Semantiska webben är ett begrepp som handlar om att göra data tillgängligt på ett sätt som gör att datorer kan söka, tolka och sätta data i ett sammanhang. Då mycket av datalagring idag sker i Relationsdatabaser behövs nya sätt att omvandla och lagra data för att det ska vara tillgängligt för den semantiska webben.Forskning som genomförts har visat att transformering av data från Relationsdatabaser till RDF som är det format som gör data sökbart på semantiska webben är möjlig men det finns idag ingen standardisering för hur detta ska ske.För att data som transformeras ska få rätt betydelse i RDF så krävs ontologier som beskriver olika begrepps relationer. Nationella vägdatabasen (NVDB) är en Relationsdatabas som hantera geospatiala data som används i olika geografiska informationssystem (GIS). För samarbetspartnern Triona var det intressant att beskriva hur denna typ av data kan omvandlas för att passa den semantiska webben.Syftet var att analysera hur man överför geospatiala data från en Relationsdatabas till den semantiska webben. Målet med studien var att skapa en modell för hur man överför geospatiala data till i en Relationsdatabas till en RDF-lagring och hur man skapar en ontologi som passar för NVDB?s data och datastruktur.En fallstudie genomfördes med dokumentstudier utifrån en inledande litteraturstudie.En ontologi skapades för det specifika fallet och utifrån detta skapades en modell för hur man överför geospatiala data från NVDB till RDF via programvaran TripleGeo.

Det blir allt mer vanligt förekommande att utvecklingen av applikationer sker enligt objektorienterade metoder, ofta som komponentbaserade applikationer. Samtidigt är användandet av traditionella Relationsdatabaser fortfarande mycket utbrett. En kombination av komponentbaserad applikation och traditionell Relationsdatabas har idag blivit vanlig. Här beskrivs en designstruktur som visar hur beteendet, vilket inte kan lagras i Relationsdatabasen, bör tas om hand för att möjliggöra delad åtkomst samt återanvändning av programkoden. Beteendet implementeras som applikationens programkod i form av regler, beräkningar och operationer.

Den huvudsakliga tekniken som använts inom webbutveckling består av märkordspråket HTML men HTMLs funktionalitet är för enkelt för att tillfredställa de kraven på komplexa applikationer. En ny teknik i form av märkordsspråket XML uppkom med tanke på att göra lättare att implementera webbaserade applikationer. XML erbjuder möjligheter att utveckla egna element och utforma egna dokumentstrukturer.Relationsdatabaser är sedan många år ett väl fungerande datahanterarsystem. Med tanke på att göra informationen tillgänglig på Internet är det oundvikligt att undersöka om XML kan användas för att lagra en Relationsdatabas. Detta arbete har i syfte att teoretisk analysera hur XML hanterar begreppen primär- och främmande-nyckel från Relationsdatabaser.

Relationsmodellen kom 1970 och är i våra dagar generellt accepterad som ett landmärke. Databasen lagrar sin data i form av tabeller och har ett välbeprövat sätt att lagra information på. Första generationens objektorienterade databaser kom 1986. Det som är kännetecknande för en objektorienterad databas är att data sparas i form av objekt i databasen. Vi vill med vår uppsats testa om användandet av Versant minskar Relationsdatabasens nackdelar och därmed är ett bättre val till typ av databas.

Relationsmodellen kom 1970 och är i våra dagar generellt accepterad som ett landmärke. Databasen lagrar sin data i form av tabeller och har ett välbeprövat sätt att lagra information på. Första generationens objektorienterade databaser kom 1986. Det som är kännetecknande för en objektorienterad databas är att data sparas i form av objekt i databasen. Vi vill med vår uppsats testa om användandet av Versant minskar Relationsdatabasens nackdelar och därmed är ett bättre val till typ av databas. I objektorienterade databaser är det möjligt att spara komplexa datatyper, som t.ex.

Denna uppsats mäter och jämför prestanda mellan en objektorienterad databas och en Relationsdatabas. Uppsatsen bygger på en utredande karaktär utifrån vår hypotes och vårt intresse att testa den.Hypotesen bygger på problematiken omkring mängden kod utvecklaren måste skriva för att kunna koppla ihop applikation med databas. En större mängd skriven kod som utvecklaren måste skriva borde göra att prestanda och svarstider blir långsammare. Därför ville vi undersöka om verktyg som medför en mindre mängd skriven kod kan förbättra prestandan och ge snabbare svarstider.Vi valde att testa vår hypotes mellan ADO. NET Relationsdatabas och ADO.

I detta arbete undersöks det hur en NoSQL-databas presterar jämfört med en Relationsdatabas när kommunikation sker med en webbapplikation. Testning sker med hjälp av en PHP-applikation och Ajax för att simulera användningen av en webbapplikation. Den data som kommer lagras i databaserna kommer vara strukturerad och databaserna kommer vara på ett odistribuerat system. Metoden är teknikorienterade experiment men för framtida arbeten kan dessa tester utföras som en fallstudie för att ytterligare simulera en skarp användning av en webbapplikation.I detta arbete förklaras anledningen till framtagningen av NoSQL-databaser. Saker som diskussionen om att NoSQL kommer ta över platsen som de mest använda databaserna från Relationsdatabaser tas också upp.

Snabb tillgång till korrekt information är idag ett viktigt konkurrensmedel för företag. Databaser gör detta möjligt genom att flera användare kan dela på verksamhetens information och därmed kan informationen hållas aktuell och konsistent. Den här studien behandlar Relationsdatabasen som kännetecknas av att datan lagras i tabeller. Databasens fördelar medför att den utgör kärnan i flera informationssystem och det är därför viktigt att databasen uppfyller kundens och användarnas krav.Studien identifierar typsituationer som kan skapa problem vid design och implementering av Relationsdatabaser. Syftet är att databasutvecklare kan utnyttja studien för att veta vilka typsituationer som kan skapa problem i ett databasprojekt och på så sätt vara förberedda.

Att undersöka huruvida det är möjligt att underlätta framställningen av ett elektroniskt handelssystem som använder sig av en existerande Relationsdatabas är intressant av flera anledningar. Med Internets utveckling har möjligheterna till elektronisk handel ökat. Många företag har idag redan existerande databaser till sin verksamhet. Ändringar eller driftstopp i dessa databaser medför stora problem för företagen.Denna rapport beskriver en prototyp som underlättar användandet av en existerande databas och som underlättar skapandet av de komponenter som ingår i ett enkelt elektroniskt handelssystem. För att skapa prototypen har en hybrid mellan en templatbaserad och en hårdkodad lösning använts.

Två grundläggande paradigm inom datavetenskap är objektorienterad programmering och Relationsdatabasteknik. En kombinering av applikationer gjorda i ett objektorienterat programmeringsspråk med den beständighet och funktionalitet som ges av Relationsdatabaser är en möjlig vidareutveckling av ens kunskaper inom dessa områden. Kombinationen av dessa båda förutnämnda paradigm innebär åtminstone ett problem som uppkommer då en Relationsdatabas lagrar data i tabeller och en objektorienterad applikation lagrar data i objekt. Detta problem kallas objekt/relations paradigmens missanpassning. På grund av detta problem så måste kopplingen mellan paradigmen skötas av ett ramverk av något slag.

Då mängden information bara ökar, så ökar även behovet att ha åtkomst till informationen lättillgängligt. Detta skapar då ett behov för ett gränssnitt som kan söka bland informationen. I detta arbete har det undersökts om en implementation av Vector Space Model ger mera relevanta resultat jämfört mot en enklare implementation som inte baseras på Vector Space Model. Sökningen utförs i en Relationsdatabas med ett inverterat index, databasen fylls med data ifrån internetforumet Stack Overflow. Genom att bygga en sökmotor som returnerade två olika resultatlistor för varje sökning så fick tio användare testa och utvärdera resultatens relevans.

Grafdatabasen och NoSQL-rörelsen har på senaste tid fått mycket uppmärksamhet och popularitet. Grafdatabasen har ett rykte om sig att vara snabb och e ektiv för applikationstyper som innehåller enorma mängder data och många komplexa relationer. Studier undersökta i denna rapport visar att de tidigare utförda experimenten jämför databaserna för applikationer som har gynnat grafmodellen. Denna rapport har som syfte att dels undersöka databaserna men även att utföra ett experiment. Syftet med experimentet är att ta reda på ifall grafdatabasen Neo4j kan ersätta Relationsdatabasen MySQL för en traditionell informationsapplikation som vanligtvis implementeras med en Relationsdatabas. Studiens resultat visar att Neo4j presterar väldigt bra vid insättning och sökning, dock tar studien upp era faktorer som spelar roll för valet av databas. Bristen av säkerhet och stöd är sådana faktorer som gör att Relationsdatabasen kan vara det optimala valet för en traditionell informationsapplikation..

Många databassystem utsätts ideligen för förändring. Dessa förändringar påverkar databasens schema. Detta har lett till att stöd för dessa förändringar har utvecklas. Schema versioning är det stödet för förändringar av databasscheman som ger det mest omfattande stödet. Med schema versioning menas att DBMS:et kan hantera flera versioner av databasschemat.

I stort sett alla hushåll och företag använder sig av sopor och vi är beroende att det sköts på ett korrekt sätt. Avfallshantering i Östra Skaraborg rapporterar idag in avvikelser på ungefär var tionde soptömning vilket förhindrar effektiviteten. Denna studie handlar om att analysera dessa rapporter för att kunna effektivisera sophantering och på så vis minska antalet avvikelser. Med Business Intelligence (BI) har det skapats en Relationsdatabas för att kunna lagra intern och extern data på ett ställe och utföra analyser på dessa. En stor del i studien är extrahering, transformering och inladdning (ETL) där fokuset legat på transformeringen för att få så bra datakvalité som möjligt.

Den allmänna kunskapen om NoSQL-databaser är begränsad. Den här uppsatsen koncentrerar sig på att sammanställa egenskaper och information om för- och nackdelar som rör dessa databastyper samt Relationsdatabaser i en undersökning. Uppsatsen belyser även användningsområden för de olika databastyperna och i en fallstudie testas en grafdatabas förmåga att representera och utföra sökningar av data från ett järnvägsspårnät. Problemområdena undersöktes genom att samla information om olika typer av databaser från artiklar och böcker. Tillämpningsfallet i fallstudien implementerades och testades i en grafdatabas.