Sök:

Sökresultat:

5584 Uppsatser om Religiös undervisning - Sida 60 av 373

SprÄkutvecklande arbete pÄ förskolan : i relation till reviderad lÀroplan (1998;2010)

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka förskollÀrares kunskap, synsÀtt, erfarenhet och vilket arbetssÀtt det genererar i arbetet med alla barns sprÄkutveckling efter förskolans reviderade lÀroplans införande (1998; 2010) gÀllande det förtydligade mÄlet sprÄk och kommunikation samt hur begreppet undervisning tolkas.                                                             För att fÄ en förstÄelse för förskolan och det förÀndrade uppdraget beskrivs förskolan ur ett historiskt perspektiv till nutid.  Förskolan har en tradition av ett görande men vi funderar kring pÄ vilket sÀtt det görs och om det förÀndrats gÀllande alla barns sprÄkutveckling och vissa barns sprÄksvÄrigheter i och med att förskolan fÄtt förtydligade mÄl, dÀr ett av mÄlen gÀller sprÄk och kommunikation.           Studien vilar pÄ en hermeneutisk forskningsansats och Àr genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer  av Ätta yrkesverksamma förskollÀrare i en kommun. Följande frÄgestÀllningar har bearbetats i studien: Vilket arbetssÀtt anvÀnder sig förskollÀrare av i förskolan för att möta alla barns sprÄkutveckling? Vilken kunskap har förskollÀrare om barns generella sprÄkutveckling? Vilken erfarenhet har förskollÀrare om vilka faktorer som kan pÄverka att ett barn kan fÄ sprÄksvÄrigheter? Vilket synsÀtt har förskollÀrare om barns generella sprÄkutveckling? Hur tolkar förskollÀrare begreppet undervisning? Resultatet visar att den viktigaste sprÄkutvecklande faktorn i den hÀr studien Àr vikten av att prata med barnen, det dagliga samtalet, att benÀmna, uppmuntra förtydliga och bekrÀfta. .

Fonologisk medvetenhet i förskoleklass : 8 pedagogers tankar om undervisning i fonologisk medvetenhet

Bakgrund: Uppsatsidén har vÀckts genom att vi under vÄr utbildning lÀst kurserna Barnet i matematikens och skriftsprÄkets vÀrld och Barns skriftsprÄksutveckling 1. I dessa kurser har den fonologiska medvetenheten och dess koppling till lÀs- och skrivinlÀrning diskuterats. Vi har Àven mött pedagoger som arbetar eller har arbetat med fonologisk medvetenhet och i diskussioner med dem mÀrkt att de har olika uppfattningar. Genom detta har ett intresse att undersöka hur verksamma pedagoger resonerar om sin undervisning i fonologisk medvetenhet vÀckts.Syfte: Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur pedagoger i förskoleklass tÀnker om sin undervisning i fonologisk medvetenhet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka arbetssÀtt, modeller och material anvÀnder man sig av? Hur anpassar pedagogerna undervisningen i fonologisk medvetenhet efter elevernas modersmÄl, elever med svÄrigheter och utifrÄn kartlÀggning? StÀmmer pedagogernas syfte med undervisning i fonologisk medvetenhet med forskning inom omrÄdet?Metod: Vi har gjort sju kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger som Àr verksamma i förskoleklass.

Laborativ matematik i undervisningen : Observationer i en klass 3-4

Denna uppsats handlar om laborativ undervisning i matematik i en klass 3-4. Den laborativa matematiken anses bra för att den hjÀlper eleven att förstÄ det abstrakta med hjÀlp av konkret material och diskussion. Syftet med uppsatsen Àr med hjÀlp av observationer undersöka den laborativa undervisningen som mÄnga undersökningar anser vara bra och hur en laborativ undervisning kan se ut. Syftet Àr ocksÄ att se hur sprÄket och kommunikationen mellan elev-elev eller lÀrare- elev bidrar till utveckling. Uppsatsen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv med Vygotkij som frontfigur.

LÀs- och skrivundervisningEn studie av de yngre elevernas lÀrande pÄ en svensk skola i södra Spanien

AbstractUppsatsen beskriver en studie av de yngre elevernas lÀrande pÄ en svensk skola i södra Spanien. Studien bygger pÄ observationer, intervjuer och diagnostiseringar. Studien har följande problemprecisering: Hur bedriver svensklÀraren lÀs- och skrivundervisningen och hur ser de yngre elevernas lÀrande ut relaterat till lÀrarens undervisning? Min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) genomfördes pÄ en svensk skola i södra Spanien under fem veckor. För att fÄ information om elevernas lÀs- och skrivförmÄga genomfördes observationer och intervjuer med en svensklÀrare och sex elever.

LÀrares uppfattning om lÀsförstÄelse i undervisning och bedömning

Syftet Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med lÀsförstÄelse utifrÄn undervisning och bedömning i Àmnet svenska för Ärskurs 4-6. VÄr undersökning har byggt pÄ en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer dÀr sju lÀrare deltog frÄn tre olika skolor. Resultatet visade att lÀrares erfarenheter i Àmnet svenska och anpassningen utifrÄn elevernas behov och kunskapsnivÄ har betydelse för hur undervisningen av lÀsförstÄelse ser ut. Det andra resultatet visade att bedömning av lÀsförstÄelse sker med hjÀlp av bedömningsmaterial, lÀrares egna erfarenheter och samarbete mellan kollegor. Slutsatsen vi drog av detta var följande; för att frÀmja elevers lÀsförstÄelse krÀvs det att lÀrarna anpassar lÀsstrategierna efter elevens behov och kunskapsnivÄ och att kunskapskravens korta formuleringar kring bedömningsstegen kan tolkas pÄ olika sÀtt och visar dÀrmed att bedömningen av lÀsförstÄelse och lÀsstrategier ser olika ut pÄ olika skolor..

Tio stycken lÀrares tankar kring individualisering : om individanpassad undervisning

Syftet med vÄr undersökning var att synliggöra nÄgra stycken verksamma lÀrares tankar kring individualisering i praktiken utifrÄn frÄgorna vad? hur? och varför? För att fÄ fram de resultat som ligger till grund för vÄr studie har vi ur bekvÀmlighetsurval intervjuat tio lÀrare pÄ olika skolor för en kvalitativ studie. Flera av lÀrarna menar att det Àr deras uppdrag utifrÄn lÀroplanen att individanpassa och flera av lÀrarna menade att de Àven gör det för elevernas skull. De resultat vi fick fram utifrÄn de intervjuer vi gjorde var att lÀrarna anpassar efter de behov och olika kunskapsnivÄer som finns. Vi fick Àven se hur svÄrt flera lÀrare tycker det Àr med att individanpassa, dÄ tiden inte rÀcker till. I vÄr studie kunde vi i vÄra resultat se att lÀrarnas syn pÄ individualisering och arbetet med individanpassningen stÀmmer tÀmligen vÀl överens med det vi fann i vÄr forskningsbakgrund.  .

Förvaltningsfastigheters verkliga vÀrde : - En undersökning om hur bolagsledningar kommenterar förvaltningsfastigheters vÀrdeförÀndring -

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ, beskriva och förstÄ vad nÄgra pedagoger pÄ en skola har för uppfattning om fostran utifrÄn lÀroplanens vÀrdegrund i samband med deras undervisning och hur de arbetar för att integrera denna fostran i sin undervisning. Metoden som har anvÀnts för att fÄ svar pÄ detta Àr kvalitativa intervjuer av tre verksamma pedagoger samt en litteraturstudie för att redovisa vad som tidigare finns att tillgÄ inom Àmnena fostranoch vÀrdegrund. Resultatet visar att Lpo94 ansÄgs som det dokument skolans verksamhet vilar pÄ och att fostran utifrÄn detta skapar goda samhÀllsmedborgare. Det var viktigt för pedagogerna att i skolan förmedla att alla mÀnniskor har lika vÀrde och samma rÀttigheter. Det frÀmsta sÀttet som pedagogerna anvÀnde för att fostra utifrÄn skolans vÀrdegrund var genom samtal, diskussioner och reflektioner.

Hur tvÄsprÄkig undervisning kan utveckla flersprÄkiga barns sprÄk och identitet

Syftet med arbetet Àr att belysa pedagogernas syn pÄ modersmÄlsundervisning och modersmÄlspersonals betydelse i de utvalda tvÄsprÄkiga klasserna frÄn tvÄ olika skolor. Jag vill Àven belysa pedagogernas arbetssÀtt nÀr det gÀller att utveckla flersprÄkiga barns sprÄk och identitet i den tvÄsprÄkiga klassen. Den empiriska undersökningen syftar till att besvara dessa frÄgestÀllningar. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod i form av Ätta strukturerade intervjuer. De intervjuade personerna Àr fem modersmÄlslÀrare och tre svenskklasslÀrare.

Hur undervisningssprÄket pÄverkar sprÄkutvecklingen : Ett utvecklingsarbete i engelska i skolÄr 1

I detta examensarbete undersöker jag huruvida undervisningssprÄket pÄverkar resultatet nÀr man lÀr sig ett nytt sprÄk. Studien genomfördes i en klass i Är ett dÀr tvÄ grupper fÄtt engelskundervisning pÄ olika sprÄk, ena gruppen via instruktioner pÄ svenska och den andra enbart pÄ engelska, vilket utgjorde min metod.Resultatet av tester med eleverna visade att de som endast fÄtt undervisning pÄ engelska kunde svara pÄ fler frÄgor Àn de som fÄtt det pÄ svenska.  DÄ eleverna Àven kan ha trÀnat olika mycket inför detta test, mÄste jag ocksÄ se till övrig undervisning för att kunna dra slutsatser.Elever som fÄr höra ett nytt sprÄk oftare har ocksÄ fler chanser att lyssna till hur det lÄter och hur man anvÀnder det, och kan pÄ sÄ sÀtt samla information som hjÀlper dem att sjÀlva anvÀnda sprÄket. Min slutsats att undervisningssprÄket har viss betydelse nÀr man lÀr sig ett nytt sprÄk..

LÀrares syn pÄ ett Àmnesövergripande arbetssÀtt i projektet SamBo pÄ en gymnasieskola

Sammanfattning Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns lÀrandefrÀmjande faktorer som projektet SamBo har medfört för bÄde elever och lÀrare i det Àmnesövergripande samarbetet i ett arbetslag pÄ Byggprogrammet. LÀrares uppfattning om samarbetet dÀr delar av undervisningen sker Àmnesövergripande i projektform pÄ en skola har undersökts. Med studien vill jag undersöka hur lÀrarna kan utveckla och förbÀttra sin verksamhet genom att samarbeta Àmnesövergripande i arbetslaget. Med projektet som utgÄngspunkt i arbetet, görs en beskrivande analys av Àmnesövergripande samarbete i projektet och vilka möjligheter och hinder som kan förekomma med arbetssÀttet. Syftet Àr ocksÄ att visa att lÀrarna kan utvecklas genom utbyte av erfarenheter nÀr de samarbetar i SamBo.

Historien lÀngs tuvor och slingriga vÀgar : En jÀmförande studie av tematisk och kronologisk undervisning i historia för gymnasieskolan

In the following study the author compares two methods of teaching history, the thematic approach and a more traditional chronological approach. Aiming at distinguishing the perceived notions of strength and weaknesses of each method, from the perspective of teaching, the author uses semi-structural interviews with four teachers in order to shed light on the reasons why each method is chosen. The perceptions of the thematical and chronological method in teaching history are further compared with the result in students? grades. The result shows that the thematic method is perceived as being better at teaching the student about causality and different understandings of changes in history, which would have positive impact on higher grades.

Bildning och fostran av sinnessjuka under den senare hÀlften av 1800-talet

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka pedagogiska perspektiv som var rÄdande och vilka metoder som anvÀndes för fostran av sinnessjuka patienter pÄ hospitalen under senare hÀlften av 1800-talet, med fokus pÄ Uppsala hospital. FrÄgorna som stÀlls Àr hur hospitalet fungerade som fostrande institution och vilka pedagogiska tankar överlÀkaren N. G Kjellberg uttryckte samt vilken pedagogisk funktion arbetet pÄ hospitalet hade och hur den intellektuella undervisningen bedrevs.KÀllmaterialet bestÄr av stadgor, Sveriges officiella statistik, patientjournaler samt artiklar författade av N. G Kjellberg och en historisk hermeneutisk metod anvÀnds. Foucaults teorier om makt och disciplinering utgör den teoretiska utgÄngspunkten men utan att uppsatsens tolkningsbas Àr ensidigt disciplineringsteoretiskt.Resultaten visar pÄ att hospitalets inneboende struktur och ordning hade stor betydelse för fostran av de sinnessjuka.

Vardagsbaserad matematikundervisning: förÀndras intresset för
Ă€mnet?

Detta examensarbete utfördes i en niondeklass i Kalix kommun. Syftet var att undersöka elevernas syn pÄ matematik samt att undersöka om intresset för Àmnet förÀndrades genom anvÀndning av vardagsbaserad undervisning. De vardagsbaserade uppgifterna presenterades med lÀraren i centrum, samtidigt som en öppen dialog var tÀnkt att föras med eleverna. Elevernas matematikbok blev ett komplement till undervisningen dÄ vi konstruerade egna uppgifter, men det var ÀndÄ boken som styrde innehÄllet i uppgifterna. För att mÀta elevernas Àndrade intresse för Àmnet matematik anvÀndes enkÀter och intervjuer.

SprÄkutvecklande undervisning i förberedelseklass

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur nyanlÀnda elever utvecklar ett funktionellt andrasprÄk i en förberedelseklass. Jag ville veta hur lÄng tid andrasprÄkseleverna normalt stannar i förberedelseklassen och vilken bedömning pedagogerna gör gÀllande elevernas sprÄkkunskaper inför utslussningen till vanlig klass. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod, genom intervjuer med pedagoger som arbetar i förberedelseklass och intervjuerna spelades in pÄ band. Syftet var att undersöka vilka undervisningsmetoder som förekommer i förberedelseklasser och som Àr mest sprÄkutvecklande för andrasprÄkselever. Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder liknande undervisningsmetoder vid startperioden för sprÄkinlÀrningen.

I fÀrd med att erövra sprÄket : -effekterna av genrepedagogisk undervisning

Denna systematiska litteraturstudie undersöker vad genrepedagogiken och/eller SFL kan ge.Syftet med studien Àr att undersöka vilka effekter genrepedagogiken och/eller SFL ger utifrÄndet som kallas för Sydneyskolan. Studier som inkluderas Àr bÄde nationella och internationellaoch undersöker bÄde första- och andrasprÄksundervisning. Effekter som pÄtrÀffats i dennastudie Àr följande; eleverna har utvecklat sitt ordförrÄd, ett metasprÄk nÀr de talar om sprÄk,sina texters sprÄkliga drag och genrestruktur samt sin attityd till skrivande. Förutom effekternavisade ocksÄ studien vad som direkt pÄverkar effekterna av genrepedagogiken och/eller SFL sÄsom tiden och stöttning. Resultatet gör det möjligt för oss att se genrepedagogiken som enfördelaktig pedagogik att anvÀnda sig av i de svenska klassrummen dÄ det pÄ flera sÀtt ÀrsamstÀmmigt med de svenska styrdokumenten.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->