Barns utveckling och vÀlmÄende kan pÄverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid pÄ förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte Àr att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan pÄverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts Àven fram om sprÄkets betydelse i sociala samspel med andra.

Syftet med studien var att undersöka nÄgra behandlares erfarenheter och upplevelser nÀr det gÀller att inkludera frÄgor om sexualitet och relationer i missbruksbehandling samt se om det finns faktorer som kan vara hindrande respektive frÀmjande nÀr det gÀller att stÀlla dessa frÄgor. Studien utgÄr ifrÄn en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen Àr baserad pÄ fyra semistrukturerade intervjuer frÄn behandlare som har flera Ärs erfarenhet av missbruksbehandling. Resultatet tolkas utifrÄn Moira von Wrights punktuella och relationella perspektiv. I resultatet har det framkommit att samtliga intervjupersoner Àr överens om att bemötande och relation mellan klient och behandlare har en stor och avgörande faktor för hur och vad man kan prata om i behandling.

Syftet med studien var att se om och hur en individs anknytningsstil pÄverkar valet av relationer under barndomen, tonÄrs- och nutid. UtgÄngspunkten var Bartholomew och Horowitz (1991) fyra anknytningsstilar och frÄgestÀllningen var: Kan man med kvalitativa intervjuer se likheter respektive skillnader mellan de fyra grupperna med avseende pÄ uppvÀxt, val av relationer och vad en individ anser vara en nÀra respektive ytlig relation. Med hjÀlp av enkÀten Relationship Questionnaire valdes sju deltagare ut för intervjuer. Den semistrukturerade intervjuguiden gjordes av författarna utifrÄn Adult Attachment Interview och Relationship Questionnaire. Resultatet visade att anknytningsstilen Àr densamma i barndomen och i vuxen Älder och att den pÄverkar vÀnskaps- och kÀrleksrelationer för grupperna secure, preoccupied och fearful men inte för gruppen dismissing.

Syftet med undersökningen var att se om lekarbetsmetoden Àr en effektiv metod för barn med koncentrationssvÄrigheter och/eller svÄrigheter med sociala relationer. Jag ville ocksÄ fÄ svar pÄ om koncentrationsförmÄgan och förmÄgan till att etablera fungerande sociala relationer förbÀttras positivt hos barn/elever genom lekarbete. Jag undersökte pedagogers uppfattningar om och resultaten av lekarbete pÄ nÄgra av dessa barn via intervjuer med lekpedagoger och andra pedagoger kring barnet och tog del av utvÀrderingar och lekschema som lekpedagoger förmedlade. Sammanfattningsvis pekade resultaten av min undersökning pÄ att lekarbete Àr en effektiv metod för barn med koncentrationssvÄrigheter och sociala relationssvÄrigheter och att koncentrationsförmÄgan och sociala relationer i hög grad förbÀttrats positivt hos barnet/eleven genom lekarbete..

Syftet med denna empiriska studie har varit att belysa hur barn talar om kÀrlek, sexualitet och relationer, samt hur pedagoger arbetar och interagerar med elever för att utvecklas tillsammans i dessa frÄgor. Viktigt under studien har varit att titta pÄ olika sorters relationer och hur dessa skapas i sociala sammanhang. Detta har skapat tvÄ frÄgestÀllningar som besvarats i studien: Hur arbetar pedagoger med dessa Àmnen i lÀrandesituationer? Och hur resonerar nÄgra enskilda barn kring kÀrlek, sexualitet och relationer utifrÄn barns perspektiv?Den etnografiska fÀltstudiens metoder har applicerats genom observationer samt djupintervjuer med tvÄ barn och en vuxen har genomförts och sedan anvÀnts som grund för vidare analys och diskussion.Resultaten visar att barnen resonerar olika kring dessa Àmnen och att pedagogerna arbetar pÄ skilda sÀtt i lÀrandesituationer dÀr dessa Àmnen tas upp. Vidare belyses samtalet och kommunikationen som viktiga bestÄndsdelar för att skapa förtroende mellan barn och pedagog i skolans verksamheter..

The relationship between the pet and it's owner is a very important and interesting issue. Unfortunately there is not so much research on this and in addition to that Swedish veterinarian education does not put much emphasis on pet's role in society or their pattern of behaviour nor treatment. This thesis is based on an opinion poll that 20 dog owners and 20 cat owners contributed. The main purpose of the thesis was to compare the relationships that the pet (dog or cat) and its owner can have. The issues such as the pet owner's attitude to his/her pet, how the pet owner percieves and interprets the signals from the animal, and what they think about the natural behaviours and needs that their pets (might) have. The results show that dog- and cat owners are people who generally love animals, that they used to have even other animal species in the past, but when it comes to choice between a new dog or a new cat they choose the one that they previously have had and that they are used to. Most of a dog owners choose the dog to be their pet because of the company while the majority of a cat owners choose cat because cats are independent and they are used to cats.

Detta examensarbete syftar till att belysa och problematisera lÀrar-elevrelationernas betydelsefulla roll i den pedagogiska verksamheten. UtgÄngspunkt i undersökningen ligger i mellanstadielÀrares uppfattningar om relationsproblematiken i deras arbete. Kvalitativa forskningsintervjuer utgör grunden för erhÄllandet av kunskapsproduktion utifrÄn de intervjuade lÀrarnas livsvÀrldar. Intervjupersonernas utsagor skildrar relationernas betydelse för lÀraryrket samt innefattar berÀttelser om lÀrarnas arbete med att skapa och upprÀtthÄlla goda relationer. Det problematiseras om en skiljegrÀns upplevs finnas mellan undervisnings- och mÀnskliga relationer och hur kÀnslomÀssiga aspekter pÄverkar dessa.

Vid storskalig slakt utsÀtts nötkreatur för mÄnga stressande faktorer, sÄsom transport, nya miljöer och gruppkonstellationer samt hÄrdhÀnt hantering. Stressen utgör ett hot mot djurens vÀlfÀrd och Àr en viktig orsak till ekonomiska förluster för slakteriet i form av DFD-kött och kassationer. Alternativa metoder till slakthusen sÄsom mobil slakt arbetas fram, men Àr idag inte tillrÀckligt lönsamma för att klara av konsumenternas krav pÄ stora mÀngder kött till lÄgt pris. Denna pressade ekonomiska situation gör det Àven svÄrt för slakterierna att göra miljön bÀttre anpassad för djuren. DÀrför Àr det av intresse att undersöka möjligheterna att erhÄlla lugna djur som Àr mindre pÄverkade av slaktsituationen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka ensamkommande flyktingbarns upplevelser av de sociala relationer de har skapat i Sverige. Genom att studera olika aspekter av deras sociala relationer blev det möjligt att kontextualisera dessa i förhÄllande till studiens teman; sociala relationer/sociala band, integration och tillhörighet. Studien har utifrÄn tidigare forskning, relevanta teorier samt öppna intervjusamtal med Ätta pojkar, anvÀnt sig av en kvalitativ forskningsmetod. Resultaten visar att de sociala relationer som informanterna har skapat i Sverige har fungerat som ett socialt stöd och har bidragit till deras vÀlmÄende. Informanternas bristande sprÄkkunskaper var det största hindret för att söka sig utanför den egna etniska gruppen.

Forskning har visat pÄ goda effekter hos barn som har djur i sin omgivning. Barn som har en hög tillgivenhet till djur i hemmet visar bland annat en större empati och mer prosociala beteenden Àn barn som har lÀgre tillgivenhet till sina djur eller barn som inte har djur i hemmet. Denna effekt har Àven visat sig hÄlla i sig till vuxen Älder. Studier visar att en hunds nÀrvaro i ett klassrum kan pÄverka eleverna sÄ att de fÄr högre kognition, större empati, visar mindre aggressivitet och blir bÀttre socialt interagerade. Kombineras hundnÀrvaro med social trÀning för barnen blir effekten att barnen visar Ànnu mindre aggressivitet Àn om barnen endast fÄr social trÀning.

Titel: Psykologiskt Empowerment: En kognitiv resa genom relationer och arbetskontextFörfattare: Niklas Hansson och Niklas JohanssonHandledare: Pia Ulvenblad och Ingemar WictorNyckelord: Psykologiskt Empowerment, PE, Arbetskontext, RelationerSyfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen kring psykologiskt empowerment (PE), genom att studera kopplingen till relationer och arbetskontext.Problemformulering: Hur kan uppfattad nivÄ av PE kopplas till arbetskontext och relationer?Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts och fyra fallstudier har gjorts pÄ organisationer med varierande branschtillhörighet, vilket gjorts för att maximera skillnaderna mellan fallen. PrimÀrdata kommer frÄn individuella intervjuer, vilka kompletterats med tillhörande frÄgeformulÀr och som gjort upplevda nivÄer av PE kvantifierbara.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen utgörs av klassiska PE-teorier tillsammans med bestÄndsdelarna av konceptet, för att forma basen. Detta kombineras med nyare PE-teorier kopplade till bÄde arbetskontext och relationer, men Àven kortfattat vilka beteendemÀssiga utfall som kopplas till PE. Författarna har valt att fokusera mindre pÄ eventuella utfall kopplat till PE, dÄ dessa funnits i tidigare forskning, men inte kan negligeras helt, dÄ det kan tyckas absolut vÀsentligt att pÄ nÄgot sÀtt ta upp vad som Àr positivt och negativt kopplat till konceptetSlutsats: BÄde arbetskontext och relationer tycks kunna kopplas till uppfattad nivÄ av PE.

Syfte -Studiens syfte Àr att undersöka hur relationen mellan producenter och detaljister inom den svenska sportbranschen sannolikt pÄverkas av producenters val att sÀlja direkt till slutkonsument samt vad som kan bli konsekvenserna av detta.Metod -En kvalitativ forskningsansats valdes eftersom omrÄdet Àr relativt outforskat samt eftersom syftet tillsammans med forskningsfrÄgorna Àr relativt explorativa. För att undersöka hur relationer mellan producenter och detaljister pÄverkas av producenters direktdistributionskanaler sÄ gjordes intervjuer med utvalda producenter och detaljister. BÄde telefonintervjuer och e-mailintervjuer anvÀndes, och utfördes efter önskningar och överenskommelser med respondenterna. En urvalsmetod som ligger under kategorin icke-sannolikhetsurval har anvÀnts i den hÀr studien, nÀmligen ÀndamÄlsenligt urval, som baserades pÄ författarens förkunskaper inom omrÄdet. För att utvÀrdera vad konsekvenserna skulle kunna bli sÄ utvÀrderades empirin systematiskt mot en teoretisk bakgrund.Slutsats ?Relationer mellan producenter och detaljister inom den svenska sportbranschen pÄverkas, baserat pÄ den presenterade empirin, sannolikt mer negativt Àn positivt av producenters val att bedriva direktdistribution.

Det har aldrig funnits sÄ mycket kunskap och vetenskap pÄ de svenska universiteten som idag. Dock nÄr inte denna kunskap alltid utanför akademin för att utnyttjas i kommersiella innovationer. Relationer mellan aktörer Àr fundamentalt för ett innovationsutbyte och dÀrmed Àr kontaktytorna mellan universiteten och nÀringslivet kritiska för att sprida kunskap dÀremellan. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag inom life science i Uppsala uppfattar relationer med Uppsala universitet samt vilka nyttor, drivkrafter, barriÀrer och konflikter som finns i denna relation. FöretrÀdare för Ätta företag har intervjuats och dÀrefter har relationerna med Uppsala universitet klassificerats ur teoretiska modeller samt analyserats.

Fyrtio deltagare fick som uppgift att genom ett visuellt avsökningsexperiment, sÄ kallat visual search, avgöra om alla bilder i 3 x 3 matriser kom frÄn samma kategori av djur eller om det fanns med nÄgon bild frÄn en avvikande kategori. Studiens syfte var att studera huruvida deltagarnas reaktionstider inför mÄlbilder av ormar skilde sig frÄn mÄlbilder av stora rovdjur: björnar och vargar. Dessutom undersöktes om bilder i grÄskala resulterade i snabbare, lÄngsammare eller lika snabba responser som bilder i fÀrg. Kortare reaktionstider observerades för mÄlbilder av ormar Àn för björnar och vargar. Ormar skattades dessutom som mer obehagliga.

Detta Àr ett arbete som tar upp nÄgra av de vanligaste vilda dÀggdjur som viltrehabiliteras, och jag har bland dem valt att skriva om igelkottar, ekorrar, fladdermöss, harar, grÀvlingar och rÀvar. Arbetet beskriver Àven hur dessa arter infÄngas, hanteras, hyses, frislÀpps, samt tar upp vanliga skador och sjukdomar de kan ha. Sjukdomar Àr dock nÄgot som sÀllan ses hos de vilda djur som kommer till viltrehabiliteringsanlÀggningarna, om man bortser frÄn parasitangrepp och diverse tandsjukdomar. DÀremot Àr skador vanligt förekommande, och mÀnniskan Àr nÀstan alltid orsaken till dessa. Vanligast förekommande Àr trafikolyckor, men djur blir Àven intrasslade i skrÀp, förgiftade och fÄr ofta frakturer, skallskador och ytliga trauman..