XML är ett markeringsspråk som var tänkt att ta över efter HTML på webben, men som fått ett stort antal andra användningsfunktioner. Bland annat som format för att överföra information. I samband med att XML används för detta uppstår frågan på vilket sätt som de XML-dokument som blivit resultatet av informationsöverföring bör lagras.Detta examensarbete utvärderar hur XML-dokument som är resultatet av informationsöverföring bör lagras. Arbetets syfte var att undersöka i vilka situationer företag idag använder sig av XML för informationsöverföring, vilka faktorer det finns att ta hänsyn till vid lagring av XML-dokument och vilken lagringsstrategi som ett företag bör välja i en speciell situation.Ovanstående undersökningar genomförs genom en kombination av litteraturstudie samt enkät och intervju.På grund av att antalet företag som gick att uppbringa som använde sig av XML för informationsöverföring var allt för få för att några slutsatser om situationer där företagen använder sig av XML för informationsöverföring skulle kunna dras övergavs den delen av arbetet.Däremot utkristalliserades tre sätt att lagra XML-data som verkade lämpliga. De tre sätten är; som en textfil i en dokumentstruktur, i en Relationsdatabas (antingen som attribut i databasen eller som BLOB:ar) respektive i en XML-databas.

När man kombinerar ett objektorienterat programmeringsspråk och en Relationsdatabas uppstår en del problem för utvecklare eftersom objektorienterade programmeringsspråk och Relationsdatabaser har olika fokus, objektorienterade programmeringsspråk fokuserar på att avbilda verkliga objekt och Relationsdatabaser fokuserar på data. De problem som uppstår kallas med ett samlingsnamn för object-relational mismatch. Det finns flertalet ramverk för att hantera dessa problem. Ett av dem är Entity Framework.Syftet med detta projekt var att utvärdera hur utvecklare tycker att Entity Framework fungerar för att lösa problematiken runt object-relational mismatch, hur det är för utvecklare att lära sig använda Entity Framework samt hur tillgången på inlärningsmaterial är.Under vår studie har vi lärt oss använda Entity Framework samtidigt som vi gjort en studie av tillgången på inlärningsmaterial. Vi har också byggt om en applikation så att den använder Entity Framework.

Idag används databaser allt mer och mängden data som lagras växer, därför ställs idag stora krav på att databassystem skall vara snabba och effektiva. För att säkerställa effektiviteten hos databaser kan matchningsalgoritmer användas för att undvika redundans och avvikelser i lagrad data. Dessa matchningsalgoritmer behöver vara effektiva för att uppnå resultat inom rimlig tid.Denna studie undersöker genom empiri om det är möjligt att skapa en algoritm som effektivt kan matcha en stor mängd elmätare utifrån en mängd regler. Detta för att finna dubbletter och nya elmätare i en Relationsdatabas. Studien fokuserar på ett fall där en sådan algoritm redan existerar, dock är den implementerad som en lagrad procedur.Eftersom den lagrad procedur inte uppnådde den mängd felkontroll eller feedback som var önskvärd i detta fall var målet att byta ut den mot en databasapplikation som kan utföra samma arbete och utöka existerande funktionalitet samt stödjer möjligheten att finjustera regler men bibehåller snarlik effektivitet.Studien visar att detta är möjligt med hjälp av binärsökning och hashning genom att jämföra den lagrade proceduren med studiens algoritm för att finna skillnader i minneskonsumtion och körningstid.

An increasing amount of companies and organizations are starting to implement the use of cloud computing in their business. This trend results in that software, which was previously sold and distributed to the customers whom then had to install the software on their own computers, now is being replaced with Software as a Service (SaaS). SaaS makes software available through the customers? browsers, which results in that the service providers only have to administer a single application. The process to migrate a distributed application to a service delivered as a SaaS lacks sufficient investigation; this paper will provide some guidelines for conducting such a pro- cess.

Det finns en mängd olika fritidsanläggningar i Luleå kommun. Kultur- och Fritidskontoret på Luleå kommun äger, förvaltar eller ger bidrag till många av fritidsanläggningarna. De har hand om bokningar och underhåll av anläggningarna och vill då veta vilken förening anläggningarna tillhör, vad som finns på anläggningen, vilka idrottsgrenar det går att utöva m.m. För att lättare och snabbare kunna ge bidrag till föreningarna vill de även veta var alla föreningsägda fritidsanläggningar finns samt hur stora de är. Under detta projekt skapade jag en datamodell som skall ligga som grund för en databas över de fritidsanläggningar Luleå kommun ansvarar för respektive ger bidrag till.

Detta examensarbete behandlar utvecklingen av en prototyp ämnad att underlätta hantering av ett företags artiklar vid lanseringen av en e-handel. Prototypens uppgift är att fylla luckan mellan affärssystem och e-handelsplattform (CMS). I prototypen kan användare, med utgång från artikelinformation extraherad från ett företags affärssystem, redigera artiklar, skapa produkter av artiklar och skapa kategorier för produkter. Idén bakom prototypen kommer från att många e-handelsplattformar visar brister vad det gäller artikelhantering. Arbetet utförs på uppdrag, och med stöd, av ett företag som arbetar med att utveckla e-handelslösningar.Prototypen tog formen av en webbapplikation utvecklad med hjälp av ASP.NET och programspråket C#.

Det är allmänt känt att företag, privatpersoner och föreningar ofta använder sig av kalkylprogram som Microsoft Excel för lagring av information på en mängd olika sätt som applikationen inte är tänkt för. Många förlitar sig för mycket på egenutvecklade informationssystem i Excel trots att fel lätt uppstår, fel som ofta medför stora kostnader för företag. Svårigheten kan i många fall sägas vara att veta när Excel inte längre räcker till. Syftet med denna studie har därmed varit att försöka ge praktikerna kunskap om vad ett kvalitativt informationssystem är. Denna kunskap är sedan tänkt stödja praktikerna i förståelsen för och beslutstagandet om när ett kalkylsystem inte är kvalitativt och därmed bör bytas ut.