På dagens föränderliga marknad med ökande krav från kunder, är kundvärde ett konkurrensmedel för företagen. Denna studie syftar till att undersöka och analysera värdeskapande processer, gentemot sina kunder, som ett bostadsproducerande byggföretag måste ha för att behålla sin position på marknaden. Anledningar till att stora företag skall tillämpa processer inriktade på kundvärde är den ökande globaliseringen, konkurrens och förändrat kundbeteende. Små företag har traditionellt sett alltid varit tvungna agera utifrån kundens marknad. Studien har visat att detta är något de stora företagen bör ta lärdom av när det gäller planering av byggprocesser.

Under de senaste tio åren har ett nytt segment öppnats på fastighetsmarknaden,nämligen marknaden för samhällsfastigheter. Politiska beslut från tidigt 90-tal hargjort det möjligt för privata aktörer att etablera friskolor och äldreboenden.Reformerna har möjliggjort att även investera i verksamheternas lokaler. Vid dessaförvärv brukar ett relativt långt hyreskontrakt medfölja och det finns ett starktsamband mellan den förhandlade hyran och försäljningspriset. När förvärvet ärgenomfört och kontraktet sedan löper ut kan det bli problematiskt att avgöra vilkennivå den nya hyran bör ligga på.Hyresgästens betalningsförmåga är en central del i analyserna i denna uppsats.Uträkningen av kommunens så kallade skolpeng respektive omsorgspeng kartläggsför att dra slutsatser om vilka marginaler respektive part har att förhålla sig till och hurdet påverkar den förväntade hyran.I denna uppsats diskuterar vi också huruvida hyressättningen av samhällsfastigheterkan återkopplas till olika kombinationer av hyresrelationer. Incitament till att ta ut enviss hyra kan variera beroende på fastighetsägarens syfte med innehavet.

SammanfattningBakgrund: Finansinspektionen införde i oktober 2010 det såkallade bolånetaket. Den nya regleringen innebar att bostaden inte får belånas till mer än 85 procent av marknadsvärdet, vilket bidrar till en kontantinsats om 15 procent i samband med bostadsköpet. Detta ställer högre krav på konsumenterna och vissa kundsegment fick stora problem och uteslöts från marknaden i samband med införandet. Kort därefter började alternativa finansieringssätt uppstå och det skapades diskussioner kring om bolånetakets införande verkligen haft den önskade effekten.Syftet: Studiens syfte är att analysera vilka effekter bolånetaket tillgivit bostads- och finansieringsmarknaden, samt vilken syn på den framtida bostads- och finansieringsmarknaden som föreligger. Vidare syftar studien till att förklara de alternativa finansieringssätt som uppkommit samt vilka kundsegment som påverkats i störst mån och på vilket sätt.Metod: Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ metod, i form av intervjuer, som kopplats till relevant statistik, vilket utgör den kvantitativa metoden.

Uppsatsen söker svar på frågan vad begreppet utanförskap innebär. För att få fram dess innebörd sker en analys av vad dess motsats innebär och hur urskiljandet sker. Den metod som används är en komparativ textanalys. Slutsatserna är att utanförskap innebär att individen inte finns på den marknad som övervakas och kontrolleras av statens administrativa lagstiftning. Lagstiftningen uttrycker inte någon moral utan är ett redskap för social kontroll och makt.

Mer än 50 procent av Sveriges totala BNP är idag utlandsexport och svenska företags beslut på internationella marknader blir alltmer betydelsefulla för företagens framgång. En växande marknad för svensk utlandsexport är Mellanöstern där Saudiarabien utgör en stor del av regionen. Studien ämnar undersöka hur och varför svenska företag träder in på den saudiarabiska marknaden, där uppkomna problem utgör en del i inträdesprocessen. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med sex svenska tillverkningsföretag, vilken analyserades utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på internationaliseringsteorier. Det empiriska materialet och teoretiska ramverket analyserades därtill emot en kontext om Saudiarabien. Undersökningen visar att det är många olika faktorer som påverkar företagens val, vilka grundas i såväl rationella beslutsprocesser som slumpvisa affärsmöjligheter. Saudiarabiens ekonomiska stabilitet samt stora marknad har utgjort en stor dragningskraft för företagen.

Corporate Social Responsibility (CSR), företegets sociala ansvar saknar en universell definition. Det är upp till varje individ och företag att själva välja definition och ansvarsområde. Allt flera företag väljer att kommunicera sitt sociala ansvar genom CSR- rapporter även kallade hållbarhetsrapporter. Det teoretiska ramverket visar att företag som agerar på en oetisk marknad har en tendens att offentliggöra sitt CSR- arbete i högre grad än etiska företag. Syftet med denna studie är observera om det finns en skillnad i kommunikationen av CSR-arbete mellan etiska företag och företag som agerar på en oetisk bransch.

Tidigare studier visar att Afrika är en växande marknad med möjligheter för svenska företag, men det är en marknad som innebär risker. De svenska företagen har idag en stark närvaro med ett gott rykte och bidrar med kunskap och kvalitet. Trots stora naturtillgångar och ekonomisk tillväxt råder en ojämn inkomstfördelning med fortsatt utbredd fattigdom och underutvecklad infrastruktur. De afrikanska ländernas egna företagare är en viktig del i deras ekonomiska tillväxt. För att skapa vidare utveckling bör de afrikanska ledarna ta större ansvar för den unga arbetskraften.Studiens syfte var att studera hur, var och varför svenska företag har etablerat sig på den afrikanska marknaden och se om och hur etableringen skiljer sig åt för de utvalda företagen.

Denna uppsats behandlar konkurrensgraden på marknaden för utlåning i Sverige för de fyra storbankerna, Nordea, Handelsbanken, S-E-banken och Föreningssparbanken under tidsperioden 1989-2002. Syftet med uppsatsen är att undersöka konkurrenssituationen på den svenska bankmarknaden för utlåning bland de fyra storbankerna. Studien syftar även till att undersöka hur bankernas prissättning har påverkats av fusionen. För att få en förståelse för ämnet inleds uppsatsen med en teoretisk genomgång till de olika fusionsmotiven. Denna teoretiska genomgång har sedan legat till grund för den modell som beskriver efterfrågan.

I denna uppsats belyses Polisen i Uppsala län ur ett varumärkesbyggande perspektiv med syfte att undersöka om teorier avsedda för företag i konkurrenssituation även kan appliceras på en offentlig myndighet. En kartläggning av Polisen Uppsalas arbete med personifiering av sitt varumärke i sociala media görs genom intervjuer, innehållsanalys och sekundärdata. Insamlad data avseende hur deras varumärkesbyggande stämmer överens med teorier om corporate brand, corporate brand personality och corporate brand personality traits avser besvara uppsatsens syfte. Resultatet visar att en stark koppling mellan Polisen Uppsalas varumärkesbyggande och uppsatsens teoretiska ramverk finns. I undersökningen framkommer att arbetet med personifiering är grundligt utformat genom Polisens värdegrund.

År 2005 införde IASB nya redovisningsprinciper som innebar att tillgångar skall värderas till verkligt värde. Syftet med de nya principerna var att de skulle öka redovisningens kvalitativa egenskaper och skapa finansiella rapporter som var relevanta, jämförbara, begripliga och tillförlitligt framställda. Värdering till verkligt värde baseras på marknadspriser från en aktiv marknad för lika eller likartade tillgångsslag. Saknas en aktiv marknad för tillgångsslaget föreslår IASB att företaget ska basera tillgångsvärdet på en bedömning av framtida kassaflöden som tillgången förväntas generera. Att bedöma framtida kassaflöden är en komplicerad process som innebär att en mängd antaganden och bedömningar måste göras.

Stockholms befolkning växer för varje dag som går och det finns ett stort behov av bostäder i hela regionen. Trots det byggs det inte tillräckligt och bostadsbristen ökar stadigt. De senaste tio åren har det varit en omfattande utveckling av ombildningar från hyresrätter till bostadsrätter. Samma utveckling syns också i andelen hyresrätter kontra bostadsrätter i nybyggda bostäder. Den här kandidatuppsatsen tar sin utgångspunkt i varför det inte byggs mer bostäder i allmänhet och hyresrätter i synnerhet i Stockholmsområdet.

Corporate Social Responsibility (CSR), företegets sociala ansvar saknar en universell definition. Det är upp till varje individ och företag att själva välja definition och ansvarsområde. Allt flera företag väljer att kommunicera sitt sociala ansvar genom CSR- rapporter även kallade hållbarhetsrapporter. Det teoretiska ramverket visar att företag som agerar på en oetisk marknad har en tendens att offentliggöra sitt CSR- arbete i högre grad än etiska företag. Syftet med denna studie är observera om det finns en skillnad i kommunikationen av CSR-arbete mellan etiska företag och företag som agerar på en oetisk bransch.

Titel Ny marknad, nya villkor. En kvalitativ studie omFörsvarsmaktens kommunikation efteravskaffandet av den allmänna värnplikten.Författare Julia Carlsson & Kimberly ÅkerströmKurs Examensarbete i medie- ochkommunikationsvetenskap, Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2013Handledare Marie GrusellUppdragsgivare Forskning för militär & försvar, Karl YdénSidantal 43 (inklusive bilaga)Antal ord 14 373Syfte Att undersöka mottagarnas uppfattningar omFörsvarsmakten och en av deras reklamkampanjer.Metod och material Tio kvalitativa respondentintervjuer, under vilka vi har visat tre olika reklamer från kampanjen Det är mycket nu.Huvudresultat Respondenternas har liten kunskap omFörsvarsmakten. De har inte så storkänslomässig uppfattning om dem heller. Derasattityd är därför inte särskilt djupt förankrad. Över hälften av intervjupersonerna blir intresserade av Försvarsmakten utifrån de reklamer som vi har visat för dem.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur svenska små- och medelstora företag anpassar sig till de marknadsförhållanden som råder inom Afrikas Bottom-of-the- Pyramid. Studien har följt en kvalitativ forskningsmetod samt tillämpat fallstudie som forskningsstrategi. Detta för att erhålla en djup insyn i företagens agerande och hur de anpassat sig för att vara förmögna att företaga på en marknad vars förutsättningar inte är i närheten av idylliska.Studiens teoretiska utgångspunkt implicerar huvudsakligen Bottom-of-the-Pyramid konceptet, konkurrensstrategi, kooperativ strategi, nätverk, affa?rsrelationer samt de fyra A:na. Vidare redogörs fyra fallföretags upplevelser från BoP-marknaden i empirin; varför valde de denna marknad, vilka möjligheter ser de den besitter, vilka krav har den ställt på dem och hur har anpassningen till denna marknad gått till.I analysen förenas vår teoretiska referensram med det insamlade empiriska data där de ställs gentemot varandra i en diskussion kring i vilken utsträckning teorin stämmer överrens med empirin.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur svenska små- och medelstora företag anpassar sig till de marknadsförhållanden som råder inom Afrikas Bottom-of-the- Pyramid. Studien har följt en kvalitativ forskningsmetod samt tillämpat fallstudie som forskningsstrategi. Detta för att erhålla en djup insyn i företagens agerande och hur de anpassat sig för att vara förmögna att företaga på en marknad vars förutsättningar inte är i närheten av idylliska.Studiens teoretiska utgångspunkt implicerar huvudsakligen Bottom-of-the-Pyramid konceptet, konkurrensstrategi, kooperativ strategi, nätverk, affa?rsrelationer samt de fyra A:na. Vidare redogörs fyra fallföretags upplevelser från BoP-marknaden i empirin; varför valde de denna marknad, vilka möjligheter ser de den besitter, vilka krav har den ställt på dem och hur har anpassningen till denna marknad gått till.I analysen förenas vår teoretiska referensram med det insamlade empiriska data där de ställs gentemot varandra i en diskussion kring i vilken utsträckning teorin stämmer överrens med empirin.