Vi har i vårt examensarbete undersökt hur byggentreprenörer jobbar med sitt torkklimat och hur torkmiljön kan kontrolleras. Det finns ett stort behov på byggarbetsplatserna för en produkt som skapar förutsättningar för ett rutinmässigt arbete med torkklimatet. Detta kan möjliggöras genom att arbetsplatsen köper in en produkt som innehåller erforderlig mätutrustning, dataprogram för hanteringen av mätresultat samt utbildningsmaterial för hur mätningarna ska genomföras.Syftet med examensarbetet har varit att ta fram en del av de bitar som behövs för en sådan produkt. Det som har gjorts är en sammanställning av tydliga riktlinjer för hur ett kontrollprogram skulle kunna se ut. Vi kommer att fortsätta arbetet med att färdigställa kontrollprogrammet utanför detta examensarbete tillsammans med Skanska Teknik.

Sedan år 2005 har det varit obligatoriskt för börsnoterade företag i EU att följa den internationella redovisningsstandarden IFRS 3 vid företagsförvärv. Vid ett företagsförvärv ska förvärvaren allokera kostnaden för förvärvet genom att först värdera de materiella tillgångarna till verkligt värde, sedan de immateriella tillgångarna och till sist allokera det som eventuellt blir över till goodwill. Att identifiera immateriella tillgångar och därmed skilja dem från goodwill anses vara en svår och komplex uppgift. Företagen har kritiserats för att generellt undervärdera immateriella tillgångar och övervärdera goodwill vid företagsförvärv, för att inte lämna tillräcklig information om hur de kommit fram till goodwillbeloppet och för att inte ta uppgiften att identifiera immateriella tillgångar på allvar.Om denna kritik är riktig, vilket mycket talar för, innebär det rimligen att företagsledningarna har ett intresse av att övervärdera goodwill. Detta intresse kan vara helt oegennyttigt, och enbart för företagets bästa, men det kan också vara egennyttigt.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka föreställningar och kunskaper elever i skolår 6 och 9 har angående hushållssopor, sopsortering, vatten- och elanvändning, närmare bestämt hur sopor sorteras och hur de återvinns och vilka vatten- och el-användare som finns i hemmen och vilka mängder det rör sig om samt vilka besparingar som kan göras. I huvudsak kvalitativa intervjuer har genomförts i två klasser. Resultatet pekar på att eleverna har vissa kunskaper, om än små, om sopsortering och vilka som är vatten- och el-användarna i hemmen. Kunskapen om varför man sorterar och vilka mängder el och vatten det rör sig om var under förväntan, likaså förmågan att kunna uppskatta absoluta och relativa mängder och därifrån föra ett resonemang om att beräkna mängder och dra slutsatser. Kunskapen om vilka besparingsalternativ som står till buds var också begränsad och rörde så gott som uteslutande inskränkningar..

Denna uppsats behandlar de relativa prisökningar som skett för snusprodukter i Sverige och vill undersöka om dessa har lett till minskad efterfrågan som nationalekonomisk teori föreslår. Utifrån teori och tidigare forskning har en efterfrågemodell konstruerats för att möjliggöra en statistik undersökning.Variablerna som ingår i modellen är inhämtade från Statistiska centralbyråns prisenhet och Swedish Match AB och inkluderar prisuppgifter för varor, försäljningsstatistik och disponibel inkomst under tidsperioden 1999-2009.Resultaten från regressionsanalyser för tidsseriedata visar på att de ökade priserna har haft en negativ inverkan på efterfrågan på snus under den gällande tidsperioden, men att denna effekt varit förhållandevis liten..

Tidigare forskning har påvisat att självkänslan är möjlig att tillfälligt förändra. Detta har undersökts genom experimentella studier där manipulationer av olika slag har genomförts. Manipulationerna har bestått av indirekta undersökningar om prestation och andra direkta undersökningar om individernas självuppfattning.Studien undersökte om direkt och indirekt manipulation påverkade självkänslan i två experiment. I Experiment 1 användes kunskapstest i geografi och i Experiment 2 skulle deltagarna avgöra om positiva eller negativa egenskaper passade dem. Resultatet visade att varken geografikunskaper eller egenskaper påverkade självkänslan.

Denna studie undersöker förutsättningarna för den höga graden av upplevd trivsel på Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstå relationen mellan trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framträdande roll på skolan.  Undersökningen har därför fokuserat på en grupp skateboardåkare. De elever som deltagit i studien har svarat på en enkät, deltagit i gruppdiskussioner och varit föremål för observationer både i och utanför klassrummet. Resultaten pekar på att orsakerna till den höga graden av trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels på att skolans organisatoriska och kollegiala kultur präglas av en tillåtande attityd och handledande lärarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang där de lättare finner sig tillrätta än i en mer traditionellt präglad skolkontext..

Uppsatsen behandlar hur Sveriges syn på Estland, uttryckt i Riksdagsdebatten, förändras från 1985 till 2008, analyserat ur ett identitetspolitiskt perspektiv. Identitetspolitik innebär att självidentifikationen av en stat primärt bygger på identifieringen av "de andra" och att upprättandet av en gräns gentemot "de" skapar utrikespolitik. Undersökningen bygger på en kvalitativ analys av riksdagstryck från den berörda perioden och fokuserar på beskrivningen av Estland i debatten. Författaren menar att det under denna tid finns ett flertal tydliga tendenser till förändring som mynnar ut i Estland går från att vara något som omnämns ytterst försiktigt och endast med bakgrund av Kalla Kriget till att bli ett europeiskt Östersjöland som är en nära samarbetspartner för Sverige. Under loppet av denna utveckling blir både Östersjön och Europa viktiga identifikationer för Sverige medan Norden står tillbaka i relativa termer..

Sedan år 2005 har det varit obligatoriskt för börsnoterade företag i EU att följa den internationella redovisningsstandarden IFRS 3 vid företagsförvärv. Vid ett företagsförvärv ska förvärvaren allokera kostnaden för förvärvet genom att först värdera de materiella tillgångarna till verkligt värde, sedan de immateriella tillgångarna och till sist allokera det som eventuellt blir över till goodwill. Att identifiera immateriella tillgångar och därmed skilja dem från goodwill anses vara en svår och komplex uppgift. Företagen har kritiserats för att generellt undervärdera immateriella tillgångar och övervärdera goodwill vid företagsförvärv, för att inte lämna tillräcklig information om hur de kommit fram till goodwillbeloppet och för att inte ta uppgiften att identifiera immateriella tillgångar på allvar.Om denna kritik är riktig, vilket mycket talar för, innebär det rimligen att företagsledningarna har ett intresse av att övervärdera goodwill. Detta intresse kan vara helt oegennyttigt, och enbart för företagets bästa, men det kan också vara egennyttigt.

Den stressrelaterade ohälsan har ökat drastiskt på senare år. För att vända denna trend är det viktigt att reducera riskfaktorerna i arbetslivet, men även stärka aspekter av arbetsmiljön som kan bidra till bättre hälsa och välbefinnande. Studiens övergripande syfte var att bidra till en ökad förståelse för hur ledarskap och arbetsklimat kan främja bättre hälsa. Det specifika syftet var att undersöka den relativa betydelsen av olika bakgrunds-, arbetsklimats- och ledarskapsfaktorer för fyra olika dimensioner av medarbetares välbefinnande. Enkätsvar från anställda på ett revisionsbolag låg till grund för studien.

Detta arbete är en magisteruppsats i Systemvetenskap med inriktning data och systemvetenskap, 10 poäng, vid Luleå Tekniska Universitet. Uppsatsen klargör vilka faktorer som avgör en användning eller icke-användning av Case-teknologin. Case-teknologin möjliggör ett ingenjörsmässigt närmande till mjukvaruproduktion och systemutveckling genom att tillföra nödvändig systematik, standardisering, automation och kvalitetssäkring. Ett stort antal undersökningar är gjorda genom årens lopp med syfte att förstå och förklara varför det som teoretiskt borde vara lösningen på problemet med undermåliga system inte tycks ha blivit detta. Resultatet av undersökningen tyder på att de variabler som Prekumar och Potter kom fram till i sin forskningsmodell ? relativa fördelar, kostnad, komplexitet, kompabilitet, produkt förespråkare, stöd från ledningen och operativ expertkunskap har störst påverkan på användningsbenägenheten av Case-teknologi..

Denna studie undersöker förutsättningarna för den höga graden av upplevd trivsel på Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstå relationen mellan trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framträdande roll på skolan.  Undersökningen har därför fokuserat på en grupp skateboardåkare. De elever som deltagit i studien har svarat på en enkät, deltagit i gruppdiskussioner och varit föremål för observationer både i och utanför klassrummet. Resultaten pekar på att orsakerna till den höga graden av trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels på att skolans organisatoriska och kollegiala kultur präglas av en tillåtande attityd och handledande lärarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang där de lättare finner sig tillrätta än i en mer traditionellt präglad skolkontext..

When working with market communications it is important that ones brand is noticed and remembered, for which the marketer has many tools at hand. This study compares the communicative effects of PR and paid advertisement on consumers, in response to the underlying purpose to provide a theoretical framework for better understanding the relative effects of the two tools. In the struggle for consumers? attention we find ads to be a tool to achieve wider brand knowledge, whilst PR is rewarded more extensive elaboration once noticed. The study also affirms the causal link between communication credibility, attitude toward the communication and brand attitude.

Using stimuli with identical information in both PR and advertising, this study seeks to explain how content class together with the level of involvement affects the communication effects of marketing messages. There is currently no established way of measuring the value of PR, and contemporary PR metrics do not take into account what effects PR actually generates. PR is often said to have an advantage over advertising due to the effects of third party endorsement, but previous empirical assessments show inconsistent results regarding what effects each content class generates. The result of this study is that PR is stronger at building recall, interest and credibility, and that it has less perceived selling intent than advertising. Results differ somewhat between different levels of involvement, but the conclusion is that this might not be attributable to the level of involvement per se but rather to the type of products being used in stimuli - a conclusion that seems valid for previous research as well.

Studien syftar till att undersöka regionaliseringsprocesser som innehåller infrastrukturutbyggnader, och se hur dessa påverkar mindre städer. Studien utgår från teorier om stadsbyggnadsideal, utarbetade av Krister Olsson och Tigran Haas (2013), teorier om regional utveckling (dromoregioner), platsidentitet, post-politik samt David Harveys indelning i absoluta, relativa och relationella rum. Genom att främst studera kommunala planer och arkitekters visioner, söker jag svar på frågor om hur det så kallade InterCity-projektet i Osloregionen hanterat frågan om stationslokalisering i Hamar, vilka ideal man kopplar till järnvägen, hur Hamars roll i olika regioner påverkas, samt om man kan dra några generella slutsatser om regionaliseringsprocessers påverkan på mindre städer. Resultatet visar att det saknas entydiga stadsplaneringsideal i visionerna, och att Hamar behöver definiera sin roll i de olika regioner där staden ingår..

Denna uppsats beskriver bostadsmarknaden i S:t Petersburg i två delar. Den första redogör för dess uppbyggnad i termer av arkitektur, stadsdelar och ägande ? inklusive det rätt unika bostadsformen kommunalka ? kollektiva lägenheter där individer äger enstaka rum och delar på kök och badrum. Därefter redogörs de främsta faktorer bakom utvecklingen på den under de tio åren fram till 2006. Bland dessa är det stora missnöjet med befintliga bostäder, en omfattande nybyggnation i stadens ytterkanter och den kraftiga utvecklingen på hypotekslånemarknaden.I den andra delen görs en hedonisk prismodell utifrån en logaritmisk regressionsanalys av 16 000 bostäder till salu i stadens största bostadsguide där pris är den beroende variabeln och bostädernas egenskaper som yta, stadsdel, avstånd till centrum och arkitekturstil är de oberoende variablerna.