Syftet med detta examensarbete är att undersöka Relationsarbetet i lärarens ledarskap samt vilka möjligheter eleverna ges till interaktion. Genom observationer har vi studerat lärares interaktion med eleverna i syfte att skapa goda relationer samt hur lärarna arbetar metodologiskt för att främja interaktion mellan eleverna. Vår syn på lärande sammanfaller med det sociokulturella perspektivet där lärande sker i samspel med andra. En ytterligare utgångspunkt är att goda relationer mellan läraren och eleven är en förutsättning för att lärande ska kunna ske. Vi menar att läraren måste inse sitt ansvar för att skapa dessa goda relationer och att man med sitt agerande påverkar relationen.

Sammanfattning. Detta arbete behandlar fyra pedagogers och tolv barns tankar om rättvisa i förskolan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med barn och pedagoger. Syftet var att undersöka hur dessa barn och pedagoger tänker om begreppet rättvisa. Vi har använt oss av Berglings teori om moralutveckling, Biesta som behandlar demokrati i utbildningen och Piagets teori om kognitiv utveckling. Vi har även tagit med senare forskning och studier som behandlar rättvisa, värdepedagogik, demokrati samt Relationsarbete för lärare.

Till följd av förändringar inom den finansiella sektorn råder idag hög konkurrens mellan aktörerna inom finansiell rådgivning. Som en effekt av utvecklingen har behovet av Relationsarbete gentemot kunder ökat ytterligare. Syftet är att undersöka hur ett företags kundfokuserade arbete med relationer till deras kunder ser ut, samt hur kunderna upplever att företagets arbete idag ser ut/bör se ut. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ studie baserad på semi-strukturerade intervjuer med rådgivare och kunder hos företaget Exceed. Resultatet påvisade vikten av kommunikation, förtroende samt öppenhet mellan kunden och företag.

Syftet med studien har varit att undersöka hur anställda inom psykiatrins vårdavdelningar ser på Relationsarbetet tillsammans med deras patienter samt även undersöka hur de arbetar i relationen för att främja patientens utsikter till återhämtning/tillfriskning. Studien är uppbyggd på kvalitativmetod med semistrukturerade intervjuer med åtta stycken anställda sjuksköterskor/undersköterskor från olika avdelningar inom psykiatrivården från en mellanstor stad i Sverige. För att underlätta sammanställning av resultat har en intervjuguide använts och genom den har teman tagits ut som använts som rubriker. I analysen har tolkningsramen använts för att skapa olika teman som sedan analyserats utifrån studiens resultat samt tolkningsram.  Resultatet av studien visar på att samtliga respondenter anser att hur relationen till deras patienter ser ut är viktig för vårdarbetet samt att det är önskvärt att sträva efter bra och stabila (bärande) relationer. Studien tar även upp vad respondenterna kallar svårigheter för att skapa bra relationer till patienten samt även de risker som kan förekomma när man strävar efter att skapa nära relationer med sina patienter..

Detta examensarbete syftar till att skapa en ökad förståelse för skolan som arena för att främja allsidiga kontakter och en levande social gemenskap samt att undersöka hur pedagoger och rektorer uppfattar och tolkar skollagens och läroplanens direktiv om detta uppdrag. Utgångspunkten i undersökningen ligger i kvalitativa intervjuer med pedagoger och rektorer från två högstadieskolor. Vid intervjuerna undersöks hur den levande sociala gemenskapen prioriteras och definieras, hur man arbetar med att utveckla den och vilka som är den sociala gemenskapens arenor på skolorna. De intervjuade är alla överens om att förutsättningarna för en levande social gemenskap börjar med goda relationer mellan lärare och elever och att den levande sociala gemenskapen är en förutsättning för att skolan ska vara en fungerande institution. I undersökningen framgår att alla informanter är på det klara med vad styrdokumenten beskriver rörande de sociala relationerna utan att de för den skull har en bild som överensstämmer med varandra.

Preschool is an important social arena for children. This might be the first time that children find themselves in a larger social context and create their first peer-relations. The aim of this study was to examine children?s peer-relations with particular focus on the acts of social exclusion and inclusion, and how children use different strategies to exclude and include each other. Another aim was to investigate how both verbal and non-verbal communication is used in these processes.This study has an ethnographic approach, and the use of video observation as a method enabled us to capture the children?s everyday interactions at preschool.Our results show that children use a number of different strategies to exclude other children that seek access to an ongoing activity to protect the interactional space that they already share.

Vår intention med uppsatsen var att synliggöra förskollärares tankar och handlingar kring anknytningar i förskolan, och hur dessa tankar begränsar eller möjliggör barns utveckling och lärande. Vi ville bredda kunskapsfältet inom området, både för vår egen del men även för andra som möter barn i sin vardag och samtidigt får en förståelse för anknytningens betydelse för barns utveckling. För att söka svar på våra frågor, använde vi oss av semistrukturerade intervjuer. De svar som framkom var att utbildningens värde inom anknytning är tvetydigt när det kommer till förskollärares konkreta handlingar. Personliga egenskaper vägs mot nyttan av utbildning.  Barngrupper i förskolan har visat sig upplevas för stora, vilket påverkar förskollärares möjligheter att skapa trygga anknytningar till barn i förskolan.

Syfte: Att belysa faktorer i bemötandet från vårdpersonal som är gynnsamma i vården av patienter med kronisk smärta.Teoretisk referensram: Smärta är en subjektiv upplevelse påverkad av patientens kontext. Maslows behovsteori har använts som referens till vilka behov patienter måste få tillgodosedda för att kunna uppnå välbefinnande, uppleva hälsa och livskvalitet. Erikssons omvårdnadsteori om lidande har använts för att ge en djupare bild av smärtans komplexitet. Metod: Denna studie är utformad som en systematisk litteraturstudie. Urvalet inkluderade alla patienter med kronisk smärtproblematik utan hänsyn till bakomliggande orsaker. Resultat: Patienter med kronisk smärta uppger fem områden; kunskap skapar trygghet, smärtbekräftelse, vikten av en fungerande vårdkedja, patientens ställföreträdare, subjektiva upplevelser som utgångspunkt för smärtbehandling som betydelsefulla i deras vårdkontakter. Patienter upplever att det centrala är att få sin smärta accepterad för en fungerande vård.Slutsats: Resultatet påvisar vikten av att patienten känner sig bekräftad och trodd på av vårdpersonalen i sin smärtredogörelse.

Introduktion: Under de senaste decennierna har olika omvårdnadsinsatser för individer med psykisk funktionsnedsättning växt sig allt större. En av dessa insatser är case management där den psykiskt funktionsnedsatta tillsammans med en case manager får hjälp att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Syfte: Är att beskriva nyttan av case management för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där flertalet artiklar granskats. Resultat: En huvudkategori med fokus på case management som omvårdnadsinsats för den psykiskt funktionsnedsatta uppkom med sju tillhörande underkategorier.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur barn skapar och upprätthåller relationer med andra barn. Anledningen var också att försöka få fram om detta Relationsarbete kan innebära konsekvenser på lärandemiljön.  Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer, genomförda i klass 6 med tolv elever. I resultatet av undersökningen uttryckte eleverna bl.a. sina åsikter om hur viktigt det är med kompisar. Kompisar behövs som sällskap, men också utifrån gemensamma intressen, men framförallt så värdesätts tilliten mellan kompisar.

Leken är ett självklart moment i förskolan, det är en nödvändighet för att barn ska kunna utvecklas och leken ska utgöra den centrala delen av barns vardag. För att en lek ska bli bra och kunna fortgå krävs det av samtliga deltagare att de kan samspela med varandra.Syftet med det här examensarbetet har varit att ta reda på hur barn i tre till femårsåldern samspelar i den fria leken och hur de får tillträde till lek. Den empiriska undersökningen har genomförts med hjälp av observationer på en förskola. Barnen och pedagogerna på förskolan kände jag sedan innan då jag hade gjort verksamhetsförlagd utbildning där vid ett tidigare tillfälle. Genom mina observationer kunde jag se att barn ägnar en stor del av sin dag på förskolan åt att etablera kontakt med sina kamrater.

SammanfattningSyftet med uppsatsen var att undersöka hur omvårdarens yrkesuppdrag belyses i dels styrdokument och dels i texter av forskare. Avsikten var också att genom en jämförelse av dessa texter studera om de krav och förväntningar som ställs på omvårdaren stämmer överens mellan skola och arbetsliv. Vad omvårdaren ska lära, hur och varför är ytterligare aspekter som behandlats. Studien bygger på en dokumentanalys av åtta avhandlingar, två artiklar, en rapport och två styrdokument. Vid analysen av texterna har en framarbetad analysmodell använts som verktyg för att utröna vad omvårdaren enligt dessa texter ska kunna för yrket ifråga.