SAMMANFATTNINGSkolverket beskriver att religionsämnet idag spelar en allt viktigare roll i vårt internationella samt mångkulturella samhälle, trots detta har ämnet inom grundskolan blivit otydligt och saknar identitet. Inom gymnasieskolan är religionsämnet ett kärnämne och har där en mer tydlig identitet.Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare och elever uppfattar övergången från grundskolan till gymnasieskolan. För att göra området mindre studeras denna övergång endast inom ämnet religion. Studien vill visa en helhetsbild av hur ämnet är uppbyggt i teorin med de rådande styrdokument som idag styr skolan och som anger de ämnesmål som skolan ska arbeta mot, till hur lärare och elever uppfattar och arbetar med ämnet i praktiken.Som metod för att besvara syftet har tolv intervjuer genomförts på en gymnasieskola i Södra Norrland. Tre av informanterna var behöriga lärare inom religionsämnet, samtliga var män och de arbetade alla på den aktuella gymnasieskolan.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att ta reda på om läroböckerna i religionskunskap, vid namn, Sofi ? Religion och Religionskunskap ? Kompakt är lämpliga och aktuella att använda i undervisning trots att kursplanen kommer att förändras höstterminen 2011. Min undersökning har främst varit inriktad på kunskapssynen i kursplanen för religionskunskap, ur den nya läroplanen för grundskolan, och i de ovan nämnda läroböckerna. För att kunna identifiera kunskapssynen i läroböckerna har jag studerat de instuderingsuppgifter som finns i respektive lärobok. Dessa har jag sedan kategoriserat och försökt att ställa mot den syn på kunskap som den kommande kursplanen beskriver under rubrikerna ?3.14 Religionskunskap? och ?Syfte?. Frågeställningen som jag har arbetat utifrån lyder: Vilken kunskapssyn finns representerad i den kommande kursplanen för religionskunskap i grundskolan och i de utvalda läroböckernas uppgifter, och vilka konsekvenser får det för elevernas lärande? Min metod kan dels beskrivas som kvantitativ och dels hermeneutisk då jag ägnar mig åt att både tolka uppgifterna och mäta frekvensen av dem. Resultatet av min undersökning visade att det jag kallar för repetitionsuppgifter är det mest frekventa inslaget i de läroböcker som jag har undersökt.

Att väcka lusten till läsning är en väsentlig del av pedagogens och bibliotekariens viktiga arbete. Syftet med vår studie är att öka vår förståelse hur man som pedagog och bibliotekarie motiverar barn och elever till läsning och vilka faktorer som är betydelsefulla för elevers ambition att läsa litteratur. Litteraturen är en värdefull kunskapskälla och för att kunna ta del av denna kunskap krävs det att man vill och kan läsa. Vi försöker också finna svar på frågan om all typ av litteratur - utan hänsyn till kvalitetskriterier - lämpar sig för att öka barnens motivation.

Att väcka lusten till läsning är en väsentlig del av pedagogens och bibliotekariens viktiga arbete. Syftet med vår studie är att öka vår förståelse hur man som pedagog och bibliotekarie motiverar barn och elever till läsning och vilka faktorer som är betydelsefulla för elevers ambition att läsa litteratur. Litteraturen är en värdefull kunskapskälla och för att kunna ta del av denna kunskap krävs det att man vill och kan läsa. Vi försöker också finna svar på frågan om all typ av litteratur - utan hänsyn till kvalitetskriterier - lämpar sig för att öka barnens motivation..

Bakgrund: Det finns skilda uppfattningar om var skolan skall ha skolavlutning inför sommarlovet. Kyrkan som plats för skolavslutning skapar debatt när anhängare och motståndare vill definiera vad skolavslutning i kyrkan är, bör vara och/eller kan innebära. Olika uppfattningar och tolkningar av skolans styrdokument har mynnat ut i att skolavslutning i kyrkan har diskuterats flitigt i media.  Bakgrunden, eller det så kallade forskningsproblemet uppstår just i oenigheten över skolavslutning i kyrkan. Åsiktsströmningar om skolavslutning i kyrkan öppnar upp för att undersöka vilka diskurser som finns i media. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur skolavslutning i kyrkan konstrueras och vilka diskurser som framträder i artiklar i dagstidningar. Metod: Studien innefattar analys av texter i utvald nyhetsmedia. Kritisk diskursanalys som specifik teori med ansats av socialkonstruktion. Resultat: Resultatet visar att det finns meningsskillnader i frågan där ställningstagandet producerar föreställningar och kategoriseringar av motståndarna.

In the years between 2012 and 2014, Burma has been shaken by waves of violence against Muslims which has resulted in destroyed mosques and shops, at least 140 000 displaced and 200 killed persons. The person who is said to lay behind this violence is the Burmese Theravada monk Ashin Wirathu. Being the founder and leader of the radical Buddhist movement 969, he has been accused of indirectly motivating violence against Muslims and has been portrayed with titles such as ?The face of buddhist terror?. This essay investigates the relation between Wirathu and the anti-Muslim violence by applying the method of content analysis on a speech of him.

Den här studiens syfte är att undersöka om, hur och varför man kan läsa litteratur inom moderna språk, franska, på grundskola senare år. För att genomföra undersökningen har aktionsforskningsmetoden används, vilket innebär att forskaren deltog i den process som undersöktes som lärare. Studien har alltså två dimensioner: - Att planera, genomföra och utvärdera en verksamhet för en nionde klass som harmoniserar de nationella målen i moderna språk och studien av en litterär bok på franska (Le Petit Prince av Antoine de Saint-Exupéry). Att fundera på lärarens förhållningssätt. - Att undersöka elevernas lärande, uppfattning, förutsättningar, reaktioner och upplevelser genom enkäter och observationer.

Studiens syfte var att ta reda på hur matematikpraktikerna i förskolan ser ut och att undersöka vilka diskurser som styr dem. Detta gjordes genom diskursanalyser, först av  tidigare forskning och litteratur, sedan av insamlat datamaterial från den intervjustudie vi själva har utfört. Vi har frågat oss huruvida läst litteratur och tidigare forskning ger en rättvisande bild av hur matematikpraktikerna i förskolan verkligen ser ut och vi gjorde därför en jämförelse mellan resultaten i våra båda analyser. Som datainsamlingsmetod genomförde vi multimodala intervjuer, vilka innefattar flera uttryck. Förutom att muntligt intervjua  förskollärare har vi, tillsammans med förskollärarna, även tittat på den matematiska miljön och dokument.

 Vad står det egentligen i Bibeln gällande homosexualitet? Vilka texter behandlar ämnet, och hur såg man på samkönade relationer i det samhälle i vilket Bibeln uppkom?Denna uppsats har som uppgift att ge en överblick över just detta och introducera läsaren till de texter i Bibeln som på något sätt anses behandla ämnet homosexualitet.   .

Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att genom en kvalitativ studie intervjua några verksamma religionskunskapslärare och genom detta undersöka deras didaktiska val i sin religionsundervisning. Fokus i uppsatsen ligger på valet av religioner som lärarna väljer att undervisa om i sin religionsundervisning, och detta i enighet med olika gällande styrdokument och pedagogens tolkning av dessa. Syftet har varit att finna generella likheter och skillnader mellan lärarnas val av religioner i världen att undervisa om och att sedan tolka vad dessa likheter kan bero på. Syftet har även varit att undersöka om lärarna vet vilka religioner i världen som de är skyldiga att undervisa om enligt styrdokumenten, vilket kan sägas vara lärarens professionella tolkning av styrdokumenten som gäller i religionskunskap. Meningen med uppsatsen var även att ta reda på om lärarna medvetet väljer bort någon religion att undervisa om och i så fall varför. Resultatet av min forskning visar att de religioner i världen som är mest representerade bland lärarnas val, är de fem världsreligionerna.

This essay criticizes common theories within the three traditional perspectives, conflict management, conflict resolution and conflict transformation, for not being able to explain and/or generate solutions to the problems of fundamentalism and religious terrorism in a satisfying manner. This essay is trying to synthesize an alternative analytical framework that better can explaining these phenomena and generate potential solutions. The frameworks ontological ground is laid out using different readings of Foucault, thereby seeing the subject as formed by discourses, material processes and institutions. Fundamentalism and terrorism are seen as a violent resistance to repressed subjectivity, but the form of resistance depends on the discursive and non discursive surroundings. This gives rise to different forms of resistance; the production of discourses and founding of groups and the entry of marginalized people in these groups.

Uppsatsen jämför förutsättningar som råder för övergång till demokrati i Irak eller om etniska och religiösa splittringar omöjliggör detta. Frågeställningen besvaras med tre teorier. Hobbes betonar en stark centralmakt för att undvika ett allas krig mot alla. Dahl betonar institutioner som behövs för storskalig demokrati samt Lijphart tillgrips för att undersöka vilka förutsättningar som måste finns för samverkan i ett pluralistiskt, religiöst och etniskt land. Dahls förutsättningar för lika rösträtt vid det slutliga avgörandet uppfylls, allmän rösträtt har införts och regeringen har valts utifrån grundlagen.

Christendom has under a long period of time in Swedish history been the central component in legitimating the monarchs' power, a continuous process than can be clearly observed through the customs of royal coronation and baptism rites. However, during the 20th century those close ties between the state and the church of Sweden have been dissolving at a steady rate, alongside a growing societal democratization and modernization process. Officially the monarch still had a clear constitutional power legitimated through the transcendent, but unofficially his power was in reality heavily reduced. How do the Swedish monarchy relate to a rapidly changing society and secularization process? This pilot study investigates this relation by analyzing the news reports of the royal coronation and baptism rites between 1858 and 2012 from two leading newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter.

This essay is about how the aesir are used as an ideal image of the original Nordic aspects and as a symbol of heroism and pure strength. The main subject of this essay is to look at how this ideal of masculinity is represented in the art produced during the era of romantic nationalism. The choice of focusing on this era in particular is made due to the fact that it was during this time that the modern images of the aesir and the Vikings were made. The purpose of this study is to examine how the ideal of masculinity reflects upon the artistic interpretations of the Norse mythology in a selected group of art work produced during the 1800?s.

Carl Gustav von Brinkman was born in Nacka, Sweden 1764 but in his eleventh year he was sent away by his father to the Herrnhuter school in Niesky to become a missionary. Brinkman developed other plans. The experience of the school as a place that censured his thoughts and hindered his development, took an early start and grew stronger. He tried to convince his teachers in the congregation that they should allow him to attend the university in Halle, but they wanted his father to decide. His father then threatened to exclude him from the family if he went to Halle.