The aim with our paper has been to get a picture of which factors one of the heterogeneous group that we've chosen of old persons, 75-90 years, in Scania, in south Sweden, have experienced to be of importance for their life quality today and what they wish to preserve of their actual life style when they eventually shall use the elderly care. Also how their individual life course has influenced their experience of the quality of life.We found this subject interesting as the group of old people in the society is constantly increasing and when the group becomes bigger, then greater demands will be put on the elderly care. We have proceeded from a standpoint that all people are unique individuals and that people become what they are from their life histories and from the choices they have made during their life. We have used the life course theory that says that one should see the individual in his/her wholeness and the whole life history of a person in order to understand him/her. We have also studied earlier research concerning the different determinants of the life quality.

During the last years around 100 000 immigrants have arrived to Sweden, people with different reasons and different goals for settling down in Sweden. The reason for immigrating to Sweden that will be dealt with in this thesis is following immigration, i.e. when someone moves here because they have relatives living in the country.The reason why it is interesting to study following immigration is that it is an affecting factor for how many that will immigrate to Sweden the following years and may then be used to make a forecast, based on how many first time immigrants there are. To be able to investigate the following immigration analyses are made with time series, logistic regression and Poisson regression. An ARIMA-model has been used to estimate the number of following immigrants in the future.The other part of this thesis will inquire the matter how inclined immigrants are to become Swedish citizens, whether they even apply for citizenship and also how long time it takes from the time when they fulfil the conditions for Swedish citizenship until they apply.

SAMMANFATTNINGInledning:Att drabbas av stroke kan upplevas som en fruktansvärd och påfrestande händelse, både för patient och närstående. Det är hälso- och sjukvårdens ansvar att utbilda patienter och närstående genom individuellt anpassad information, på ett lyhört, empatiskt och respektfullt sätt. Information och handledning av sjuksköterskan ses därför som mycket viktigt för patient och närstående så att de får kontroll över den nya situationen de befinner sig i.Syfte: Att sammanställa aktuella vetenskapliga artiklar om vilka utbildningar som finns inom strokevård samt hur patienter och närstående upplever och påverkas av dessa.Metod: En litteraturstudie bestående av totalt 16 kvantitativa respektive kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databaser som användes är PubMed och CINAHL.Resultat: Studiens resultat visar på att det finns olika metoder för utbildning av patient och närstående bland annat grupputbildning och individuell utbildning med både skriftligt och muntligt innehåll. Patienter och närstående upplever information och utbildning som något viktigt.

Palliativ vård definieras enligt Världshälsoorganisationen som ett förhållningssätt som ska syfta till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Det blir allt vanligare att människor med obotliga sjukdomar vårdas hemma den sista tiden i livet och några av förutsättningarna för att vårdas hemma är att det finns fungerande stöd från hemsjukvården samt att närstående är delaktiga i vården. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterkans reflektioner och upplevelser av sin egen roll i relationen till närstående vid palliativ vård i hemmet. Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. Det är en intervjustudie genomförd med åtta distriktssköterskor som arbetade med hemsjukvård och palliativ vård i hemmet.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien var att undersöka vilka behov av stöd anhöriga till myelompatienter upplever att de har under den polikliniska behandlingsperioden. En kvalitativ metod med deskriptiv design användes och studien utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Nio anhöriga till myelompatienter urvaldes specifikt med tanke på ålder, kön, relation till patienten och hur länge denne varit sjuk. En innehållsanalys av intervjuerna gjordes och de viktigaste fynden i denna studie var att informanterna uttryckte behov av olika typer av information från olika kanaler och att de hade behov av att samtala med någon om sin situation. Efterfrågan på medicinsk information återkom vid olika tillfällen under intervjuerna och det ansågs väsentligt att få veta när förändringar ägde rum i sjukdom och behandling.

The canine population has during it?s time with humans gone through at least 2 major genetic bottlenecks, the first when it was separated from the wolf, and the second when it was divided into different breeds. Among other things, this has lead to the accumulation of unwanted genes, such as genes causing disease in dogs. One such inherited disease is syringomyelia, which has proven to be more common than expected, especially in certain smaller breeds such as the Cavalier King Charles Spaniel. Syringomyelia in dogs is often a secondary condition caused by the malformation called occipital hypoplasia.

Ett hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheten att öka kontrollen över sin egen hälsa. Förebyggande åtgärder innebär insatser som görs för att undvika att sjukdom uppstår inom en snar framtid. Inom företagshälsovården arbetar sjuksköterskorna både hälsofrämjande och förebyggande, bland annat genom att göra regelbundna hälsokontroller och genom att genomföra livsstilssamtal med personer kring deras levnadsvanor och hur de kan påverka sin hälsa. Genom att arbeta hälsofrämjande med sunda levnadsvanor kan upp till 80 procent av all hjärt-kärlsjukdom och 30 procent av all cancer samt utvecklingen av diabetes typ 2 fördröjas.Syftet med arbetet är att beskriva hur sjuksköterskan arbetar hälsofrämjande och förebyggande inom företagshälsovården. Resultatet bygger på en kvalitativ intervjustudie där sju sjuksköterskor som arbetar inom företagshälsovården har intervjuats på sin arbetsplats.

Bakgrund: Vid vissa situationer togs ett beslut att avstå från livsuppehållande behandling, ett s.k. O-HLR-beslut. Vårdgivare hade en skyldighet att ge patienten information om dennes hälsotillstånd, vård och behandling och detta skulle ske i samråd med patienten enligt lag. Om patienten önskade fanns en möjlighet att överlåta beslutet till den ansvariga läkaren och/eller anhöriga. Sjuksköterskan har visat sig ha en viktig roll i mötet med den palliativa patienten.

Idag finns möjligheten för svårt sjuka människor att få dö i sitt hem, ofta med hjälp och stöd av närstående och av andra professionella vårdgivare. I den palliativa vården och vid vård i livets slutskede är närstående betydelsefulla i omvårdnaden och behöver stöd från distriktssjuksköterskan. För att det ska bli så bra som möjligt för de närstående att vårda i hemmet behöver distriktssjuksköterskan veta vilka stödåtgärder som de närstående behöver.Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelse av att vårda en närstående som är i en palliativ fas eller i livets slutskede i hemmet.Metoden som användes var en litteraturstudie. Tretton kvalitativa artiklar som motsvarade syftet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Ur resultatet framkommer närståendes upplevelser som sammanställts i åtta kategorier. Dessa är att uppleva trygghet, att uppleva otrygghet, att bli bekräftad, att bli negligerad, att uppleva glädje och tillfredställelse i vårdandet, att uppleva vårdandet som en börda, att försöka bevara det invanda samt att uppleva förändrad livssituation.Resultatet visar att närståendes upplevelser av att vårda i hemmet kan skilja sig från individ till individ.

SyfteSyftet är att skapa förståelse för affärssystemets roll för att skapa en centraliserad beslutsprocess och utforma strategisk ekonomistyrning. BakgrundOrganisationer är konkurrensutsatta och behöver därmed anpassa mål, strategi och organisationsstruktur till en omvärld i förändring. Om organisationen tror på sin strategi måste de utveckla en ekonomistyrning som påverkar de anställda att tänka och agera i den riktning som strategin utstakar. En förutsättning för att kunna utforma strategisk ekonomistyrning är att strukturera informationssflödet vilket kan göras möjligt av ett affärssystem.Ett affärssystems viktigaste egenskaper på organisationen i övrigt är dess förmåga att knyta samman och integrera organisationens enheter i samma informationssystem. Vidare skapar val av organisationsstruktur olika förutsättningar att utnyttja ekonomistyrningen och kräver olika slags informationsflödeshantering, som i sin tur måste stödjas av affärssystemet.MetodUndersökningen har utförts genom en fallstudie på ett välkänt svenskt företag inom detaljhandeln.

In primary school reading-books in Swedish language is something that students come across early in school and have done ever since the 1800s. After World War II there have been major changes in society. 1962 there was a school reform where the school turned into a nine-year system of compulsory education. That is why it is interesting to see what reading books contain with regard to notions of children, family and class and how the developments have been from the 1950s until the present time. This study aims to analyze and compare the different aspects of how notions of children, family and class are produced in the reading books for primary school for pupils in third grade, between 1950 and 2009.The research questions were:What are the notions of children, family and class in the reading-books?What differences/similarities exist in the reading books from the 1950s to the  recent decades?What could be the reason?I have chosen to apply qualitative text analysis originating in idea analysis.

This study focuses on trying to understand the attitudes of people born in the 1940?s concerning their view on social media. This 1940?s group has been growing on the social networks such as Facebook, but their usage is not active. Therefore, the purpose of this report is to understand in what way they are affected by the using of these platforms.

  Aim. The aim of the study was to describe how nurses in home care experience to pursue palliative care in ordinary housing. Methods. The study had a descriptive design with qualitative approach and was carried out through semi-structured interviews with 14 nurses in home health care from two medium-sized Swedish municipalities. The material was analyzed with manifest and latent content analysis. Findings. The underlying theme that emerged in the study was: Working with palliative care in the patient´s own homes is positive but challenging. Informants describe among other things that they perceived palliative home care as meaningful and that relatives have a central role in the palliative home care since they are close to the patient around the clock. The stress that emerges from the heavy work load and the long geographic distances are described as strenuous and to affect the care in a negative way. Informants describe the home environment as challenging as it is often not adapted for care and the collaboration with the palliative team is described to be experienced as both positive and negative.

The aim of this thesis is to present, investigate and especially to analyse the legal rules that apply in the process of changing of the generation of the ownership of Swedish agriculture and forestry family business. The methods that this study include are: unplanned succession of ownership, i.e. inheritance, and planned succession of ownership, i.e. gift and purchase. The succession method that is the most cost efficient must be established in every single case depending on the situation of the current owners and the successors.

Dementia may cause difficulties in communicating. People suffering from dementia are therefore often described as being unable to take part in meaningful conversation. The responsibility to create understanding in a conversation is shared by all participants. By means of different strategies, participants in conversation can construct understanding through collaboration. How these strategies are utilized in conversation where one or more of the participants suffer from dementia is relatively unknown.