Syftet var att beskriva arbetstillfredsställelsen hos intensivvårdssjuksköterskor samt undersöka om arbetssituationen förändrats senaste året. Syftet var vidare att se om skillnader förelåg i arbetstillfredsställelsen mellan intensivvårdssjuksköterskor som arbetade treskift och som inte arbetade treskift. Studien var deskriptiv med kvantitativ ansats. Sextiofyra sjuksköterskor deltog och bortfallet var 29 %. Enkäter testade gällande validitet och Reliabilitet för arbetstillfredsställelse användes i studien.Arbetstillfredsställelsen var genomgående hög, intensivvårdssjuksköterskorna upplevde sig mötas med respekt av överordnade och samarbetsklimatet var bra.

Inledning: Syftet med föreliggande studie var att testa interbedömarReliabiliteten för det i Sverige vanligaste triageinstrumentet Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS). Instrumentet består av 42 kontaktorsaker (ESS) som kombinerat med mätta vitalparametrar, t.ex. blodtryck och puls, ger en triagefärg. För att kunna bedriva evidensbaserad omvårdnad krävs att instrument, skalor och metoder är valida och reliabla. Statens beredning för medicinsk utvärdering anser att RETTS saknar både validitets- och Reliabilitetsdata.Metod: Två ESS från instrumentet valdes.

Idrottsskador har konstaterats vara både fysiskt och psykiskt fenomen, och under de senaste åren har ett ökat intresse för den psykologiska faktorn visat sig. Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan upplevd stress och frekvensen idrottsskador hos elithandbollsspelare samt att undersöka om det finns något samband mellan grundanspänning (trait anxiety) och situationsspecifik anspänning (state anxiety). Ett tredje syfte är att undersöka huruvida en idrottares stressnivå varierar över tid och jämföra detta med de aktuella spelarnas skadefrekvens. Informanterna var 20 manliga elithandbollsspelare (19-32 år) i elitserien i Sverige, under säsongen 06/07, fördelat på två klubbar. Urvalet som gjordes var ett strategiskt urval, baserat på klubbarnas geografiska lokalisering.

Medarbetarengagemang har fått större betydelse i arbetslivet de senaste åren som en konsekvens av organisationers strävan efter flexibilitet, marknadsanpassning samt attraktionskraft. Psykologisk forskning visar att medarbetarengagemang är en avgörande drivkraft för en organisations framgång och har samband med arbetsprestation, kundtillfredställelse samt ekonomi (Bakker, Albrecht & Leiter, 2011). För att skapa bättre förutsättningar att nå önskade resultat samt underlag till förbättringsarbete används medarbetarenkäter som instrument. Hållbart medarbetarengagemang (HME) är en enkät framtagen för att mäta hur engagerade medarbetare är och för att visa vilka faktorer kan förbättras för att behålla och öka engagemanget i kommuner och landsting. Syftet med studien var att beskriva begreppet HME, att undersöka Reliabilitet, samband mellan HME-enkätens delområden motivation, ledarskap och styrning samt eventuell uppkomst av skillnader när det gäller ålder och kön i förhållande till delområdena.

Tidigare studier har visat att bristen på strukturell empowerment på vårdavdelning ofta leder till försämrad personalhälsa, sämre arbetsmiljö och mindre samarbete med kollegor samt högre grad av utmattningssymtom. Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens upplevelse av strukturell empowerment vid en akut kirurg- och ortopedavdelning, samt att undersöka om det finns några skillnader mellan sjuksköterskors och undersköterskors skattning av strukturell empowerment. Ytterligare ett syfte var att beskriva vårdpersonalens upplevelse av arbetstillfredsställelse samt att Reliabilitetstesta ett instrument som mäter strukturell empowerment. Data gällande strukturell empowerment samlades in med instrumentet Condition of Work Effectiveness Questionnaire (CWEQ och CWEQ II) och data gällande arbetstillfredsställelse samlades in med en studiespecifik fråga. Femtioen enkäter delades ut, 43 personer svarade vid första mätningen och 39 personer vid andra mätningen.

Medarbetarengagemang har fått större betydelse i arbetslivet de senaste åren som en konsekvens av organisationers strävan efter flexibilitet, marknadsanpassning samt attraktionskraft. Psykologisk forskning visar att medarbetarengagemang är en avgörande drivkraft för en organisations framgång och har samband med arbetsprestation, kundtillfredställelse samt ekonomi (Bakker, Albrecht & Leiter, 2011). För att skapa bättre förutsättningar att nå önskade resultat samt underlag till förbättringsarbete används medarbetarenkäter som instrument. Hållbart medarbetarengagemang (HME) är en enkät framtagen för att mäta hur engagerade medarbetare är och för att visa vilka faktorer kan förbättras för att behålla och öka engagemanget i kommuner och landsting. Syftet med studien var att beskriva begreppet HME, att undersöka Reliabilitet, samband mellan HME-enkätens delområden motivation, ledarskap och styrning samt eventuell uppkomst av skillnader när det gäller ålder och kön i förhållande till delområdena.

Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur TBSB påverkar kundernas lojalitet inom dagligvaruhandeln. Metod:Efter att vi läste in oss på ämnena TBSB och lojalitet valde vi ut delar ur teorin där vi koncentrerat oss på lojalitet hos kunder i dagligvaruhandeln ur ett beteende och attitydperspektiv samt TBSB-faktorers påverkan på servicekvalitet och kundtillfredsställelse. Utifrån dessa två teoridelar har vi sedan härlett en sambandsmodell vilket utgör grunden för en rad testbara hypoteser som vi sedan utgår ifrån när vi gör analysen. Vi testar våra hypoteser genom att göra en enkät med kunderna som målgrupp. Enkäten har utarbetats efter teorin, sambandsmodellen samt de fakta vi erhöll från intervjun med en av Coops butikschefer.

Vid afasi påverkas förmågan att samtala och interagera med andra människor i varierande grad. Omgivningen kan utgöra en stor skillnad för hur personen med afasi lyckas interagera med hjälp av olika slags stöd, t ex med skrivet material som förstärkning till samtalsinnehållet. Aura Kagan har inom ramen för samtalsmodellen SCA (Supported Conversation for Adults with Aphasia) utformat ett bedömningsmaterial för konversationsförmåga hos personer med afasi och deras konversationspartners. Detta bedömningsmaterial har i den här studien använts som utgångspunkt för utformningen av ett svenskt bedömningsmaterial för konversationsförmåga som är ämnat att användas vid vårdinrättningar som rehabiliterar personer med afasi. Sex logopeder använde det framtagna materialet för att bedöma konversationsförmågan dels hos tio personer med varierande karaktär och svårighetsgrad av afasi, dels hos deras konversationspartners.

Att sjuksköterskor ställer giltiga omvårdnadsdiagnoser är betydelsefullt för att patienter ska få den omvårdnad som de behöver. Trots att denna förmåga är något som sjuksköterskeutbildningen är ålagd att utrusta blivande sjuksköterskor med är omvårdnadsdiagnostisk förmåga inte utrett hos sjuksköterskestudenter. Inget verktyg för att mäta denna förmåga finns tillgänglig i Sverige idag. Syftet med denna metodologiska studie var att utveckla ett verktyg som avsåg mäta omvårdnadsdiagnostisk förmåga. Genom kognitiva intervjuer, i dialog med experter samt genom att studenter och sjuksköterskor testade att genomföra en omvårdnadsdiagnostisk uppgift utifrån två patientfall utvecklades verktyget stegvis.

I bakgrunden berör vi det sociokulturella perspektivet där Vygotskij och Säljö beskriver samspelets betydelse med omgivningen för barnets språkutveckling. Därefter belyser vi språkliga definitioner som följs av förskollärarnas samverkan med föräldrarna för att avslutningsvis ta upp förskolans roll för att stimulera barns språkutveckling. Studien syftar till att undersöka förskollärares uppfattningar kring modersmålet och samarbetets betydelse med föräldrarna för flerspråkiga barn i förskola. För att få svar på vår undersökning utförde vi kvalitativa intervjuer med fem förskollärare som arbetar i mångkulturella förskolor. Valet av förskollärare gjorde vi medvetet med utgångspunkt av tidigare erfarenheter kring den verksamhetsförlagda utbildningen.

Bakgrund: Patienters upplevelser av intensivvård har i många studier undersökts från ett kvalitativt perspektiv. För att kunna skapa resultat som är generaliserbara behövs kvantitativa studier som utgår från validerade instrument.Syfte: Syftet är att översätta, validera och testa instrumentet Intensive Care Experience Questionnaire (ICEQ), vilket har för avsikt att undersöka patienters upplevelser av att vårdas på intensivvårdsavdelning.Metod: Instrumentet översattes till svenska i en process som inkluderade både expertgruppsbedömning och back-translation till engelska. Den svenska versionen av ICEQ (items=31) testades i en pilotstudie med patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning.Resultat: Deltagarna (n=14) hade en medianålder på 59 år och medelvårdtid på 2,0 dygn. Majoriteten var nöjda med vården, men många patienter som erhållit invasiv ventilatorbehandling hade skrämmande upplevelser. Genom en explorativ faktoranalys skapades fyra kategorier av frågor.

Denna uppsats är uppdelad i två delstudier där syftet med delstudie ett var att utarbeta ett tinnitusspecifikt självskattningsformulär för acceptans, samt undersöka dess psykometriska egenskaper, normer och faktorstruktur. Syftet med delstudie två var att bland tinnituspatienter undersöka det prediktiva värdet av acceptans avseende senare tinnitusbesvär och livskvalitet, när man kontrollerar för depression och ångest. Detta då acceptans i en rad studier visat sig vara relaterat till ett antal mått på livskvalitet, psykopatologi, stress, smärta, jobbprestation och negativ affektivitet (Hayes, Luoma et al., 2006).Delstudie två var en longitudinell korrelationsstudie med ett tidsintervall på 7 månader. Deltagarna i studierna var tinnituspatienter från Öronmottagningen på Universitetssjukhuset i Linköping och uppgick i delstudie ett till 77 personer och i delstudie två till 47.Resultaten i delstudie ett visar att ett tinnitusspecifikt acceptansmått kunde utarbetas med adekvat frekvensdistribution samt god intern konsistens och test-retest Reliabilitet. Detta acceptansmått har två faktorer där den första är activity engagement och den andra är tinnitus willingness.Resultaten i delstudie två visar att såväl specifik som generell acceptans har ett starkt signifikant samband med senare tinnitusbesvär och ett måttligt signifikant samband med senare livskvalitet.

Denna uppsats ämnar se huruvida det föreligger ett samband mellan den franchisestrategi företag har och den fas i vilken nämnda företag befinner sig, samt till viss del även se till de faktorer som kan ligga bakom detta eventuella samband. Stommen i uppsatsen har sin utgångspunkt i två saker. För det första handlar det om att utreda begreppet franchising och se vad denna företagsform har för egenskaper. För det andra handlar det om företagens livscykel och vad den får för implikationer för företagets franchisestrategi. Då franchising är mest koncentrerad till detaljhandeln är det där tyngdpunkten av fallföretagen ligger.

BakgrundI bakgrunden berör vi olika definitioner som finns av tvåspråkighet samt förskolan, skolans och samhällets påverkan för andraspråksinlärningen. Vi tar även upp modersmålets betydelse för språkutvecklingen, samt olika arbetssätt och arbetsmetoder för att främjaandraspråksinlärningen. Vidare skriver vi om sambandet mellan språk och kultur och utgårfrån teoretikerna Lev Vygotskijs och Roger Säljö.SyfteVårt syfte med undersökningen är att studera ett antal pedagogers uppfattningar om barnenstvåspråkighet och deras kultur samt även vilka metoder och arbetssätt de använder sig av för att främja barnets modersmål och utveckla det svenska språket i en mångkulturell förskola/förskoleklass.MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervju och intervjuat åtta pedagoger som arbetar i mångkulturell förskola/ förskoleklass. Vi har i denna del även beskrivit urval, hur vi gick tillväga för att besvara vårt syfte samt beskrivit Reliabilitet och validitet, de etiska aspekterna och hur vi bearbetat och analyserat det resultat vi fick fram.ResultatI resultatet framgick det att de intervjuade pedagogerna såg både för och nackdelar med att vara tvåspråkig. Pedagogerna var medvetna om att barnets modersmål var viktigt för att de ska kunna utveckla både sitt modersmål och det svenska språket.

Den prehospitala omvårdnaden är komplex vilket gör att arbetet inom ambulanssjukvården innebär ibland att arbeta i ovanliga och unika situationer. Omhändertagande av barn inom den prehospitala vården är sällsynt, vilket gör att ambulanspersonalen har svårt att få rutin i omhändertagandet. Tidigare studier har visat att utbildning inom området upplevs som bristfällig. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvård skattar sin yrkeskompetens för vård av barn prehospitalt, samt Reliabilitets- och validitetstesta självskattningsformuläret ?Självskattning av den egna yrkeskompetensen hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvård vid omhändertagande av akut sjuka barn?.