Bakgrund: Behov av dialysbehandling är en omvälvande förändring av patientens livsvärld. Behandlingen är livsuppehållande fram till dess att eventuell möjlighet till njurtransplantation ges. Trötthet samt viktuppgång mellan dialysbehandlingarna, orsakad av minskad filtration i njurarna har i tidigare studier framställts som försämrad livskvalitet vid dialysberoende. Hur beroendet av behandling påverkar det dagliga livet är dock personligt och varierande.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevde att vara beroende av dialysbehandling.Metod: Intervjuer gjordes med nio informanter som lever med behov av dialysbehandling.  Intervjumaterialet analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys, enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Trots undervisning före dialysstart om vad beroendet kan komma att innebära, beskrevs beskedet som chockartat när de förstod att dialysberoendet var livslångt. Tidsåtgången för behandling minskade möjligheterna att arbeta.

Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till barn med autism kan hantera sin vardag, samt att undersöka vilka erfarenheter av socialt stöd dessa föräldrar har och hur stödet upplevs. Frågeställningarna är:? Hur påverkar ett autistiskt barn familjens vardag?? Hur hanterar föräldrarna sin vardag?? Vilket socialt stöd har föräldrarna respektive barnet med autism fått?? Hur upplever föräldrarna det sociala stödet?Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fem föräldrar till barn med autism. För att förstå vårt insamlade material har vi analyserat det med hjälp av copingteori och stödteori.Genom vår studie har vi kommit fram till att det är stressfyllt att vara förälder till ett barn med autism och föräldrarna därför är i behov av stöd för att kunna hantera sin vardag och hitta lämpliga copingstrategier. Föräldrarna använder både känslofokuserade och problem-fokuserade copingstrategier för att hantera sin vardag.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av KASAM, copingstrategier och upplevelse av stress för studenters alkoholkonsumtion. Hypoteserna som låg till grund för studien var följande: studenters alkoholkonsumtion påverkas av KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress men även att kvinnliga studenters alkoholkonsumtion påverkas i större grad än mäns av KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress. Deltagarna i studien var 120 studenter varav 79 kvinnor och 41 män från ett universitet i sydöstra Sverige. För att undersöka de olika variablernas betydelse för studenters alkoholkonsumtion användes i studien en multipel stepwise regressionsanalys, av denna anledning var enkäter ett lämpligt instrument för att samla in data. Resultatet av regressionsanalysen visade på att endast upplevelsen av stress och användningen av alkohol som copingstrategi signifikant påverkar alkoholkonsumtionen för studenter samt att manliga studenters alkoholkonsumtion påverkas i större grad än kvinnors av upplevelsen av stress och användning av alkohol som copingstrategi.

Att hot och våld mot socialsekreterare förekommer är ett välkänt fenomen. Men hur benägenheten att anmäla det man utsätts för är däremot inte lika känt. Vi har för att öka kunskapen om deras arbetssituation valt att låta socialsekreterarna själva berätta hur de tänker kring att göra anmälningar samt vilken betydelse de ger dem och på så sätt få förklaringar till deras benägenhet att anmäla, vilket är syftet med studien.Uppsatsen är kvalitativ och baseras på intervjuer med åtta socialsekreterare och två chefer från två av Göteborgs stadsdelar. I studien ställde vi frågor om hur socialsekreterarna hanterar hot- och våldssituationer, vad de anser om uttrycket ?lite får man tåla? samt hur de kopplar anmälan till sin arbetsmiljö.

Bakgrund: År 2008 levde 2719 personer med hemodialysbehandling i Sverige. Att leva med hemodialysbehandling innebär att stor del av veckans dagar tillägnas behandling och att livet anpassas efter bl. a. dietrestriktioner och energinivån, som påverkas av behandlingen. Att uppleva livskvalitet utgör en del av det psykiska välbefinnandet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur hemodialysbehandling påverkar patientens upplevelse av livskvalitet.Metod: Litteraturstudien gjordes med en kvalitativ ansats och byggdes på åtta vetenskapliga artiklar.

Huvudsyftet med studien var att undersöka olika faktorers betydelse för tillfredsställelsen i en kärleksrelation. Framförallt; anknytning, konflikt och copingstilar, samt inre/yttre sexuell locus of control, relationsfaktorer, spillovereffekt; påverkan mellan partners relationstillfredsställelse och konfigurationen av pars anknytningsstilar. Dessutom undersöktes om det fanns en gemensam underliggande struktur inom anknytning, konflikt och copingstilar. 106 personer (52 par) besvarade en enkät rörande de olika områdena. Faktoranalys visade 60 % total gemensam varians för anknytning, konflikt och copingstilar, de tre presenterade faktorerna benämns som generella copingstilar; -flexibel, -ångestrelaterad och -undvikande.

Syftet med denna studien var att undersöka huruvida den glutenfria dieten för celiakipatienter påverkar det dagliga livet. Frågeställningen är: Hur är det att som vuxen leva med celiaki i vardagen? Hur påverkar kostomläggningen och tillgänglighet av glutenfri kost det dagliga livet och den privata ekonomin? Elva vetenskapliga artiklar granskades och resultaten i dem tematiserades i fem olika teman. Dessa teman var måltider i hemmet, måltider utanför hemmet, vardagslivet och sociala aktiviteter, copingstrategier samt ekonomi och tillgänglighet. Resultaten diskuteras med Carnevalis omvårdnadsmodell som teoretisk referensram. Celiakipatienters inre och yttre resurser balanseras mot kraven som finns för att klara det dagliga livet.

Bakgrund: Omkring en av nio kvinnor kommer att drabbas av bröstcancer varav två tredjedelar blir friska. Medelåldern för insjuknandet är 64 år. Behandlingen utgörs bland annat av kirurgi. För att kunna ge god omvårdnad måste sjuksköterskan ha insikt i och kunskaper om det sjukdomsförlopp som kvinnor med bröstcancer genomgår.Syfte: Att belysa faktorer av betydelse för att kvinnor som drabbats av bröstcancer före 65 års ålder ska kunna hantera sin livssituation.Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes där 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades och kategoriserades.Resultat: Fem kategorier identifierades; att se en inre styrka, stödet och informationens betydelse, upplevelser av att förlora fotfästet, behov av tillgänglighet från sjuksköterskan och kvinnans copingförmåga. Kvinnorna såg inom sig en styrka som hjälpte dem i sjukdomen.

As a public nurse there is a great probability that you will meet patients that have had a myocardial infarction. We want to contribute to create a greater understanding of how a nurse can support and understand these people. The last 30 years the infarction care has made a big progress. Still many conceptions remain which means that for many people a myocardial infarction leads to a belief that this is the end of the working life, social life, sparetime activities and travelling. Due to this misbelief it is important that the nurse creates good conditions for the patient right from the start.

Bakgrund: Människors ovilja eller oförmåga att följa givna råd är ett problem för den samhällsfinansierade sjukvården och som leder till ökade kostnader och ökad ohälsa bland befolkningen. Sjuksköterskan har här en viktig uppgift att fylla som utbildare, informatör och vägledare för att öka compliance. Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom en litteraturstudie belysa hur sjuksköterskans strategival vad gäller åtgärder och pedagogiska ansats påverkar patientens följsamhet gentemot rekommendationer och ordinationer. Metod: En litteraturstudie genomfördes, där resultaten från kontrollerade studier om compliance analyserats, vägts samman och presenterats. Resultat: Sammanställningen visade på flera faktorer, såsom att patientens förmåga till delaktighet och inlärning, samt sjuksköterskans pedagogiska och analytiska förmåga är viktiga beståndsdelar för att förstärka compliance.

Encounters between students and religious believers is common in the subject of Religious Education in Swedish schools. For pedagogical reasons teachers arranging these encounters hoping that exciting things will happen. But which qualities and experiences arise out of these encounters?In this study representatives of eight different religious communities are interviewed who regularly receive pupils coming to their respective communities. The proposed theoretical framework is related to Phenomenology and Hermeneutics and the methodological approach is interpretive.

Bröstcancer är en vanligt förekommande sjukdom idag och väcker många starka känslor. Syftet med denna litteraturstudie var att få klarhet och ökad förståelse i hur bröstcancerdrabbade kvinnor och män upplever och hanterar sin sjukdom för att ta reda på hur vi som sjuksköterskor kan ge tillfredsställande omvårdnad till dessa patienter. Litteraturstudien baserades på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ inriktning granskade enligt Polits et al (2001) kriterier. Den teoretiska referensramen var Cullbergs (1992) beskrivning av den traumatiska krisens förlopp. Resultatet uppdelades i sju teman, under vilka upplevelser och hanteringsstrategier hos de drabbade beskrivs.

Bakgrund: Varje år insjuknar ca 300 barn i cancer och cancern ger upphov till tjugo procent av alla dödsfall bland barn. Orsaken till cancer hos barn och ungdomar är okänd. För föräldrarna blir det ett hot om att mista sitt barn när de blir varse informationen. Föräldrarna upplever en genomgripande förändring i sina liv, med förlust av kontroll och allt blir kaos. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelser och copingstrategier i samband med att deras barn har drabbats av cancer.

Bakgrund: När beslutet att flytta in på ett särskilt boende fattats förändras livssituationen för både den som drabbats av demens som för de anhöriga.Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera och beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av demens flyttar in på ett särskilt boende. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Litteratur­sökningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relatives, experience, caregivers burden, coping, dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Oron för att utsättas för hot eller våld är för många anställda inom vårdsektorn en daglig psykisk påfrestning. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i samband, med hot och våld i den somatiska vården samt hur det hanteras. Studien är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. I databaserna Medline och Cinahl fann författarna 33 artiklar varav 7 artiklar ansågs svara mot studiens syfte, genom manuell sökning valdes 5 artiklar ut. De vetenskapliga artiklarna granskades och bedömdes vad gällde vetenskaplig kvalitet.