Under de senaste åren har det pågått en diskurs kring huruvida lärares betygsättning är korrekt eller ej. Studier visar på att elevers kunskaper i skolämnen sjunker medan betygsmedelvärdet årligen ökar. Vi vill i denna studie få en fördjupad kunskap i gymnasielärares arbete med att sätta korrekta betyg, alltså betyg med hög validitet. För att kunna göra detta kommer vi utifrån kvalitativa intervjuer med gymnasielärare, verksamma i matematik, kategorisera deras tillvägagångssätt för bedömning av elevernas kunskaper mot de ingående aspekterna i validitetsbegreppet. Vi kommer även belysa vad lärare eventuella upplever för svårigheter med sina tillvägagångssätt och hur de kommer tillrätta med dessa svårigheter.

Bakgrund: ADA:s Nutritionsbehandlingsprocess (NCPM) är en modell som beskriver dietistens arbetsprocess ? nutritionsbehandlingsprocessen. Den har utarbetats av ADA (the American Dietetic Association) i syfte att effektivisera och evidensbasera dietistens arbetsprocess för att på så sätt höja dietistyrkets status, stimulera forskningsinsatser inom nutritionsområdet och säkerställa effekten och patientnyttan av den kliniska dietistens arbete. Föreliggande arbete ingår som ett led i implementeringen av ADA:s Nutritionsbehandlingsprocess (NCPM) vid ett svenskt universitetssjukhus.Syfte: Att ta fram ett journalgranskningsinstrument för granskning av dietistjournaler, samt att med detta instrument kartlägga nutritionsbehandlingsprocessen vid sjukhusets dietistklinik och hur denna journalfördes innan ADA:s Nutritionsbehandlingsprocess implementerades.Metod och material: Ett journalgranskningsinstrument med tillhörande granskningsanvisningar utformades med utgångspunkt från de fyra stegen i ADA:s Nutritionsbehandlingsprocess. Frågorna validerades och inter- respektive intrabedömarreliabilitetstestades.

Extern validitet hos personlighetstest kan studeras genom att testet ställs motvariabler som mäter arbetsprestation. Syftet med studien var att undersökavaliditeten hos det arbetslivspsykologiska personlighetstestet UPP (Sjöberg,2008). Ett hundra anställda inom polisen, varav 50 kvinnor, tog testet via enInternetplatform. Som externa kriterier användes i studie 1 (N = 100)polisens lönekriterier och i studie 2 (N = 46) ett objektivt kriterium i form avantal förhör för utredare. Resultaten indikerar att vissa variabler i UPPtestetvisade tillfredsställande validitet mot de externa kriterierna.Emotionell stabilitet uppvisade tillfredsställande validitet mot kriterierna ienlighet med tidigare forskning.

ESTER-screening är ett frågeformulär som syftar till att finna individer med, eller i risk för utveckling av ett normbrytande beteende. Uppsatsen syftar till att finna reda på ESTER-screenings konvergenta validitet gentemot andra screeningverktyg avsedda att mäta samma sak. Detta har gjorts i en undersökning med hjälp av självrapportering i enkäter. 227 försökspersoner, 15-18 år, användes i undersökningen. Resultatet visar att ESTER-screening kan användas som självrapport och att det finns en konvergent validitet jämfört med tidigare forskning och screeninginstrument.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att undersöka genom ett test-retest, reliabiliteten hos fem stycken specifika fys- och styrketester för de muskelgrupper, som är mest utsatta i en ambulanssjukvårdares arbete.- Är det en god reliabilitet i ett bellybacktest utan motstånd?- Är det en god reliabilitet i ett balanstest?- Är det en god reliabilitet i ett handstyrketest?- Är det en god reliabilitet i ett aerobiskt steptest?- Är det en god reliabilitet i ett marklyft i dragmaskin?MetodEtt test och retest utfördes på fem tester, bellybacktest utan motstånd, handstyrketest, aerobiskt steptest, marklyft i drargmaskin och balanstest. Försökspersonerna var 14 stycken, 11 män och 3 kvinnor, samtliga var studenter vid GIH i Stockholm.ResultatVarken bellybacktestet utan motstånd, handstyrketestet (höger samt vänster hand), aerobiska steptestet eller marklyftet i dragmaskinen visar några slumpmässiga eller systematiska statistisk signifikanta skillnader. Balanstestet däremot har bra värden på t-testet (p=0,89), som visar att det inte finns några systematiska signifikanta skillnader, men låga värden på övriga uträkningar som visar på de slumpmässiga skillnaderna.SlutsatsSamtliga tester med undantag från balanstestet har hög reliabilitet. Balanstestet visar mindre tillförlitlighet än de övriga fyra testerna, vilket även tidigare forskning visar.

Framställningen behandlar faktorer som påverkar kvaliteten i marknadsinstitutens kvalitativa undersökningar. I dagsläget finns inte ett generellt ramverk för fastställande av kvaliteten på kvalitativa undersökningar. Vi har kartlagt och beskrivit de kvalitativa undersökningsmetoderna och den kvalitativa undersökningsprocessen, för att identifiera element som bidrar till att kvalitetssäkra undersökningen. Efter studier genomförda på fyra olika marknadsinstitut har vi konstaterat följande: kvaliteten på kvalitativa marknadsundersökningar kan säkerställas med hjälp av en enhetlig kunskapsbas om dels det undersökta ämnet och dels den kvalitativa arbetsmetoden samt insikter om vikten av redogörelse av metodologiska vägval under undersökningsprocessen..

Syftet med mitt examensarbete a?r att ge ett bidrag till analysen av ungdomars grundla?ggande va?rderingar, genom att underso?ka hur elever rangordnar och diskuterar tio instrumentella va?rden. Underso?kningen a?r utfo?rd med flermetodsforskning, da?r ba?de en kvantitativ och kvalitativ metod anva?nts, enka?t och fokusgrupp. En pilotstudie anva?nds fo?r att sa?kersta?lla god validitet och reliabilitet.

Avsikten med uppsatsen är att kartlägga hur svenska företag som tillhandahåller finansiell rådgivning till konsumenter arbetar för att kartlägga kundes risktolerans. Syftet med uppsatsen är också att granska vad lagen om finansiell rådgivning till konsumenter säger om riskbenägenhetsmätning, samt hur de menar att rådgivningsföretag bör gå till väga för att avgöra kundes riskbenägenhet. Av slutsatserna framgår att riskbenägenhetsmätningar görs, men rådgivningsfirmor bör tydligare skilja på den psykologiska risktoleransen och den finansiella riskkapaciteten för att uppnå högre Reliabilitet och validitet av riskbenägenhetsmätningarna. Lagen och branschorganisationens rekommendationer bör också föreslå denna uppdelning av risktoleransen och riskkapaciteten..

Den prehospitala omvårdnaden är komplex vilket gör att arbetet inom ambulanssjukvården innebär ibland att arbeta i ovanliga och unika situationer. Omhändertagande av barn inom den prehospitala vården är sällsynt, vilket gör att ambulanspersonalen har svårt att få rutin i omhändertagandet. Tidigare studier har visat att utbildning inom området upplevs som bristfällig. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvård skattar sin yrkeskompetens för vård av barn prehospitalt, samt reliabilitets- och validitetstesta självskattningsformuläret ?Självskattning av den egna yrkeskompetensen hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvård vid omhändertagande av akut sjuka barn?.

Den prehospitala omvårdnaden är komplex vilket gör att arbetet inom ambulanssjukvården innebär ibland att arbeta i ovanliga och unika situationer. Omhändertagande av barn inom den prehospitala vården är sällsynt, vilket gör att ambulanspersonalen har svårt att få rutin i omhändertagandet. Tidigare studier har visat att utbildning inom området upplevs som bristfällig. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvård skattar sin yrkeskompetens för vård av barn prehospitalt, samt reliabilitets- och validitetstesta självskattningsformuläret ?Självskattning av den egna yrkeskompetensen hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvård vid omhändertagande av akut sjuka barn?.

Uppsatsens syfte är att redogöra för forskningens syn på det nationella skrivprovet inom ämnet svenska. Utifrån ett psykometriskt perspektiv, med inriktning på konstrukt, bedömning och användning, belyser uppsatsen potentiella problembilder med standardiserade prov inom en svensk, norsk och amerikansk kontext. Provet innehar en normerande ställning inom svensk utbildning, där det agerar rättesnöre över vad som utgör goda och mindre goda elevtexter. Forskningen visar också på den svårighet som existerar gällande provets interbedömarreliabilitet, där olika examinatorer bedömer proven olika. Vidare påverkar provet undervisningen, där dess genrepedagogiska utgångspunkt leder till en tanke om progression, där texttyper hierarkiseras.

Företag investerar idag väldigt mycket pengar på att säkra sina fysiska och logiska tillgångar med hjälp av tekniska skyddsmekanismer. Dock är all säkerhet på något sätt beroende av den enskilde individens omdöme och kunskap. Hur går det avgöra att organisationen kan lita på individens omdöme och kunskap? Hur går det avgöra om en organisation har en god kultur kring säkerhet? Genom att utvärdera säkerhetskulturen kan organisationer få ett utökat underlag i riskhanteringsarbetet samt en bättre förmåga att hantera det som hotar verksamhetens tillgångar. Den forskning som finns idag på området säkerhetskultur är både oense kring vad som utgör god säkerhetskultur men framför allt hur kulturen ska utvärderas.

The main purpose of this study was to translate Stuttering Severity Instrument 3 and to evaluate its reliability and validity. Five speech-language pathologists assessed 35 adults who stutter with this assessment tool. Overall the results showed a very high inter- and intrarater reliability. A highly significant correlation between Stuttering Severity Instrument 3 and ratings of severity, made by the speech-language pathologists, strengthen the validityof Stuttering Severity Instrument 3. No correlation was found between the total score of Stuttering Severity Instrument 3 and the self-report measure Overall Assessment of the Speaker's Experience of Stuttering, whichindicates a lack of social validity in Stuttering Severity Instrument 3.

Kort Upprepad Skattning av Ätstörningssymptom- Patientversion(KUS-P) är ett självskattningsformulär, avsett att mäta de vanligastesymptomen hos personer med ätstörningar. Formuläret har använts iforskningssammanhang samt i kliniska sammanhang. Depsykometriska egenskaperna har inte tidigare undersökts. Syftet medföreliggande studie var att validera och normera formuläret.Självskattningar från en normalpopulation bestående av 945gymnasie- och universitetsstuderande samlades in för studiensanalyser. Data på 270 patienter från en ätstörningsenhet fungeradesom klinisk jämförelsegrupp.

Sjukvården är idag utsatt för många organisationsförändringar och effektiviseringar. Tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt samtidigt som kvaliteten ska upprätthållas. Vården behöver då metoder och instrument för att kunna följa upp verksamheten. Dessa instrument ska ge en beskrivning av vilka resurser de olika enheterna behöver för att kunna ge rätt sorts vård och samtidigt vara kostnadseffektiv. Det finns olika instrument och metoder för att samla in fakta och analysera data, som kan ge en fingervisning om hur mycket personal och vilken organisation som bäst gynnar vården.