Sökresultat:
592 Uppsatser om Religiös konst - Sida 16 av 40
I manegen
Under 2009 hade jag uppehÄll frÄn keramiken och fotade och tecknade mestoch nÀr jag bestÀmde mig för att slutföra min utbildning pÄ HDK hade jagegentligen inte sÄ stor lust att arbeta i lera lÀngre. Jag ville fÄ ett avslut och enexamen men kÀnde att jag var pÄ vÀg mot andra material. Nu under arbetetsgÄng har jag ÀndÄ kommit till insikt att jag kan vara keramiker och konst-Materialstudier1. Gjuten i porslin, brÀnd i 1060gr. 2.
En riktig pÀrla
Under 2009 hade jag uppehÄll frÄn keramiken och fotade och tecknade mestoch nÀr jag bestÀmde mig för att slutföra min utbildning pÄ HDK hade jagegentligen inte sÄ stor lust att arbeta i lera lÀngre. Jag ville fÄ ett avslut och enexamen men kÀnde att jag var pÄ vÀg mot andra material. Nu under arbetetsgÄng har jag ÀndÄ kommit till insikt att jag kan vara keramiker och konst-Materialstudier1. Gjuten i porslin, brÀnd i 1060gr. 2.
De sista samtalen bortom orden : Sjuksköterskors upplevelse av vÄrdens stöd till livets slut
Inledning: För att fĂ„ sĂ„ god mĂ€nsklig omsorg som möjligt i livets slutskede behöverpatienter ha nĂ„gon att dela den sista svĂ„ra tiden med. Syftet med undersökningen var att försöka förstĂ„ hur övergĂ„ngen mellan liv och död kan underlĂ€ttas.FrĂ„gestĂ€llning: Studien avsĂ„g att besvara fyra frĂ„gestĂ€llningar. ? FörutsĂ€ttningar för samtalet med den döende vid livets slutskede? ? Ăr det genomförbart att vĂ„rda mĂ€nniskor med vĂ€rdighet till livets slut? ? GĂ„r det att skapa emotionella band och kĂ€nslomĂ€ssig nĂ€rhet till patienter som befinner sig vid livets slutskede? ? Hur kan vĂ„rden stödja den döende med hjĂ€lp av kultur, musik, konst?Metod: En kvalitativ undersökning valdes. Intervjuer gjordes med fem legitimerade sjuksköterskor som arbetade pĂ„ Hospice.Resultatet visade att dialogen Ă€r utgĂ„ngspunkten för det mellanmĂ€nskliga Ă€kta mötet.
Datorgrafikers utbildning och anstÀllningsmöjligheter
Datorgrafiken har pÄ senare Är utvecklats till en dominerande produktionsmetod inom mÄnga omrÄden som till exempel film, spel, simulationer och visualisering. MÄnga söker sig till grafikutbildningar i hopp om att fÄ anstÀllning frÀmst inom film- eller spelindustrin. Det Àr en vÀxande industri, men konkurrensen Àr hÄrd och anstÀllningskraven höga och mÄnga har svÄrt att etablera sig i branschen. Detta examensarbete ger via enkÀtundersökningar och litteratur i Àmnet bilden av en bransch dÀr det rÄder överskott pÄ arbetskraft och underskott pÄ lediga arbeten. För att förbÀttra konkurrensförmÄgan föreslÄs interdisciplinÀra utbildningar som blandar konst och teknik samt ökad specialisering, hÄrdare studiekrav och ökat samarbete mellan skola och företag..
Uppror och solidaritet : 1960- och 1970-talets politiska uttryck i den svenska affischkonsten
Under det svenska 1960- och 1970-talet engagerade sig det svenska folket i en rad olika ideologiorienterade organisationer, internationella frÄgor eller folkrörelser, nÄgot som Àven tog sitt uttryck i kulturen. Mitt syfte med denna uppsats Àr att undersöka ett urval politiska affischer, utifrÄn Michael Baxandalls teori "The period eye", hur 1960- och 1970-talets konst pÄverkades av samtidens samhÀllstrukturer och politiska engagemang. Min tyngdpunkt kommer att ligga i de politiska affischer som pÄ nÄgot sÀtt hade en anknytning till en alternativ rörelse, sÄsom Miljörörelsen, Kvinnorörelsen och Vietnamrörelsen. Men Àven den den svenska konstscenen i stort kommer att tillföras till undersökningen som en komplettering till förstÄelsen av affischernas uttryck och funktion, som ofta fabricerades utanför institutionella sammanhang.Dessa frÄgestÀllningar vill jag besvara med hjÀlp av den historiska bakgrunden och min analys: Vilka orsaker ligger bakom anvÀndandet av konstnÀrliga affischer vid spridningen av politisk propaganda? Det vill sÀga: Vilka faktorer gjorde att affischen anvÀndes flitigt som medium av de alternativa rörelserna istÀllet för annan bildkonst? Hur kan den politiska andan frÄn decennierna urskiljas konkret i affischerna? Hur skiljer sig affischkonsten frÄn den mer institutionella konsten under dessa tvÄ decennier?UtifrÄn mina frÄgestÀllningar kommer jag att analysera tre politiska affischer genom att sÀtta in dem i ett historiskt perspektiv, vilket Àr deras samtid, 1960- och 1970-tal.
This robe of mine doth change my disposition
Under 2009 hade jag uppehÄll frÄn keramiken och fotade och tecknade mestoch nÀr jag bestÀmde mig för att slutföra min utbildning pÄ HDK hade jagegentligen inte sÄ stor lust att arbeta i lera lÀngre. Jag ville fÄ ett avslut och enexamen men kÀnde att jag var pÄ vÀg mot andra material. Nu under arbetetsgÄng har jag ÀndÄ kommit till insikt att jag kan vara keramiker och konst-Materialstudier1. Gjuten i porslin, brÀnd i 1060gr. 2.
?KonstnÀrlig frihet Àr vÀl inte bara att provocera ? : ? en kvalitativ studie av begreppet konstnÀrlig frihet
In Sweden, discussions about artistic freedom are common both in a political and media context. At the same time, the role of contemporary art in Sweden?s society continues to grow and contemporary art has become more visible to the public. In the present work, we analyze the ?artistic freedom? concept by examining what it stands for and how it is being used.
Konsten att stÀlla ut konst. En studie i Nationalmuseets basutstÀllningsverksamhet under 70 Är
This paper addresses the need to review the modern presentation of textile archaeology in museums. It is time to look at textiles in archaeology with new eyes. The reality behind archaeological textilestudy is holistic, embracing many different aspects of society. The presentation of textiles has in my opinion become old-fashioned. I will show in my paper that Jonathan Adams? `seven constraintsÂŽ model, developed for research on ancient ships, can also be applied to textile research.
INF?R D?DEN ?R VI ALLA LIKA. ELLER? En kritisk diskursanalys av tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd i Sverige kopplat till oj?mlik v?rd.
Internationell forskning visar entydigt att den palliativa v?rden ?r oj?mlik baserat p? en rad sociala best?mningsfaktorer, som k?n, ?lder, etnicitet, socioekonomisk position, boendesituation med flera. Men i dagsl?get finns ingen forskning gjord i en svensk kontext. Dock finns tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd av vuxna som v?nder sig till v?rdpersonal, beslutsfattare och politiker.
U.M.B: - en digitalt skapad bildserie
Denna workbook behandlar produktion, resultat och analys av en serie digitalt producerade bilder, presenterade i form av en tryckt bok. Dessa bilder gjordes genom att frilÀgga och behandla en mÀngd bilder i Adobe Photoshop, för att sedan lÀnka och montera dessa i Adobe After Effects. Efter detta, applicera ett antal effekter sÄvÀl som en simulering av en kamera som fotar kompositionen, för att senare lÀmna över bilden för efterbehandling i Photoshop. Syftet med detta var att undersöka hur dessa tvÄ program kan komplettera varandra vid skapande av digitala stillbilder.Den slutgiltiga artefakten blev en spiralbunden bok med Ätta uppslag, innehÄllande bildseriens samtliga fem bilder..
"Och om tio Är sÄ Àr det konst. Med tiden sÄ." : - Om förÀndringar i bildlÀrares syn pÄ populÀrkultur i undervisningen
 Denna undersökning syftar till att spegla förÀndringar över tid i bildlÀrares syn pÄ populÀrkultur. BildlÀrarna kommer till tals genom kvalitativa intervjuer. Genom att relatera hur bildlÀrarna beskriver att de arbetar med populÀrkultur och deras syn pÄ populÀrkultur till en historisk bakgrund, speglas sedan förÀndringar i bildlÀrares syn pÄ populÀrkultur. Det blir dÄ synligt att populÀrkulturens roll i undervisningen inte förÀndrats nÀmnvÀrt, och att bildlÀrarnas syn pÄ populÀrkultur i vissa aspekter Àr oförÀndrad men i andra förÀndrad. Tydligast förÀndringar ligger i bildlÀrarnas mer mÄngfacetterade populÀrkulturbegrepp, den ökade vikten av och överlag positivare instÀllning till populÀrkultur i undervisningen. .
BorÄs - skulpturernas stad : ur ett genusperspektiv
StĂ€der anvĂ€nder sig idag av offentlig konst som del i sin marknadsföring i strĂ€van efter att vĂ€cka uppmĂ€rksamhet vilket i sin tur ska gynna staden pĂ„ en rad sĂ€tt, dĂ€ribland skapa tillvĂ€xt. En annan viktig aspekt i den offentliga konsten Ă€r att den ocksĂ„ kan kopplas ihop med de vĂ€rderingar och normer som finns i det samhĂ€lle den befinner sig i, dĂ„ den Ă€r en del i den rĂ„dande samhĂ€llstrukturen.Det som varit avsikten med undersökningen Ă€r att urskilja de normer och vĂ€rderingar som kan spĂ„ras till de utvalda skulpturerna som undersökningen baseras pĂ„ vad gĂ€ller könsrepresentationen. Genom en uppdelning av samtida figurativa skulpturer som befinner sig i BorĂ„s stadskĂ€rna gjorda av manliga respektive kvinnliga konstnĂ€rer har det framkommit mönster och regelbundenheter i synen pĂ„ kön, men ocksĂ„ dess gestaltning. Uppdelningen visar pĂ„ att manliga konstnĂ€rer frĂ€mst avbildar andra mĂ€n, medan kvinnliga konstnĂ€rers motiv Ă€r mer varierande. Detta Ă€r en orsak till mannens synlighet och kvinnans osynlighet i BorĂ„s stadsrum som pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan spĂ„ras till skulpturrepresentationen.Ăven placeringen vittnar om att stadsrummet frĂ€mst Ă€r mannens rum dĂ„ de skulpturer av mĂ€n befinner sig pĂ„ centrala platser kopplade till makt, medan de kvinnliga i konstnĂ€rernas verk i större utstrĂ€ckning befinner sig pĂ„ platser som saknar institutionell makt som t.ex.
Behovet av att kontrollera natur och hur bilder av natur skapas och uppfylls
Jag började intressera mig för konst i tron att samhÀllet snart skulle rasa samman. Detviktiga blev att göra nÄgot roligt men samtidigt fÄ en chans att pÄverka eller sÀga nÄgot. Imin tro har detta "snart" nu förflyttats mÄnga Är framÄt i tiden och perspektiven hardÀrmed förÀndrats. I min konstnÀrliga praktik undersöker jag relationen till naturen ur ett vÀsterlÀndskt perspektiv. Fokuset hamnar pÄ frÄgor om makt, om behovet av att pÄ olika sÀtt kontrollera naturen.
Mer Àn bara konstnÀr? : Att nÀrma sig en triangelkomposition i begrepp, förutsÀttning och realitet
Syftet Àr att granska relationen mellan konstnÀren och marknaden. Flertalet frÄgor behandlas, sÄsom om konsten och konstnÀrer stÄr inför ett paradigmskifte, varför det Àr fult att sÀga konst och pengar i samma mening och vad verksamma konstnÀrer tycker om situationen.Uppsatsen redogör för begreppet konstnÀr ur ett historisk och sociologiskt perspektiv. FörutsÀttningar för konstnÀren gÄs igenom med fokus pÄ kulturpolitiken frÄn 1974 tills idag, och marknaden. Fyra konstnÀrer har intervjuats för att skapa en bild av den realiteten som de verkar i, hur de ser pÄ konstnÀrskapet och den bÀsta av vÀrldar..
?Konst Àr konst, allt annat Àr allt annat? : Samtidskonsten som pedagogisk resurs.
Jag gör den hÀr undersökningen med fokus pÄ samtidskonst som jag upplever Àr ettsvÄrgripbart fenomen. SÄ vad Àr samtidskonst och gÄr den att definiera? Generellt Àrsamtidskonst konst skapad efter 1945 och bestÄr samtidigt av ?historiska? och ?banbrytande?konstyttringar. Den uttrycker sig i nya medier som installation, video och fotografi och utgörett fÀlt som Àr i stÀndig förÀndring. I huvudsak tematiserar samtidskonsten vardagslivet ochindividens livsbetingelser samtidigt som den Àr upptagen med att undersöka fÀltetsmöjligheter och upplÄter ett rum för reflektion.