Sökresultat:
4190 Uppsatser om Religiös grupp - Sida 59 av 280
Synskadade barn i förskolan
Detta arbete handlar om synskadade barn i förskolan. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken kunskap en grupp pedagoger har samt vilka kunskaper de saknar om synskadade barn. Vi vill Àven undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Avsikten Àr at undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. VÄr undersökning Àr genomförd som observation pÄ tvÄ förskolor och i en förskoleklass.
LÀrares förhÄllningssÀtt till vÀrdegrunden : - en kvalitativ studie av tvÄ skolors förutsÀttningar för en gemensam syn och förstÄelse av vÀrdegrundsbegreppet
Vi har i denna uppsats valt att i en komparativ studie studera och problematisera hur skolors organisatoriska storlek kan pÄverka lÀrares förutsÀttningar för en gemensam syn och förstÄelse av vÀrdegrundsbegreppet. Anledningen till detta val Àr att vi under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har uppmÀrksammat hur olika arbetet med vÀrdegrunden har varit i skolorna och utifrÄn vÄra studier i samhÀllskunskap har vi funderat över varför det demokratiska arbetet tar sig olika i uttryck.Syftet med uppsatsen Àr att studera om skolans storlek har betydelse för lÀrarlags möjligheter till en gemensam syn och förstÄelse av vÀrdegrundsbegreppet. VÄrt delsyfte Àr att ta reda pÄ hur arbetet med vÀrdegrunden kommer till uttryck i klassrumssituationer.Vi vill med denna uppsats nÄ en djupare förstÄelse över hur skolors storlek kan komma att pÄverka vÀrdegrundsarbetet och har en hypotes om att det Àr lÀttare att nÄ en gemensam syn och förstÄelse av vÀrdegrundsbegreppet pÄ en mindre skola Àn pÄ en större. För att kunna nÄ en djupare förstÄelse av helheten valde vi att anvÀnda oss av bÄde observation och intervju. Vi valde tvÄ skolor inom samma kommun som skiljde sig Ät betydligt i elevantal och sÄledes ocksÄ i antal lÀrare pÄ skolan.
Maktutövande vid mÄltidssituationer i förskolan : en studie om barns vilja att pÄverka sin egen situation
Syfte och frÄgestÀllningar: Uppsatsens syfte var att undersöka fysiska aktivitetsformer med utgÄngspunkt i Pierre Bourdieus kapitalbegrepp. Aktivitetsformerna utgörs av Egenutövad, Ledarledd/I grupp samt I lag/förening. Kapitalbegreppet kommer frÄn Pierre Bourdieus teori och innefattar kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital. De frÄgestÀllningar vi anvÀnde oss av var: Vilka skillnader kan ses i kulturellt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform, Vilka skillnader kan ses i socialt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform? samt Vilka skillnader kan ses i ekonomiskt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform samt upplever fysiskt aktiva att ekonomisk situation pÄverkar deras utövande av fysisk aktivitet? Metod: Vi sökte upp arenor för olika typer av fysisk aktivitet och enkÀter delades dÀr ut.
Alkoholmissbrukarnas barn: det pedagogiska mötet i förskolan
Syftet med vÄr rapport Àr att beskriva förskollÀrares erfarenheter i det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare. Empiriskt underlag för slutsatser har tagits fram genom personliga intervjuer med sex yrkesverksamma förskollÀrare som tidigare kommit i kontakt med denna grupp av barn. Intervjuerna visar deras erfarenhet av hur barnens nyfikenhet och lust att lÀra ser ut i jÀmförelse med de andra barnen, signaler som bör uppmÀrksammas samt hur de bemöter och jobbar med dessa barn. Slutsatser som har dragits av förskollÀrarnas erfarenheter av det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare belyser svÄrigheterna med att identifiera dessa barn men visar att genom hantering av individers, inte gruppers, behov kan ett starkare bemötande skapas..
CYBERWAR - Det virtuella kriget
Syftet med denna uppsats Àr bland annat att utforska
begreppet cyber-war. Cyber-attacker utgör stora hot mot infrastrukturen,
datorstyrda system och nÀtverksbaserade tjÀnster, enligt tidigare forskning. Men
hur hotfulla Àr dessa attacker egentligen? Ska vi frukta att framtida krig blir
virtuella? Kan en ond grupp av mÀnniskor med nÄgra rader av kod fÄ kontroll över
vÄr nation? För att fÄ en bÀttre förstÄelse och för att kunna svara pÄ frÄgorna, har
jag med hjÀlp av tidigare publicerade publikationer gjort en litteraturanalys.
Analysen bygger pÄ sammanstÀllning och jÀmförelse av Ätta olika publikationer.
Enligt forskningen sÄ tyder tecken pÄ att cyber-war kan vara ett framtida hot..
Att ringa in bortfallet ? en telefonintervjustudie av bortfallet till en friskprofilundersökning
Bakgrund: En undersökning fÄr sÀllan hundra procents deltagande och de som ingÄr i mÄlgruppen, men saknas efter sista undersökningsdatum, benÀmns undersökningens bortfall. Om bortfallet blir för stort, kan tolkningen av slutresultatet bli missvisande. PÄ en enhet i Region SkÄne med verksamhet pÄ fyra orter, erbjöds 157 anstÀllda besöka företagshÀlsovÄrden för en friskprofil (hÀlsodiskussion med företagssköterska) under vÄren 2009. Trettionio anstÀllda (24.8%) kom ej till den erbjudna friskprofilen. Syfte: Det primÀra syftet var att undersöka om ett telefonsamtal med ett erbjudande om ny tid kunde öka antalet deltagare i enhetens friskprofilundersökning.
Samband mellan subjektivt vÀlbefinnande och variablerna personlighetsegenskaper, personliga mÄl samt optimism
Syftet med studien var att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan optimism, personliga mÄl, personlighetsegenskaper och subjektivt vÀlbefinnande. Totalt deltog 108 stycken högskolestudenter, (58 kvinnor och 50 mÀn). Deltagarna besvarade fyra enkÀter som mÀtte optimism, personliga mÄl, personlighetsegenskaper utifrÄn fem-faktor modellen samt subjektivt vÀlbefinnande. En multipel regressionsanalys visade att optimism, neuroticism och samvetsgrannhet förklarar 43.1% av variansen i vÀlbefinnande. Det förelÄg ett indirekt samband mellan subjektivt vÀlbefinnande och variablerna kognitiva nÀrmande mÄl, extroversion och trevlighet, vilket tyder pÄ att de medieras av variablerna i regressionsmodellen.
SvÄra lÀttlÀsta texter - En studie av SFI-studenters förmÄga att förstÄ och anvÀnda enkla texter inom olika genrer
Enligt Skolverket ska studenter efter avslutad SFI-utbildning kunnaförstÄ och anvÀnda, vad Skolverket i kursplanen benÀmner ?enklatexter? (Skolverket, SKOLFS 2009:2). Vad enkla texter innebÀr Àr docken tolkningsfrÄga. LÀrare runt om i Sverige mÄste tolka direktivet ochanvÀnda denna tolkning som grund för sin undervisning.Regeringen (BÀsta sprÄket en samlad svensk sprÄkpolitik 2005/06:2)skriver i en proposition att en demokrati förutsÀtter att medborgarna skakunna deltaga i samhÀllsdiskussioner och fÄ tillgÄng till förstÄeligsamhÀllsinformation i form av olika typer av texter. OrganisationenCentrum för lÀttlÀst Àr en statlig verksamhet och de omvandlarautentiska texter till ?lÀttlÀsta texter? (Centrum för lÀttlÀst 2010),undersökningen baseras dÀrför pÄ dessa.Uppsatsens syfte Àr att undersöka huruvida SFI-studenter som gÄrkurs D har fÄtt tillrÀcklig utbildning i att kunna förstÄ och anvÀnda enklatexter inom olika textgenrer samt att undersöka om det gÄr att urskiljabakomliggande faktorer till resultaten.
Implementering av dubbla CANbus i CANopen
Hydroware Elevation Technology AB Àr ett företag som utvecklar styrsystem till hydrauliska hissar. HÄrdvaran i detta system börjar bli gammal och gÄr troligen ur produktion inom en snar framtid. EU har dessutom upprÀttat nya sÀkerhetsföreskrifter för installation av hissar dÀr styrsystemet omnÀmns. I en grupp av hissar skall hisskorgarna isoleras frÄn eventuella fel i övriga hissar. Med detta i Ätanke har man inlett en förstudie dÀr man tittar pÄ ny hÄrdvara.
SamarbetsförmÄga, frÄn lagidrott till arbetsplats : en intervjustudie
Samarbete Àr nÄgot som alltid behövs nÀr en grupp vill nÄ samma mÄl. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om individer som Àr aktiva inom lagidrott upplever att de utvecklar en samarbetsförmÄga inom idrotten som de kan ha anvÀndning av i arbetslivet. Fem informanter som Àr aktiva inom lagidrott och har ett arbete som sin huvudsyssla har intervjuats. Resultatet visar att informanterna tyckte att lagidrott utvecklar samarbetsförmÄga och att samarbetet fungerar pÄ ett likartat sÀtt inom lagidrotten och pÄ arbetsplatsen. Att lÀra kÀnna varandra i en annan miljö var en viktig faktor för att förbÀttra samarbetet bÄde inom lagidrotten och pÄ arbetsplatsen.
Undervisning om hÄllbar utveckling pÄ gymnasienivÄ
Det hÀr examensarbetet syftar till att undersöka i vilken omfattning det bedrivs
undervisning om hÄllbar utveckling pÄ gymnasienivÄ i VÀxjö kommun och
vilken instÀllning elever och lÀrare har till ett sÄdant arbete. Den undersökning
som ligger till grund för resultatet Àr en enkÀtundersökning genomförd pÄ en
utvald grupp av elever och lÀrare i VÀxjö kommun. Resultatet visar pÄ att
undervisning bedrivs men inte i en tillrÀcklig omfattning utifrÄn vad nationella
och internationella styrdokument gör gÀllande. Undersökningen visar dock att
elever och lÀrare har en överhuvudtaget positiv instÀllning till undervisning om
hÄllbar utveckling och miljön som helhet..
Lik men unik ? En kvalitativ studie kring hur en grupp unga tjejer beskriver identitetsskapande och sjÀlvpresentation pÄ Facebook
Sammanfattning:Syftet med studien har varit att undersöka hur en grupp unga tjejer pÄ gymnasiet beskriver och menar sig anvÀnda det sociala nÀtverket Facebook som ett redskap för identitetsskapande och sjÀlvpresentation. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt frÄn har handlat om hur tjejerna beskriver att deras syn pÄ sig sjÀlva och andra pÄverkas av FacebookanvÀndningen, hur man kan framstÀlla sig pÄ ett lyckat respektive miss-lyckat sÀtt samt om mÀnniskors identitet framstÀlls representativt pÄ sidan. Empiri har samlats in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer som metodverktyg och intervjuer har genomförts med sex stycken tjejer frÄn tvÄ olika gymnasieskolor i och i nÀrheten av Göteborg. VÄr teoretiska utgÄngspunkt vid analys av vÄr empiri har i huvudsak varit Erving Goffmans dramaturgiska sociologi, den symboliska interaktionismen dÀr Anthony Giddens och George Herbert Meads tankar och begrepp lyfts fram samt Judith Butlers genusteori. Resultat som framkommit Àr att Facebook pÄ flera sÀtt fyller en funktion för tjejer vid skapandet av identitet.
Kontaktformer mellan skolan och hemmet
Detta arbete handlar om de kontaktformer som förekommer mellan skolan och hemmet. Syftet med arbetet var att studera vilka former av kontakter som förekommer idag och vad förÀldrar och lÀrare anser om dessa. I arbetet presenteras det litteratur som behandlar ÀmnesomrÄdet, i denna del tas bland annat upp lÀroplanens riktlinjer inom undersökningsomrÄdet. I arbetets empiriska del redogör vi för vÄra undersökningar. Dessa genomfördes med enkÀter till en grupp förÀldrar och intervjuer med tvÄ lÀrare.
VÀgen till arbetsmarknaden : En studie om upplevelser pÄ arbetsmarknaden hos invandrare med akademisk bakgrund
Denna studie handlar om invandrare med olika akademisk bakgrund sÄsom exempelvis lÀkare, ingenjörer, jurister, lÀrare, revisorer och sjuksköterskor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka upplevelser hos invandrare med akademisk utbildning, i vilken de har fÄtt med sig frÄn sina hemlÀnder. Vi vill sÄledes se hur deras situation ser ut pÄ den svenska arbetsmarknaden, avseende inkludering och strategi. DÀrtill vill vi ta reda pÄ informanternas synpunkter pÄ möjligheterna att lyckas eller misslyckas med att etablera sig inom ett kvalificerat yrkesomrÄde. Vi har anvÀnt oss utav en kvalitativ metod.Valda teorier lyfter upp relevanta synpunkter för inkludering pÄ arbetsmarknaden hos invandrarakademiker i denna studie.
Barn som upplevt vÄld i hemmet - upplevelse av kontakt med förÀldrarna
Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka samband mellan frekvensav umgÀnge, vÀrdering av umgÀngeskontakten och graden av vÄldsutsatthet ien grupp vÄldsutsatta barn aktuella inom barn- och ungdomspsykiatrin. DataÀr hÀmtad frÄn forskningsprojektet ?KartlÀggning och behandling inom BUPav barn som upplevt vÄld i sin familj?. Svar frÄn barn i Äldern 7 till 17 Är pÄ90 risk-/skyddsintervjuer har analyserats för att svara pÄ frÄgestÀllningarkring hur ofta barnet trÀffar umgÀngesförÀldern, vad barnet tycker omkontakten och samband mellan kön, Älder, vÄrdnad och vÄldsutsatthet.Resultatet visar att de flesta barnen Àr nöjda med lite eller ingen kontakt medumgÀngesförÀldern. FÄ barn vill ha mer kontakt.