Den hÀr uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framstÀller sin identitet pÄ Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och mÄlgruppen har varit unga vuxna i Äldern 19-25 Är. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas anvÀndning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet.

Studien Àr en kvalitativ intervjuundersökning av fem förskolepedagogers uppfattningar av möjligheter och svÄrigheter att genomföra pedagogisk kartlÀggning kring barn med funktionsnedsÀttningar i förskolan. Barnen i barngrupperna Àr mellan ett och fem Är. Ett eller flera barn har nÄgon funktionsnedsÀttning. TvÄ kommuner frÄn södra Sverige Àr representerade. Viktigt för studien har varit att studera arbetet med kartlÀggningen i ett helhetsperspektiv. Studiens teoretiska, utvecklingsekologiska, perspektiv ger möjlighet att uppfatta faktorer i barnets nÀrmiljö men ocksÄ i andra miljöstrukturer pÄ samhÀllsnivÄ. Resultatet presenteras i temana; observation, reflektion, samverkan och fortbildning.

Denna uppsats bygger pÄ tre, av mig och en annan student, genomförda fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt intervjuades Ätta personer som alla vid tidpunkten för intervjuerna var studerande vid universitet och högskolor i stockholmsomrÄdet. UtgÄngspunkten Àr att ur ett genusteoretiskt perspektiv undersöka vilka attityder till och Äsikter kring vÄld i heterosexuella nÀra relationer som framstÀlls av intervjudeltagarna samt hur dessa i grupp, tillsammans konstruerar förestÀllningar om mÀn och kvinnor som offer och gÀrningspersoner. Valet av fokusgruppsintervjuer som metod för kunskapssökande grundar sig i, en hos mig, konstruktivistisk syn pÄ hur kunskap produceras. Detta innebÀr att jag ser pÄ kunskap som nÄgot som skapas i interaktionen mellan mÀnniskor i en viss socialt och kulturellt betingad kontext och dÀr fokusgrupperna fÄr anses representera en nÄgorlunda verklighetsbaserad sÄdan.

Kryptosporidier Àr globalt förekommande protozoer med förmÄga att framkalla diarré och andra symptom hos ett infekterat vÀrddjur. I dagslÀget kÀnner man till ett tjugotal arter av kryptosporidier, varav flertalet Àr zoonotiska. MÀnniskor drabbas frÀmst av Cryptosporidium hominis, en humanspecifik art, samt av den zoonotiska arten C. parvum som Àr vanligt förekommande hos kalvar. Andra arter som smittar mellan djur och mÀnniskor, men mer sÀllan, Àr t.ex.

Vi liknar denna antologi med en resa till olika levnadsomrÄden i Sverige dÀr vi fÄr en inblick i nÄgra individers lokala levnadsvillkor. Under resans gÄng har vi försökt förstÄ hur den lokala platsen inverkar pÄ individernas identiteter och livsvillkor. Resan börjar i tvÄ barnfamiljers nÀrmiljö. DÀr berÀttar familjerna om olika faktorer sÄ som trafik och hotfulla företeelser som inverkar pÄ deras upplevelse av sin nÀrmiljö som trygg eller hotfull. DÀrefter far vi vidare till stadsdelen RosengÄrd i Malmö.

SamhÀllet i Sverige och Europa stÄr inför en stor utmaning nÀr det gÀller den Äldrande befolkningen, medellivslÀngden ökar och allt fler blir allt Àldre och friskare. För att möta upp dessa utmaningar Àr det av stor vikt att skapa ett synsÀtt dÀr man ser att mÄlgruppen Àldre Àr en investering och att det Àr viktigt att skapa förutsÀttningar för ett gott Äldrande. Detta arbete kan göras med hÀlsofrÀmjande arenor och förebyggande insatser i samhÀllet. En sÄdan plats i samhÀllet kan vara ett trygghetsboende som bÄde kan inbringa en trygghet och stimulera till socialt deltagande med andra. Syftet med studien var att undersöka sociala faktorers betydelse för Àldres hÀlsa pÄ ett trygghetsboende.

Undersökningens huvudsyfte Àr att se om synen pÄ djur, nÀrmare bestÀmt hÀstar, skiljer sig Ät hos försÀkringstagarna i södra Dalarnas hÀstförsÀkringsförening under Ären 1885-1894. Dess-utom att utforska vilka som var upphovsmÀnnen till föreningen, och vilka mÀnniskor som attraherades av hÀstförsÀkringsföreningens verksamhet. Materialet som skall besvara syftet bestÄr av protokoll frÄn hÀstförsÀkringsföreningens regelbundet hÄllna styrelsemöten, och Kopparbergs lÀns kalender. Undersökningens resultat visar att det hos bönderna som hÀstÀgare gÄr att se att hÀsten vÀrderades högre Àn ett arbetsredskap, att bruken och bönderna Àr dom dominerande försÀk-ringstagarna och att det var betydelsefulla herrar som lÄg bakom starten av försÀkringsföre-ningen.

Industriell marknadsföring handlar om att marknadsföra aktiviteter och funktioner mot företageller organisationer. PÄ denna typ av marknad finns det fÀrre kunder jÀmfört med pÄkonsumentmarknader. DÀrför Àr det viktigt att vÄrda varje kundrelation för att varaframgÄngsrik pÄ lÄng sikt. Denna uppsats beskriver KÀkkirurgiska avdelningen vidAkademiska sjukhuset i Uppsala och deras relation till kliniker som remitterar patienter tilldem. Uppsatsen Àr skriven pÄ uppdrag av KÀkkirurgiska avdelningen och syftet Àr att beskrivafyra av dessa relationer och eventuella problem som finns.

SammanfattningDet sjÀlvstÀndiga arbetet gestaltar en trÀdgÄrd i omrÄdet Kobjer, nordvÀst om centrum i Lund.Huset som ligger pÄ tomten, Villa Trift 3.0, Àr ritad efter en ekologisk byggnadsdesign och skafungera som en miljöanpassad bostad. Som huvudfokus i byggnadens uppförande finner viresurshÄllning, kretslopptÀnkande, sunda levnadsmiljöer samt en anpassning efter platsensförutsÀttningar. TrÀdgÄrden Àr tÀnkt att gÄ i samma anda för att skapa en helhet tillsammans medbostaden. MÄlet med arbetet har varit att ta reda pÄ hur vi kan gestalta trÀdgÄrdar uteftermiljöpÄverkan, estetik och önskemÄl frÄn bestÀllaren.En litteraturstudie inleder arbetet för att fÄ klarhet i vad en miljövÀnlig trÀdgÄrd innebÀr. Denbörjar med beskrivandet av vÄrt förhÄllande till de levande processerna som finns i jorden.

Syftet med min studie Àr att undersöka hur elever i Ärskurs 6-7 upplever sin placering pÄ resursskola. Jag anvÀnde mig av den kvalitativa forskningsintervjun med en fenomenologisk ansats som metod för att fÄ reda pÄ hur eleverna upplever sin placering pÄ resursskola. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om resursskolor, inkludering och exkludering och vikten av relationer samt en koppling till aktuella styrdokument. Resultatet pekar pÄ att elevernas upplevelse av resursskola kan delas in i tre kategorier, bekrÀftelse, social gemenskap och bemötande. Dessa samverkar och bidrar till att eleverna upplever en tillhörighet, ett sammanhang, inom resursskolan vilket de har saknat pÄ sina hemskolor.

MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr ett problem som idag mer och mer kommit att betraktas som det samhÀllsproblem det Àr. I och med att det kommit att ses som ett samhÀllsproblem har det ocksÄ lett till att insatser skapats frÄn samhÀllets sida. Vi har i detta arbete valt att undersöka vilka insatser som finns mot mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer och vad de syftar till. Speciellt fokus har vi riktat mot de insatser som kriscentrum för vÄldsutsatta kvinnor har, samt de insatser som kriscentrum för mÀn har. Att vi valt att rikta fokus pÄ just dessa tvÄ verksamheter beror pÄ att vi sedan innan haft viss kÀnnedom om kriscentrum för kvinnor.

Uppsatsen handlar om samverkan mellan de myndigheter/aktörer som Àr inblandade i arbetet kring vÄld i nÀra relationer, vilka faktorer som Àr viktiga för samverkan, hur man arbetar kring detta och dÄ framförallt hur man arbetar för att sÀkerstÀlla en fortsatt god kvalité i samverkansarbetet. Syftet Àr att analysera vilka faktorer som gynnar eller hindrar samverkansarbetet.Detta görs utifrÄn teorier om samverkan och organisationsteori..

Uppsatsens syfte var att fÄ ökad kunskap om relationen mellan etnicitet, moderskap och uppfostran. FrÄgestÀllningarna var: Vilken Àr mammornas bild av den ideala modern? Vad uppfattar mammor pÄverkar dem i deras mammaroll? Vilken betydelse ges etnicitet i relation till moderskap och barnuppfostran? Vad har mammorna gemensamt och vad skiljer dem Ät?Studien baserades pÄ fyra fokusgrupper med mammor frÄn tre olika etniska bakgrunder. Varje grupp bestod av tvÄ kurdiska, tvÄ arabiska och tvÄ etniskt svenska mammor vilket sammanlagt var tjugotre mammor. Jag valde att undersöka dessa mammors upplevelser av sitt förÀldraskap i Sverige och utifrÄn deras erfarenheter ta reda pÄ mammornas svÄrigheter i relation till samhÀllet, och deras likheter och olikheter.

Arbetet Àmnar förklara varför relationerna mellan bosniaker och kroater har sett utsom de har. Arbetet försöker med hjÀlp av instrumentalism, primordialism ochkonstruktivism förklara hur identiteten samt relationerna mellan kroater och bosniakerhar varierat under tidsperioden 1939-1994. Arbetet syftar Àven till att undersöka vilkenteori som bÀst hjÀlper oss förstÄ varför identiteten och relationerna mellan kroater ochbosniaker har varierat. Arbetet analyserar relationerna mellan kroater och bosniakermed hjÀlp av idealtyper och kommer fram till att samtliga teorier behövs om man villförstÄ kroaters och bosniakers relationer Ären 1939-1994. Arbetet kommer Àven framtill att instrumentalismens idealtyp kommer nÀrmast hÀndelseförloppet..

Problem: Relationsmarknadsföring fÄr en allt större plats inom det tidigare sÄ transaktionsinriktade marknadsföringsÀmnet. Att etablera och underhÄlla relationer till existerande kunder ses av mÄnga som den bÀsta vÀgen till lönsamhet. Det finns dock ett antal viktiga frÄgor att stÀlla sig inom detta omrÄde och de frÄgor vi valt att titta pÄ Àr hur företag inom dagligvaruhandeln skapar relationer till kunder och huruvida detta leder till kundlojalitet. Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka dagligvarubutikers relationsbyggande gentemot sina kunder samt huruvida detta kan skapa kundlojalitet. Metod: Det första steget för att besvara de frÄgor vi stÀllt i problemformuleringen var att genomföra en omfattande teoristudie.