Play is an important part of childrenÂŽs everyday life, it is through play children develop. Play occurs a lot in kindergarten and in this study, the aim is to examine how play activities play is used in preschool teaching and the role of the teacherÂŽs in the play. Video recordings of play activities done and qualitative methods (conversation analysis) has been used to analyze the video recordings. The results of this study show that play are widely used as a pedagogical tool in preschool. It is through play children develop.

Anknytning handlar om betydelsen av tidig kontakt med nÀrmast anhörig. Barndomsupplevelser skapar mönster inom individen, bild av sjÀlv och bild av andra, vilket uttrycks via anknytningsstilarna sÀker, rÀdd, upptagen och avfÀrdande. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ en högskola i Mellansverige, 75 studenter deltog. Syftet med studien var att se samband mellan val av anknytningsstil och medvetenhet om stiltillhörighet samt vilken betydelse stiltillhörighet har för individens relationer. Studien bekrÀftade den tidigare forskningen, majoriteten av populationen svenska studenter tillhör den sÀkra stilen.

Att relationen mellan barn och förÀldrar Àr viktig Àr vÀlkÀnt. Tidigare forskning har bland annat visat att det finns ett samband mellan barns psykosomatiska besvÀr och hur relationen till förÀldrarna ser ut. Eftersom relationerna mellan barn och förÀldrar har stor betydelse för barns vÀlbefinnande Àr det intressant att undersöka vad som ligger bakom goda relationer mellan barn och förÀldrar. Syftet med denna uppsats Àr alltsÄ att undersöka vilka faktorer som hÀnger samman med goda relationer mellan barn och förÀldrar.Uppsatsen bygger pÄ material frÄn Statistiska centralbyrÄns (SCB) Undersökningarna av levnadsförhÄllanden (ULF) och Undersökningarna av barns levnadsförhÄllanden (Barn-ULF). Beskrivningen av relationen mellan barn och förÀlder hÀmtas frÄn barnintervjun.

Det sker ingen överföring av immunglobuliner frÄn modern till fostret via placentan hos nötkreatur, istÀllet tillförs immunglobulinerna till kalven genom höga koncentrationer i de första dagarnas rÄmjölk. För att uppnÄ en god immunisering Àr det viktigt att kalven sÄ snart som möjligt efter födseln utfodras med rÄmjölk av hög kvalitet. De tre faktorer som anses ha störst pÄverkan pÄ kalvens immunisering Àr koncentrationen av IgG i rÄmjölken, mÀngden konsumerad rÄmjölk och tidpunkten för första rÄmjölksgivan. Det finns Àven indikationer pÄ att det finns skillnader mellan olika raser vad gÀller kvaliteten pÄ rÄmjölken och kalvens upptag av IgG. Den allmÀnna uppfattningen Àr att IgG-koncentrationen i plasma pÄverkar kalvens hÀlsa och tillvÀxt genom att kalvar med lÄga IgG-koncentrationer oftare drabbas av sjukdomar vilket indirekt kan leda till sÀmre tillvÀxt.

I denna systematiska litteraturstudie undersöks lÀrares relationsfrÀmjande arbete och hur lÀrare-elev-relationer pÄverkar lÀrandefaktorer som elevers motivation och prestation samt huruvida dessa relationer förÀndras över tid. Syftet Àr att ta reda pÄ hur lÀrare kan arbeta för att etablera goda relationer till sina elever, hur dessa relationer pÄverkar lÀrandefaktorer som elevers motivation och prestation samt huruvida de förÀndras över tid och vad det i sÄ fall ger för effekt pÄ lÀrandet. Denna uppsats Àr en systematisk litteraturstudie, och sÄledes har informationen samlats in frÄn vetenskapliga artiklar och avhandlingar som behandlar omrÄdet. Artiklarna har sökts fram via universitetets databaser, och genom dessas resultat har denna studies frÄgestÀllningar besvarats. Resultatet har vidare delats upp i tre delar i relation till studiens frÄgestÀllningar.

Helicobacter spp. Àr gramnegativa bakterier med en spiralformad, böjd eller rak kropp utan nÄgra förgreningar. De har en snabb och riktad rörelseförmÄga mot magsÀckens slemhinna tack vare sina flageller som kan vara unipolÀra eller bipolÀra. Virulensfaktorerna varierar inom slÀktet. RörelseförmÄgan pÄverkas av kroppsutformning och flageller, men Àven antal adhensiner och möjlighet till ureasproduktion Àr viktiga virulensfaktorer.

Vid intrÀde pÄ nya marknader kommer företag att agera under andra förutsÀttningar Àn de Àr vana vid. Under denna process Àr det viktigt för företag att bygga nÀtverk och skapa relationer till politiska aktörer. I Kina Àr relationer till politiska aktörer sÀrskilt viktigt dÄ landets affÀrsliv prÀglas av statlig kontroll. För företag som etablerar sig i Kina kommer nÀtverksoch relationsbyggandet till politiska aktörer att skilja sig frÄn andra lÀnder, dÄ relationer i landet karaktÀriseras av fenomenet guanxi. Denna uppsats har för avsikt att undersöka hur svenska företag upplever och hanterar relationer till politiska aktörer i Kina med avseende pÄ guanxi.

Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för relationer inom ramen för CM, ur ett leverantörsperspektiv. Uppsatsen Àmnar Àven att utreda hur EMV kan pÄverka denna relation. Uppsatsen baseras pÄ fem djupintervjuer med ledande leverantörer pÄ den svenska dagligvarumarknaden. Studiens respondenter representerar fem olika livsmedelskategorier, med lÄg, mellanhög samt hög andel EMV. De teorier vi utgÄtt frÄn Àr hÀmtade frÄn omrÄdena Category management samt relationsmarknadsföring.

VÄld i nÀra relationer Àr ett stort samhÀllsproblem och Àven en krÀnkning av de mÀnskliga fri- och rÀttigheterna. Sverige har ett ansvar att förebygga vÄld i nÀra relationer och stödja de som Àr och har varit utsatta för detta. Denna uppsats belyser inte bara det nationella ansvaret utan Àven hur detta implementeras pÄ lokal nivÄ. Malmö stad har genom sitt vÀl utarbetade kvinnoprogram blivit en av de kommuner i Sverige som kommit lÀngst i arbetet mot vÄld i nÀra relationer. Kvinnofridsprogrammet Àr utformat för att bekÀmpa mÀns vÄld mot kvinnor men har genom Ären utvecklats till ett samarbete för alla som blivit utsatta för vÄld i en parrelation och deras eventuella barn.

DÄ det inom fordonsindustrin blivit vanligare med allianser och samgÄenden har jag i denna studie valt att undersöka interorganisatoriska relationer. Jag har valt att undersöka hur olika ekonomistyrningsmetoder anvÀnds i interorganisatoriska relationer inom den svenska fordonsindustrin. DÄ leverantörerna inom fordonsindustrin har fÄtt ett större ansvar valde jag att undersöka ekonomistyrningsmetoderna utifrÄn leverantörers perspektiv. Ekonomistyrningsmetoderna som jag undersökt Àr target costing, open book accounting och information som underlag i ekonomistyrningen. De olika ekonomistyrningsmetoderna kan karakteriseras av antingen dominans eller ömsesidighet, dÀrför blev det ocksÄ intressant att undersöka vilka tecken pÄ dominans och ömsesidighet som fanns.

I detta magisterarbete vid Institutionen för Inredningsarkitektur och Möbeldesign pÄ Konstfack, Stockholm studerar Maria Olsson mÀnskliga relationer i offentliga rum. Genom att formge nÄgra möbler försöker hon provocera fram en kommunikation mellan individer. MÄlet Àr att överraska anvÀndaren med en interaktiv reaktion i det formgivna objektet och skapa ett möte. Som en förlÀngning av mötet gör hon ett försök att starta en integrationsprocess..

Bakgrund: Sociala relationer pÄ arbetsplatsen har en visad pÄverkan pÄ trivsel och vÀlbefinnande hos de inom arbetsplatsen. Det har i tidigare forskning setts ett samband mellan lojala underordnade som stannar lÀngre inom företaget, med överordnade som uppskattar sina underordnade. Syfte: Studien belyser forskningen angÄende de sociala relationernas pÄverkan pÄ trivsel, vÀlmÄende och delaktighet. Hur man undviker och bemöter konflikter inom arbetsplatsen och hur detta pÄverkar deras upplevelse pÄ arbetsplatsen. Metod: Det Àr en kvalitativ fallstudie med sju informanter, bÄde mÀn och kvinnor i Äldern 20 till 60 Är. Studien genomfördes pÄ ett företag i Mellansverige. Resultat: I resultatet kunde vi se att de sociala relationerna pÄ arbetsplatsen hade en stor pÄverkan pÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande och arbetstillfredsstÀllelse.

VÄr Äldrande befolkning har ett ökande behov av vÄrdande för att upprÀtthÄlla sitt vÀlbefinnande. Kanske kan djur anvÀndas som en del av vÄrdandet för att frÀmja boendes vÀlbefinnande inom ÀldrevÄrden. Bakgrund: Historiskt har djur oftast anvÀnts inom psykiatrin och dÄ framförallt i vÄrden av barn. Under 1990-talet började det bli vanligt att införa sÀllskapsdjur inom ÀldrevÄrden och mycket forskning publicerades, som pekade pÄ hÀlsofrÀmjande effekter av djurassisterat vÄrdande. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att beskriva den inverkan djurassisterat vÄrdande kan ha pÄ boendes vÀlbefinnande inom ÀldrevÄrden.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om och hur medverkandet i en organisation som BNI kan hjÀlpa dess medlemmar att identifiera och etablera relationer. Organisationen erbjuder dess medlemmar en möjlighet att genom en serie av interaktioner med varandra utbyta referenser; genom utnyttjandet av varandras kontaktnÀtverk. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie pÄ BNI Uppsala. Studien bestÄr av djupintervjuer med regionsansvarig och fyra medlemmar, en observationsstudie av ett frukostmöte samt studerandet av diverse sekundÀrdata. Genom vÄr analys gentemot aktuell teori inom Àmnet har vi kunnat pÄvisa medlemmarna erbjuds en plattform för bÄde sociala och affÀrsmÀssiga interaktioner och dÀrigenom etablerandet av relationer med andra aktörer.

Bakgrund: Det Àr viktigt att stöd för dementa finns nÀra eftersom de riskerar att lida av fysisk eller psykisk ohÀlsa. OhÀlsa i detta avseende innebÀr bland annat oro som rastlöshet eller agitation i form av irritation och frustration. Tidigare studier visar resultat pÄ att djur kan ha lugnande effekter pÄ demenssjuka. Studier har visat att djur kan locka fram minnen hos individerna och att det har en positiv effekt pÄ terapi mot agitation.Syfte: Beskriva hur djurrelaterade stimuli pÄverkar symtombilden hos dementa.Metod: Systematisk litteraturstudie, 11 artiklar inkluderades frÄn databaserna Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och relevanta delar ur artiklarnas resultat kodades för att sedan kategorisera till fyra kategorier.Resultat: Tydliga förbÀttringar sÄgs gÀllande demenssjukas motoriska, sociala och psykiska hÀlsa utifrÄn kategorierna ? emotionell pÄverkan, förmÄga till interaktion, intresse för omgivningen och agerande.