Att jag valde att skriva ett arbete om lärande på museum och dess relevans grundar sig i mitt eget intresse för museum som jag alltid haft. Jag har alltid uppskattat ett museibesök och alltid känt att det varit givande. Därför ville jag med detta arbete ta reda på, med hjälp av Gamla Uppsala museum, hur de arbetar mot förskolan och vad som ses som relevant för dessa barn. Jag vill ta reda på hur de arbetar och vad de har för syfte bakom det lärande det vill förmedla till barnen. För att ta reda på detta samlade jag på mig tidigare forskning om detta ämne och läste in mig på vad museipedagogik innebär.

Idag implementeras övervakningstjänster allt mer i olika verksamheter, särskilt inom transportbranschen. Implementeringen av övervakningstjänster möjliggör en bättre säkerhet och effektivare arbetsgång i form av att man som företag kan se bränsleförbrukning, lastbilars position och planera rutter utifrån leveransplats. Vi ville få kunskap om hur man övervakar anställda inom andra branscher och hur de anställda reagerar på övervakningen och utförde därför en bakgrundsundersökning där vi läste olika fallstudier från bland annat hemtjänsten, försäljningsbranschen och grundskolan. Vår frågeställning blev var går gränsen för acceptabel övervakning? Vi besvarade den genom att utföra intervjuer i två omgångar med tio respektive sex chaufförer som körde för företag i Bohuslän samt via en bakgrundsundersökning.

Med vår studie har vi för avsikt att besvara i vilken utsträckning företagens frivilliga personalredovisning påverkas av den debatt som förs i media. Vi undersöker även hur mängd och placering av personalredovisningen förändrats över tiden. För att undersöka hur personalredovisningen och debatten utvecklats har vi konstruerat två modeller. Dessa grundar sig på de studier av relevant litteratur som vi genomfört. vi har dessutom använt en statistisk metod för att mäta sambandet mellan mängden personalredovisning och antalet artiklar i debatten.

Det övergripande syftet med vårt arbete är att ta reda på elevers möjlighet till reflektion kring sina kunskaper i matematik. Ett problem vi ser är att reflektion inte synliggörs och läggs mer tyngd på i skolan. Ett sociokulturellt perspektiv har genomsyrat arbetet, vilket innebär att fokus har legat på våra centrala begrepp. Vi har studerat relevant litteratur inom ämnet för att få svar på våra frågor. Vi har även intervjuat fem verksamma lärare som undervisar i matematik i de lägre årskurserna.

Vi har valt att genomföra denna studie då vi anser att det är ett ämne som är relevant då det inte finns så mycket tidigare forskning om sambandet mellan identitet, relationer och det postmoderna samhället. Problemformulering i denna studie är: Hur upplever 19?20-åriga ungdomar, av båda könen, identitetsskapande och relationer i det postmoderna samhället? Studien genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer och på så sätt försökte vi förstå hur ungdomarna hanterar den komplexitet som ligger bakom de postmoderna identite-terna och deras skapelseprocess. Intervjuerna sattes i förhållande till teorier av exempelvis Mead (1977), Bauman (2002, 2003) och Giddens (1997). Tidigare forskning visar att postmodernitetens identitet är ett uppmärksammat ämne ex-empelvis genom Hjalmarson Vertovecs (2009) studie kring just postmodernitetens identitet.

Syftet med vår uppsats är att se hur lärare uppfattar sin arbetssituation, ur ett genusperspektiv, och då med fokus på fördelningen av arbetsuppgifter utanför undervisningen. Vi valde att utföra vår empiriska studie på en gymnasieskola i en liten kommun i Mellansverige. För att kunna undersöka vårt syfte valde vi att ställa följande frågor:? Vilka tendenser går det att urskönja i utförd enkätundersökning som tyder på att vissa arbetsuppgifter tilldelas alternativt axlas självmant av män och/eller kvinnor?? Uppfattar lärarna att en eventuell uppdelning är medveten eller omedveten?Vårt val att undersöka lärares uppfattningar kom i stor utsträckning från Göran Brantes (2008) syn på vad som är relevant att undersöka. Avstamp inför vår undersökning har vi även tagit i bland annat Eva Ganneruds (1999;2001;2006) studier kring lärare och genus.För att söka svar på våra frågeställningar samt vårt syfte valde vi att använda oss utav en enkätundersökning med såväl kryssfrågor som mer öppna frågor.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är relevant att tala om könsöverskridande i teaterpjäsen Den elektriska flickan samt se om det går att möjliggöra förändringar i ett sådant arbete. Teoretiska perspektiv är semiotik- och genusanalys samt dramaanalys av pjäsens manus, analyserande av dess sceniska slutproduktion och därtill intervjuer. Dessa fungerar som ett gestaltande ljudverk och ger ökad förståelse kring arbetsprocessen. Jag har funnit att det är möjligt att jobba utanför rådande könsidentiteter att det finns intresse från skådespelare, regissör och dramatikers håll att frångå bilden av teatern som ett speglande av verkligheten, där vi ständigt reproducerar bilder av en normerande könsuppdelning.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att kartlägga sjukgymnasters användning av specifik träning av djupa nackmuskler vid behandling av nacksmärta. Frågeställningarna var: ?I hur stor utsträckning använder sig sjukgymnaster av träningsmoment som syftar till specifik träning av djupa nackmuskler i behandlingen av nacksmärta??, ?Förekommer det något samband mellan hur stor utsträckning sjukgymnaster använder denna specifika träning, och deras specialistkompetens inom idrottsmedicin respektive ortopedisk manuell terapi??, ?Vilken övning används mest?? och ?I vilken utsträckning anser sjukgymnaster att specifik träning av djupa nackmuskler är relevant vid behandling av nacksmärta?? MetodMetoden var en enkätstudie. Utifrån studiens syfte och frågeställningar utformades en webbenkät. Enkäten testades på fyra sjukgymnastkollegor och reviderades därefter flera gånger.

Syftet med vårt arbete är att få en inblick i hur fyra KME-pedagoger arbetar samt vilken yrkesroll han eller hon identifierar sig med. För att uppnå syftet utgick vi ifrån följande frågeställningar: Hur ser KME-pedagogen på sin yrkesidentitet? Hur förhåller sig övrig personal till KME-pedagogens arbetssätt? Vilka möjligheter eller hinder finns det på arbetsplatsen för att KME-pedagogen ska kunna bedriva KME-relaterade aktiviteter i förskolan? Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra KME-pedagoger samt med hjälp av relevant litteratur. Resultatet visar att flera faktorer är avgörande i vilken utsträckning KME-pedagogen arbetar med KME. Dessa faktorer är bland annat det egna intresset och förskolans eventuella profilering..

This essay focus on the social media Twitter and how three Swedish PR practitioners view and use communication strategies for this social media. Twitter was created 2006 and is kind of a new channel in the digital world. The micro blog has over these few years attracted 175 million users across the world. In Sweden there is 91 000 registered users and according to a survey, 11 000 of them are active by tweeting once a day.Twitter is highly current and all kinds of people are using the social media, for example, artists, companies and individuals. Twitter is with its highly number of users building a new market for organizations to find their stakeholders.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur en grupp pedagoger, på två förskolor, arbetar med barnen för att utveckla intresse för den skriftspråkliga världen. För att uppnå detta syfte har vi genomfört en undersökning på två förskolor. Vi har observerat verksamheten samt utfört kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta pedagoger. För att kunna beskriva och sätta ord på vad vi sett har vi läst in oss på relevant teori av Jörgen Frost, Caroline Liberg och Aidan Chambers med flera. Resultatet visar att pedagogerna utgår från skönlitteratur för att tillvarata barnens intresse för den skriftspråkliga världen, vilket aktuell forskning förespråkar.

In this essay we try to find explanations as to why Denmark went to war, to-gether with the United States and other nations, against Iraq. We have exam-ined several factors which we believe to be the most important for Denmark`s decision to go to war. In particular, we have looked at Prime Minister Anders Fogh Rasmussen and his belief system, Denmark`s recent domestic policies especially the immigrations policies, relevant parts of Denmark`s past foreign policies and Denmark`s role within international organizations like UN, NATO and EU. Throughout the essay our attention is focused on Rasmussen as a main actor in forming and pushing through Denmark`s policies..

Bakgrund och problemdiskussion: Med hjälp av segmentinformation kan analytiker bryta ned analysen av bolagen till en lägre nivå vilket borde resultera i säkrare analyser. Segmentinformationen är viktig för användarna av de finansiella rapporterna eftersom information om bolaget som helhet kan vara svår att utläsa. Vi har tagit del av tidigare forskning inom området,men vi har dock inte funnit någon forskning med samma syfte som vi har. Vi anser därför att segmentrapportering är viktigt och intressant att studera.Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att utreda hur, bolag noterade på Stockholmsbörsen i branschen sällanköpsvaror och tjänster, utformat sina segmentrapporter i deras årsredovisningar samt hur relevanta, tillförlitliga och jämförbara de är. Vidare kommer vi att studera vad analytiker anser om rapporterna gällande dessa egenskaper med fokus på hur relevanta de är.Metod: I denna uppsats använder vi oss av både kvalitativ och kvantitativ metod.

Vi har i vårt arbete utfört en kvalitativ undersökning med mejlintervju som metod. Vi har undersökt vad geografilärare i grundskolans senare år anser om den nya kursplanen i geografi, och hur de tänker sig att omsätta det nyinförda begreppet fältstudier i sin framtida undervisning. Vi har tagit avstamp i den nya kursplanen i geografi, Lgr11, tidigare forskning inom området och relevant litteratur. Vårt resultat visar att lärarna ställer sig odelat positiva till att det nu kommer att bli ett obligatoriskt moment med fältstudier inom geografiämnet. Dock befarar de vissa ekonomiska svårigheter och anser även att mer utbildning skulle behövas för att fältstudierna skall bli så meningsfulla som möjligt..

Bakgrund och problem: I takt med att fokus i den moderna ekonomin har skiftat fråntillverkande industri till tjänsteproduktion så har vårt samhälle i enlighet med detta fåttkaraktären av en mer kunskapsbaserad ekonomi. På senare tid har forskare kunnat visa attdesign som en kunskapsresurs är ett konkurrensmedel och att det finns ett positivt sambandmellan lönsamhet och design. Då det kan konstateras att design är viktigt ur ettkonkurrensperspektiv och att design de facto genererar ett värde, är det för en investerareviktigt att detta värderas på ett relevant sätt och sedermera redovisas i företagens finansiellarapportering. Det är således, ur företagens perspektiv, viktigt att lämpliga värderingsprincipersom leder till relevant information regleras i standarder för redovisning för att möjliggöradetta. Redovisningen tillåter idag att en internt upparbetad immateriell tillgång, såsom design,värderas och redovisas initialt till sitt anskaffningsvärde.