PÄ senare Är har man i dags- och fackpress kunnat lÀsa om att den yngre generationen som Àntrar arbetsmarknaden Àr ovilliga att ta chefsjobb. Man har kunnat lÀsa om att de som faktiskt gör det har sÀmre hÀlsa, Àr mer stressade och saknar befogenheter i högre grad Àn Àldre chefer. Unga chefers ledarskap skiljer sig frÄn traditionellt ledarskap och unga stÀller andra krav pÄ sin arbetssituation och pÄ chefsrollen. Unga mÀnniskor födda mellan slutet av 70- och 90-talet har helt andra vÀrderingar Àn Àldre som vÀrdesatte hÄrt arbete, sparande och trygghet i livet.Generation Y, som den unga generationen har kommit att kallas, uppskattar fritid och frihet allt högre. De har kallats lata, bortskÀmda och krÀvande men ocksÄ vÀlutbildade, ambitiösa och socialt ansvarstagande.

Problemet som denna uppsats behandlar Àr vilka faktorer som Àr av betydelse för stora svenska elhandelsbolag idag, nÀr det gÀller kundnöjdhet.NÀr man talar om elbolag idag, Àr det missnöjda kunder som oftast blir det frÀmsta samtalsÀmnet. Allt fler elkunder tycker att det fifflas för mycket med betalfakturor och att elbolagens service fungerar dÄligt.Efter avregleringen av elmarknaden 1996, har allt fler mindre elbolag försökt bryta sig in pÄ elmarknaden för att konkurrera med de stora elbolagen, som innan avregleringen hade monopol över eldistributionen. I och med avregleringen, utsattes marknaden för hÄrd konkurrens och kundernas krav pÄ service ökade. Dagens kunder har blivit allt mer medvetna om att det finns fler elbolag att vÀlja bland, Àn bara de tre gamla monopol företagen, Vattenfall, Sydkraft och Fortum.NÄgonstans pÄ vÀgen, efter avregleringen, har det dock gÄtt utför för el-jÀttarna. Allt fler undersökningar har visat att fler och fler av deras kunder kÀnner missnöje och har blivit illojala till sitt elbolag.

Problemet som denna uppsats behandlar Àr vilka faktorer som Àr av betydelse för stora svenska elhandelsbolag idag, nÀr det gÀller kundnöjdhet.NÀr man talar om elbolag idag, Àr det missnöjda kunder som oftast blir det frÀmsta samtalsÀmnet. Allt fler elkunder tycker att det fifflas för mycket med betalfakturor och att elbolagens service fungerar dÄligt.Efter avregleringen av elmarknaden 1996, har allt fler mindre elbolag försökt bryta sig in pÄ elmarknaden för att konkurrera med de stora elbolagen, som innan avregleringen hade monopol över eldistributionen. I och med avregleringen, utsattes marknaden för hÄrd konkurrens och kundernas krav pÄ service ökade. Dagens kunder har blivit allt mer medvetna om att det finns fler elbolag att vÀlja bland, Àn bara de tre gamla monopol företagen, Vattenfall, Sydkraft och Fortum.NÄgonstans pÄ vÀgen, efter avregleringen, har det dock gÄtt utför för el-jÀttarna. Allt fler undersökningar har visat att fler och fler av deras kunder kÀnner missnöje och har blivit illojala till sitt elbolag.

För att sÀrskilja sig frÄn konkurrenterna pÄ marknaden behöver företag idag ett unikt koncept som gör att konsumenterna uppfattar företagets produkter och tjÀnster som pÄlitliga och tillfredsstÀllande. VarumÀrken har fÄtt en allt större betydelse i konsumenternas val av ett företags produkter och tjÀnster. Detta beror troligtvis pÄ att konsumenter handlar allt mer emotionellt snarare Àn rationellt, vilket grundar sig i att de vill sjÀlvförverkliga sig sjÀlva. Ett varumÀrkes styrka och dess vÀrde för ett företag kan mÀtas pÄ ett flertal sÀtt. I detta arbete utgÄr vi frÄn en teoretisk modell som beaktar tre begrepp (profil, image och identitet) vilka i sin helhet bör överensstÀmma för att ett varumÀrke ska kunna klassificeras som starkt.I denna uppsats har vi undersökt och jÀmfört kryssningsföretagen Tallink Silja ABs och Viking Line ABs varumÀrken genom att studera huruvida företagens profil, image och identitet överensstÀmmer.

Den svenska hotellbranschen gÄr mot en utveckling av allt fler och större hotellkedjor. Genom sina stordriftsfördelar pressar hotellkedjorna ner priserna och standardiserar erbjudande vilket lett till att konkurrensmedlen har blivit fÀrre. För att tilltala de viktiga företagskunderna Àr dÀrför behovet stor av nya konkurrensmedel.Kunder stÀller idag högre krav pÄ att företag tar sitt ekonomiska, sociala och miljömÀssiga ansvarstagande, CSR, och desto större företaget Àr desto större Àr kraven. Dessa krav leder till att företagskunder stÀller allt högre krav pÄ sina leverantörer. Ett verktyg för att möta kraven Àr CSR-kommunikation, dÀr företag informerar om sitt befintliga ansvarstagande.

Problem: Idag har de flesta detaljhandelsföretag nĂ„gon form av kundklubb för att stĂ€rka banden mellan sig och sina kunder. Men skapar kundklubbar lojala kunder per automatik, eller krĂ€vs det mer Ă€n vad de flesta företag erbjuder idag? IKEA Family Ă€r en av de kundklubbar som funnits lĂ€ngst och pĂ„ varuhuset i Älmhult upplever man inte att potentialen med kundklubben utnyttjas fullt ut dĂ„ relationerna med medlemmarna inte utvecklas i önskvĂ€rd utstrĂ€ckning. I detta arbete undersöks huruvida detta beror pĂ„ konceptuella brister, val av strategi eller implementeringen av konceptet pĂ„ varuhusnivĂ„ eller om det finns andra förklaringar. Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att utifrĂ„n vĂ„r fallstudie pĂ„ IKEA-varuhuset i Älmhult, samt med hjĂ€lp av utvalda teorier kring lojalitet, relationsmarknadsföring och strategi, skapa förstĂ„else för hur en kundklubbsstrategi bör utformas och förverkligas samt visa pĂ„ vilka problem som kan uppstĂ„.

Syftet med denna studie Àr att studera utvecklingstendenser för det framtida ledarskapet som en konsekvens av den omfattande generationsvÀxlingen mellan 40- och 80-talister, som sker i svenskt arbetsliv idag. Studien har sökt svar pÄ hur dagens chefer uppfattar de nya medarbetarna och hur de tar tillvara och utvecklar sitt humankapital för att hantera en sÄdan förÀndring. Metod: Denna studie Àr baserad pÄ en kvalitativ metod. Vi har under insamlingen av det empiriska materialet parallellt arbetat med att samla in teori och dÀrmed har vi anvÀnt oss av en abduktiv metodSlutsats: Med utgÄngspunkt i vÄrt teoretiska ramverk och vÄrt empiriska material kan vi utlÀsa att generationsvÀxlingen kommer att stÀlla krav pÄ ett förÀndrat ledarskap. Det svenska ledarskapet har sedan lÀnge prÀglats av medbestÀmmande och delaktighet.

SammanfattningEn av vÄrt Ärtiondes viktigaste frÄgor Àr mÀnniskans pÄverkan pÄ miljön och det alltmer vÀxande klimathotet för samhÀllet. DÄ utslÀpp av synbara halter och energiförbrukning Àr en av de frÀmsta miljöpÄverkande orsakerna bedrivs det idag en omfattande diskussion kring problemomrÄdet. DÄ livsmedelsindustrin stÄr för en femtedel av all energiförbrukning i Sverige, lÀggs det mycket fokus pÄ forskning kring miljövÀnliga och till stor del ekologiska livsmedel. Vi har dÀrför valt att undersöka omrÄdet genom ett mer lokalt perspektiv och lyfta fram lokalt producerade livsmedel. Dessa livsmedel upplevs oftast som dyrare Àn andra varor samtidigt som att konsumententer blir mer och mer prismedvetna och benÀgna att minska sinmatkostnader.

I och med det ökade behovet av temporÀr kompetens och expertis i projektorganisationer har tekniska konsulter blivit en allt mer vanlig trend som mÄnga företag anvÀnder sig utav. DÄ anlitandet av en konsult Àr temporÀrt blir det naturligt att den vanligaste arbetsformen en konsult anvÀnder sig utav Àr projektformen. Ett projekt bestÄr av en projektledare och en projektgrupp, en av de största fördelarna med projektformen som arbetssÀtt Àr att den temporÀra formen tillÄter projektgruppen att agera fort pÄ en förÀnderlig marknad. Vidare kan strukturering och angreppssÀtt variera frÄn uppdrag till uppdrag.Essentiellt för arbetssÀttet blir en allt mer ökad effektivisering dÄ krav frÄn kunder och ledning hela tiden ökar. HÀr blir det upp till projektledaren att strukturera upp hur arbetet ska utföras och se till att alla resurser i gruppen arbetar.

Musikfestivaler, som radat upp framgÄngar, beskrevs som framgÄngssagor och tycktes vara rustade mot allt samhÀllet kunde tÀnkas kasta mot dem. De betraktades nÀst intill som odödliga, vilket visade sig inte stÀmma nÀr mÄnga festivaler, inom loppet av en kort tidsperiod, redovisade stora förluster och flera av dem gick Àven i konkurs. Detta fenomen var nÄgot som media snabbt snappade upp och under en tid intensivt bevakade. Flera krönikor och artiklar skrevs om festivalernas konkurser och termen ?festivaldöden? myntades.

Internet Àr idag en vÀletablerad kanal för sÄvÀl varor som tjÀnster och denna typ av försÀljning ökar hela tiden i popularitet. Anledningarna att mÀnniskor handlar via Internet istÀllet för i vanliga butiker Àr att det Àr billigare samt att det gÄr snabbt och enkelt att jÀmföra olika ÄterförsÀljares priser. En av de branscher dÀr e-handel varit mycket framgÄngsrik Àr resebranschen. Den svenska reseindustrin hade totalt 25 MdSEK i omsÀttning 2005, varav 10 Mdr kom frÄn e-handel. 3 Mdr omsattes av rena nÀtaktörer.

Kundklubbar Àr idag ett mycket vÀlkÀnt fenomen, de flesta mÀnniskor Àr idag medlemmar i en eller flera kundklubbar. Företagen anvÀnder sina klubbar i syfte att knyta kunderna nÀrmare sig med hjÀlp av förmÄnliga erbjudanden och kampanjer. Butscher (2000) definierar en kundklubb enligt följande: ?En kundklubb Àr en Ätminstone kommunikativ sammanslutning av personer eller organisationer som startas och drivs av en organisation i syfte att kunna kontakta medlemmarna direkt och regelbundet samt erbjuda dem ett förmÄnspaket med ett högt upplevt vÀrde, med mÄlet att aktivera dem och öka deras lojalitet genom att skapa en kÀnslomÀssig relation.? Anledningen till att kunden ofta fÄr ett klubbkort beror pÄ att företaget ska ha möjlighet till att samla information om sina kunder för att kunna rikta sina erbjudanden mer trÀffsÀkert.Eftersom kundklubben Àr sÄ pass utbredd bland företag idag blir det svÄrare för företagen att skilja sig frÄn andra företag och konkurrensen med kundklubbar ökar stÀndigt. DÀrför har vi valt att arbeta efter problemformuleringen ? Hur kan företag utveckla sina kundrelationer med hjÀlp av en kundklubb.

I dagens samhÀlle har varumÀrken kommit att spela en allt mer betydelsefull roll för konsumenten. Vi exponeras för dem dagligen och det Àr dÀrför nÀst intill omöjligt att inte pÄverkas av dem. Ett varumÀrke innebÀr inte enbart ett namn pÄ en produkt utan Àven dess identitet, det vill sÀga de mervÀrden, vÀrderingar samt uppfattningar som varumÀrket medför. I och med företagens ökade marknadsföringsÄtgÀrder har det blivit svÄrare att kunna urskilja sig ifrÄn mÀngden. Det har dÀrför blivit allt viktigare att kunna positionera sig pÄ marknaden genom att skapa differentierade produkter för att kunna synas i mÀngden och nÄ ut till konsumenten.

Dagens internationella handelspolitik har kommit att prÀglas starkt av idén om global frihandel och protektionistiskt tÀnkande har dÀrmed övergivits. Möjligheten att stÀlla upp regler för internationell handel beror till stor pÄ de grundlÀggande regler som folkrÀtten stÀller upp, sÄsom staters suverÀnitet och principen om statsansvar. WTO:s regelsystem har kommit att bli ett vÀrldsomfattande regelverk för internationell handel och detta regelverks sanktionssystem bygger pÄ att stater gemensamt agerar, genom sÄ kallade retaliationsÄtgÀrder, för att avkrÀva stater som begÄr avtalsbrott dess statsansvar. Det finns en möjlighet för stater att erbjuda varandra kompensation. Denna möjlighet Àr emellertid endast tillfÀllig och helt och hÄllet frivillig.

DÄ det ur ett konsumentperspektiv finns ett stort intresse för att kombinera olika miljöperspektiv i en enhetlig mÀrkning samtidigt som forskning visar att en kombination av olika mÀrkningar genererar en ökad betalningsvilja, Äsyftar denna studie att undersöka hur dessa tvÄ respektive typer av mÀrkningssÀtt pÄverkar konsumentens preferenser av varumÀrket samt hur dessa preferenser skiljer sig Ät. Föreliggande studie testar dessutom huruvida Simonsons (1989) teori om kompromisseffekter Àr applikabel för att öka konsumenters preferenser för ekologiska produkter nÀr ett superekologiskt alternativ tillförs ett valset med ett konventionellt och ett ekologiskt alternativ. Studien bidrar dÀrmed med information till beslutsfattare inom livsmedelsbranschen för hur ekologiska attribut pÄverkar konsumenters preferenser och betalningsviljan för ekologiska produkter.   408 respondenter har medverkat i en enkÀtundersökning dÀr svaren har analyserats med hjÀlp av följande statistiska analyser: reliabilitetstest, t-test, korrelationsanalys, faktoranalys och klusteranalys. Resultaten visar att trots att de flesta konsumenter tenderar att ha sÄvÀl en positiv attityd som en ökad betalningsvilja för de ekologiska alternativen, vÀljer fortfarande majoriteten av konsumenterna det konventionella alternativet, varvid ingen kompromisseffekt uppstÄr.