Syftet med denna studie är att kartlägga de olika möjligheter som finns för utveckling av Kalmarsundsparken i framtiden. För att få bästa möjliga utfall i vår studie har ansatsen därför varit induktiv då vi valde att studera verkligheten, utan att styras av redan befintliga teorier. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer och deltagande observation som sedan analyserades och kompletterades med väsentliga teorier, diverse artiklar, forskningsrapporter samt relevanta hemsidor. ?SUNDIS?-projektet och Destination Kalmar AB:s förslag är endast en, av många, möjligheter på hur en utveckling av Kalmarsundsparken kan utföras i framtiden. .

Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.

Med denna studie ville vi undersöka om det går att se en förändring av känsla av sammanhang(KASAM) före och efter deltagande i stödgruppsverksamhet. Vi ville specifikt undersökaungdomar mellan 13-20 år som deltagit i gruppverksamhet på Trappan mellan åren 2009-2012. Vi ville också undersöka om det förekom skillnader i förändring utifrån vilken typ avgrupp ungdomarna deltagit i och om det förekom skillnader i förändring utifrån kön. Dettaundersökte vi genom att ta del av 95 ungdomars i förväg ifyllda livsfrågeformuläret KASAM13..

SammanfattningSyfte och frågeställningar:Syftet med vår studie har varit att jämföra genomsnittspoängen för ämnesbetyget i idrott och hälsa hos elever med svensk respektive utländsk bakgrund i två olika skolor med skilda etniska sammansättningar.Frågeställningarna var följande: Skiljer sig genomsnittspoängen i idrott och hälsa åt hos elever med utländsk bakgrund vid jämförelse mellan en skola som domineras av elever med svensk respektive utländsk bakgrund? Skiljer sig betygsgenomsnittspoängen i idrott och hälsa åt hos elever med svensk bakgrund vid jämförelse mellan en skola som domineras av elever med svensk respektive utländsk bakgrund? Hur uppfattar de intervjuade lärarna i idrott och hälsa att utländsk härkomst hos eleverna påverkar deras deltagande och prestation i ämnet? Hur uppfattar elever med utländsk bakgrund att deras deltagande och prestationer bedöms?Metod:Vi har valt att göra en undersökning av genomsnittspoängen i idrott och hälsa på två grundskolor i nordvästra Stockholm. Undersökningen av genomsnittspoängen baserades på data från läsåret 2005. Vi tittade på betyget i idrott och hälsa i årskurserna 8 och 9. Total samlades 290 betyg, varav 124 betyg från den utländskdominerade skolan och 166 betyg från skolan som dominerades av elever med svensk bakgrund.

Bakgrund: Globalisering och tekniska förändringar har gjort att nya kulturuttryck har vuxit fram och möjliggjorts genom exempelvis Internet. Dessa nya uttryck präglas av interaktion och deltagande. Institutionerna har traditionellt skapat värde genom presenterande kulturförmedling. Genom denna utveckling har kulturinstitutionerna fått en ökad konkurrens.Det framkommer vidare att kulturorganisationerna har nya ekonomiska förutsättningar till vilka institutionerna måste förhålla sig. Då omvärldsförändringar har skett och nu sker, vidtar kulturinstitutionerna åtgärder för att säkra sin långsiktiga överlevnad.Problemformulering: Vilka marknadsföringsfaktorer är viktiga för att Riksteatern genom medverkande kulturutbyte ska skapa mervärde, vilket ger långsiktig överlevnad?Syfte: Vad har Riksteatern för organisatoriska förutsättningar att skapa mervärde genom medverkande kulturutbyte?Metod: Studien bygger på en kvalitativ ansats där en fallstudie av Riksteatern har genomförts genom fyra intervjuer på nationell nivå samt en e-enkät med de lokala riksteaterföreningarna.Teoriområden: Organisation, Internkommunikation, Mervärde, Involvering.Resultat: Den första viktiga organisatoriska förutsättningen för att Riksteatern ska kunna skapa mervärde genom medverkande kulturutbyte är att institutionens dominerande idéer präglas av samstämmighet om att medverkande är organisationens gemensamma strategi, vilket är fallet.

Syftet med det här utvecklingsarbetet var att fördjupa oss i hur utomhuspedagogik som lärandemiljö kan stimulera elevers lärande inom geometri. Verktyg som användes för dokumentation i utvecklingsarbetet var observationer och loggbok samt studerande av tidigare forskning. Vi har planerat och genomfört sju aktiviteter i årskurs 2 och 3 med totalt 25 elever.  Genomfört utvecklingsarbete visar att utomhuspedagogikens lärandemiljö är ett bra komplement i matematikundervisningen. De deltagande eleverna har visat att ett lustfyllt arbetssätt stimulerar ett hållbart lärande. Eleverna har uppvisat ett intresse för geometri och en iver för ett fortsatt lärande.

Idag har vi helt annan syn på utbildning och arbete än tidigare, människan förväntas att vara aktiv inom utbildning, lärande och färdighetsutveckling under hela sitt liv. Individer utvecklar social kompetens i samvaro med andra människor, olika människor bidrar på olika sätt till omvandling av individens identitet. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur vuxenutbildning bidrar till utveckling av individens sociala kompetens och förmågan till reflexivitet. Frågeställningar som besvarades är: · Hur gestaltar sig medvetenhet om social kompetens hos lärare och elever vid vuxenutbildningen? · Hur arbetar man med utveckling av social kompetens och förmågan till reflexivitet hos deltagare inom vuxenutbildningen? · Hur utvecklas individens identitet av deltagande i utbildningen? · På vilket sätt kan man förbättra vuxenutbildning, så att den i större omfattning medverkar till utveckling av social kompetens? För att besvara frågeställningar har jag använt mig av den kvalitativa metoden.

Så länge människan mår bra och har hälsan tar hon livet för givet. Förr i tiden var fysiska ansträngningar ett måste för överlevnadens skull. Vi arbetade från morgon till kväll, stora som små, med tunga sysslor både hemma på gårdarna och ute i arbetslivet. Idag är arbetssysslorna mer stilla sittande och kroppen får inte den rörelse som den är skapt för som i sin tur kan skapa ohälsa. Förr arbetade vi ihjäl oss, idag "vilar" vi oss till döds.

Syftet med studien är att undersöka om pedagogerna arbetar med den tysta läsningen i sin undervisning och i sådana fall hur de arbetar. Fokus ligger på ?bänkboken? och hur den pedagogiskt används, hur böcker väljs, var eleverna befinner sig när de läser och hur för- och efterarbete ser ut. De årskurser undersökningen koncentrerar sig på är årskurs 4-6. Litteraturgenomgången behandlar aktuell forskning inom läsundervisning vilken belyser vikten av läsning.

Med hjälp av aktivitetsteorin och teorin om praktikgemenskaper undersöks i denna uppsats vad som påverkar Scanias teknikinformatörers skrivande. Syftet är att se om det går att välja vad som ska påverka skivandet samt pröva teoriernas tillämplighet och användbarhet för språkkonsulter. Sammanlagt har 35 teknikinformatörer deltagit genom deltagande observation, enkät och intervju. Resultaten visar att det främst är den dagliga förhandlingen och befintliga texter som påverkar nya texters utformning. Praktikgemenskapsteorin och aktivitetsteorin visade sig vara mycket användbara under undersökningen och kan vara ett bra verktyg fo?r språkkonsulter i deras arbete..

Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.

SyfteSyftet med studien var att undersöka om handbollsinstruktörer som undervisar i specialidrott i svenska skolor med nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) upplever stress inom sitt yrke, med utgångspunkt från Krav-Kontroll-Stöd-teorin.Frågeställningar Vilka krav upplever instruktörerna att det finns i sin yrkesroll?Vilken kontroll upplever instruktörerna att de har i sin yrkesroll?Vilket stöd upplever instruktörerna att det finns i sin yrkesroll?MetodSyftet med studien var att erhålla beskrivande data om och hur instruktörer upplever olika stressmoment inom elitidrott i skolan. Därför valde vi att genomföra en kvalitativ studie som utgick från Krav-Kontroll-Stöd-teorin. Intervjuer genomfördes via telefon för att kunna nå instruktörer över hela landet. Urvalsgruppen bestod av åtta manliga handbollsinstruktörer runt om i Sverige.

Vårt arbete syftar till att undersöka om och på vilket sätt pedagoger anpassar sin undervisning och sitt arbetssätt till det mångkulturella klassrummet i två förskoleklasser. I forskningsbakgrunden behandlar vi litteratur kring bland annat kulturell mångfald, betydelsen av vad pedagogen har för förhållande till elevers kulturella bakgrund, elevers språkutveckling och pedagogiska arbetssätt för ett mångkulturellt klassrum. I vår studie har vi använt oss av deltagande observation samt arrangerad forskningsintervju av två förskolelärare som undervisar i mångkulturella klassrum. Resultatet av vår studie har visat att den ena pedagogen delvis anpassade sin undervisning för det mångkulturella klassrummet men att ingen av dem använde det som resurs..

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka på vilket sätt variation av ett fenomen har betydelse för barnen att känna lust att lära. Att mäta lust är inte så lätt men i rapporten Lusten att lära står det att engagemang, aktivt deltagande i lärandesituationer, intensitet och iver hos eleven kan ses som uttryck för lusten att lära. Variationsteorins grundfråga som min studie grundar sig på är - på vilka sätt kan just det här erfaras? Det är variationen som är det väsentliga i kunskapsprocessen. Läraren kan skapa förutsättningar för lärande vilket är mitt mål. Jag gör detta för att få en insikt och kanske bidra till ökad förståelse och kunskap om hur man på ett bra sätt kan ge barnen i förskolan ett meningsfullt lärande..

Syftet med följande arbete är att kartlägga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvårigheter. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och frågeformulär ville vi kartlägga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter samt få reda på vilka generella åtgärder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan är av stor betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras främsta arbetsuppgift är att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att på så vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvårigheter. .