kvinnor. Detta tar sig uttryck bland annat genom att benÀmna Gud med kvinnliga pronomen bredvid de manliga, sÄsom Gud Fader och Moder. Genom att tillÀmpa litteraturstudium som metod framgÄr att kvinnor frÄn början var i majoritet i den tidiga kyrkan, som bestod av dem som följde Jesus under hans levnadsÄr och nÀrmast efter hans död. DÀrefter tar mÀn allt mer över religionen och gör den till sin egen, inte minst genom de paulinska breven som blivit normerande för kristendomens etik och moral. AngÄende resultatet av vad jag kom fram till kan sÀgas att trots att det kristna sprÄket utesluter kvinnor i teorin, Àr det de kristna mÀnnen som har uteslutit kvinnor i praktiken, och sedan trettio till fyrtio Är tillbaka i tiden har en vÄg av feministteologer kÀmpat för att kvinnor ska kÀnna sig mer delaktiga i sin religion, samt synas och höras. Detta har gjorts genom att omdefiniera sprÄk, omvÀrdera vikten av grammatik och genom att lyfta kvinnlig erfarenhet, exempelvis genom att lyfta fram det kvinnliga i treenigheten, och genom att försöka tala om Gud Àven med kvinnliga pronomen och med kvinnliga egenskaper..
Vad styr bruket av slöja; individ, kultur, religion? : nÄgra muslimska kvinnors syn pÄ slöjan
Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur muslimska kvinnor sjÀlva ser pÄ bruket av slöja (hidjab). Jag har intervjuat kvinnor, i Israel, som bÀr slöja men Àven kvinnor som inte bÀr slöja. Flera kvinnor som valt att bÀra slöja beskriver grupptryck frÄn omgivningen som en stark pÄverkansfaktor. MÀnniskor i byn kan titta snett pÄ dem om de inte har börjat anvÀnda slöja vid en viss Älder. TrettioÄrsÄldern verkade vara en lagom Älder för att börja anvÀnda slöja.
Ibn Fadlan och rûs hövdingabegravning : en religionshistorisk analys med maktperspektiv
I den hÀr uppsatsen analyseras Ibn Fadlans beskrivning av rûs hövdingabegravning. Till skillnad frÄn tidigare dekontextuell forskning sÀtts fokus pÄ det kontextuella. Begravningen beskrivs som en livskris dÀr olika maktförhÄllanden uppstÄr. Olika sociala relationer inom gruppen lyfts fram.Ibn Fadlan beskriver hur gods och föremÄl strukturerades och förbrukades i och runt gravhögen. De kan liknas vid rituella objekt och kan knytas till rûs vardagliga sedvÀnjor och deras ekonomiska förhÄllanden.
Bröstcancer: kvinnors upplevelser av diagnos och förlust av bröst samt copingstrategier. : En litteraturstudie
Syftet med denna studie var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser av diagnos och förlust av bröst till följd av bröstcancerkirurgi. Vidare var syftet att beskriva vilka copingstrategier kvinnorna anvÀnde.Studien genomfördes som en litteraturstudie. Litteratur söktes i databasen Cinahl samt i informationstjÀnsten ELIN. Underlaget för denna studie Àr 19 artiklar av kvalitativ ansats. Resultatet visade att bröstcancerbeskedet var en chockerande upplevelse för kvinnor.
Synen pÄ egenvÄrd vid diabetes hos personer med olika etniska och kulturella ursprung
Diabetes, speciellt typ 2, Àr ett vÀxande globalt hÀlsoproblem. Idag Àr det cirka 220 miljoner mÀnniskor i vÀrlden som Àr drabbade av diabetes och siffran uppskattas stiga till 366 miljoner fram till Är 2030. Sverige Àr ett mÄngkulturellt samhÀlle, vilket stÀller högre krav pÄ att hÀlso- och sjukvÄrd ska anpassa omvÄrdnaden till varje enskild patient med diabetes. Syftet med studien var att belysa uppfattningar om egenvÄrd vid diabetessjukdom hos personer med olika kulturella/etniska ursprung. Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie dÀr tio kvalitativa forskningsartiklar analyserades.
Gud Àr ett arbetsnamn : ett fördjupat studium av invÀndningar mot ett verifikationskriterium för kognitiv signifikans
William G. Lycan undersöker i sin bok Philosophy of Language: a Contemporary Introduction möjligheten att förklara lingvistisk mening utifrÄn verifikationismen. Han lÀgger fram en mÀngd invÀndningar som tillsammans skall omkullkasta projektet. DÄ jag lÀst Lycans argument nÄgra gÄnger slÄs jag av det attraktiva med verifikationismens idé och av att jag vill syna kritiken lite nÀrmre. Sammanfattningsvis skriver Lycan att verifikationismen utesluter en mÀngd uppenbarligen meningsfulla satser, inkluderar nÄgra som borde vara meningslösa och att den tillskriver satser fel mening.
Brödraskapet Samverkan - Myndigheters organisering mot brottslighet i Göteborgs stad.
My problem comes out of the bigger question ?why the Catholic church is featured in horror films whenever a religious organization is in one?? I have detected in the horror films that I've seen that when a religious organization is in a horror movie it's the Catholic church that gets to act as church and religion. I have chosen the following problem: How is the Catholic church presented in the horror movies The Exorcist and The Rite, and how can one understand these presentations from a role theoretic perspective?Since role theory has it's background in the world of the theater with it's actors and roles, it came naturally to use role theory, and specifically Goffmans dramatic model. I've used this model in a film analysis of the movies.
Tro och vetande: en studie av filosofiska svar pÄ trons
sanningsansprÄk
Under 1900-talets första hÀlft var frÄgan om tro och vetande föremÄl för en intensiv debatt. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tre utvalda filosofers stÀllningstagande i frÄgan om den kristna trons sanningsansprÄk. Uppsatsen Àr komparativ i den mening att jag jÀmfört filosofernas svar utifrÄn begreppen reduktionism och icke-reduktionism. Ett reduktionistisk synsÀtt innebÀr att religionen relateras till en icke-religiös kontext som ensam fÄr förklarar religionen som sÄdan. Ett icke-reduktionistisk synsÀtt innebÀr att religionen inte tillÄts reduceras sÄ att den kan förklaras utifrÄn orsakssammanhang av till exempel sociologisk eller psykologisk natur.
Muslimsk verklighet utanför lÀroboken
UtifrÄn rÄdande samhÀllsklimat vill den hÀr studien ge ett bidrag till studiet av svensk islam och gymnasieskolans religionslÀrobok. Dessa tvÄ delar lÀggs sida vid sida för att fördjupa förstÄelsen om muslimer idag samt om lÀrobokens innehÄll. De frÄgestÀllningar som stÀlls lyder:
? Hur beskrivs islam av shiarepresentanter jÀmfört med tvÄ religionslÀroböcker? Vad skiljer, vad Àr gemensamt och vad ger det för konsekvenser?
? PÄ vilket sÀtt presenterar religionslÀroböckerna muslimer i allmÀnhet och representanter för shiaislam i synnerhet?
I inledningskapitlet beskrivs skolans Àmnesplan, lÀroplan samt lÀroboken. De olika teorier som förs fram Àr frÀmst essentialistisk förstÄelsehorisont förklarad av Gilhus och Mikaelsson (2003) och emic och eticsbegreppet.
Modern Gnosticism - oförnuftig fantasi eller ett ljus i mörkret? : fyra rörelsers tolkningar av myterna om materian, mÀnniskan och ondskan i vÀrlden
Den hÀr uppsatsen handlar om modern gnosticism, tolkat utifrÄn fyra nygnostiska rörelser jag fann pÄ Internet. Efter att ha lÀst dessa valda rörelsers texter slog det mig att en fundamental förÀndring hade skett, med tanke pÄ texter om antik gnosticism. Framför allt hade den mörka synen pÄ materian förÀndrats, och dÀrmed synen pÄ de feminina och maskulina aspekterna samt ondskan ocksÄ. Om man gÄr pÄ linjen att de var materia- och kvinnofientliga samt ville undfly reinkarnation. De hÀr aspekterna, materian, mÀnniskan och ondska, reflekteras dock fortfarande i ljuset av de antika gnostiska myterna.
Lika men olika? Redovisning av effektivitet inom statliga myndigheter.
My problem comes out of the bigger question ?why the Catholic church is featured in horror films whenever a religious organization is in one?? I have detected in the horror films that I've seen that when a religious organization is in a horror movie it's the Catholic church that gets to act as church and religion. I have chosen the following problem: How is the Catholic church presented in the horror movies The Exorcist and The Rite, and how can one understand these presentations from a role theoretic perspective?Since role theory has it's background in the world of the theater with it's actors and roles, it came naturally to use role theory, and specifically Goffmans dramatic model. I've used this model in a film analysis of the movies.
Kommunens barn Àr allas barn.
The parrot is a common symbol, or even cliché, in Western literature, going all the way back fromancient Greece to the present date, and in many a genre. This study reads the oeuvre of the NobelPrize winner Samuel Beckett (1906-1989) as being closely related to these certain traditions andconnotations of for example religion, satire, and speaking nonsense, in his frequent use of parrotsand their symbolic potentials, in his writing. Furthermore, it is possible to distinguish a movementin Beckett?s use of parrots, from a more or less traditionally use, to one more philosophicallyprofound.Although the parrot graces us with its presence (or at least may be traced) in almost everywork written by Beckett, from the poem ?Whoroscope? (1930) to How It Is (1961), they are onlymentioned sparsely by his interpreters. Therefore, a brief history of the literary tradition of theparrot will be expounded.