En revisor bidrar till att kvalitetssÀkra den finansiella information företag lÀmnar ifrÄn sig och revision ses som en kvalitetsstÀmpel gentemot tredje part. NÀr det inte lÀngre Àr revisionsplikt för smÄ bolag har konkurrensen hÄrdnat i revisionsbranschen. RevisionsbyrÄerna har dÀrför tilltagit ÄtgÀrder sÄ som marknadsföring för att behÄlla och attrahera nya klienter. Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur revisorer resonerar kring relationen till klienter och hur de upplever att den pÄverkas av de ÄtgÀrder som krÀvs för att behÄlla och attrahera klienter.Studien har fördjupats i tre begrepp som i sin tur Àr kopplade till teorier. Det studeras hur revisoryrket som profession, marknadsföring och oberoende pÄverkar klientrelationen och dessa stöds av agentteorin, professionsteorin och institutionell teori.

Bakgrund: I samband med att företag har blivit allt mer internationella samt att konkurrensen pÄ olika marknader har ökat, sÄ har ocksÄ krav pÄ ökad effektivitet i företag aktualiserats, vilket Àr en av orsakerna till att mÄlstyrning blivit allt mer viktigt i organisationer. Banker Àr tjÀnsteföretag, vilket medför att de anstÀlldas handlingar Àr av stor betydelse för verksamhetens framgÄng. Det Àr dÀrför viktigt att styrningen utformas pÄ rÀtt sÀtt för att sÄ effektivt som möjligt motivera och engagera medarbetare att handla i linje med verksamhetens övergripande mÄl.Problemformulering: Hur ser mÄlstyrning ut i banker och hur ser sambandet ut mellan mÄlstyrning och motivation hos de anstÀllda?Syfte: Syftet med denna rapport Àr att studera och redogöra för hur mÄlstyrning ser ut i tvÄ av Sveriges storbanker, samt undersöka sambandet mellan mÄlstyrning och motivation hos de anstÀllda. Vidare Àr syftet att titta pÄ likheter och olikheter mellan bankernas sÀtt att styra med mÄl.Metod: För att kunna besvara studiens problemformulering har en fallstudie gjorts pÄ ett kontor pÄ Handelsbanken respektive SEB.

Sjuksköterskans yrke handlar till stor del om att bygga upp relationer ur de möten sjuksköterskan har med patienten. Hur patienten upplever mötet med sjuksköterskan Àr ytterst vÀsentligt eftersom mötet skapar grunden för den fortsatta relationen. Inom den palliativa vÄrden sÄ tar dessa möten ofta plats mellan patienter, som befinner sig i kritiska si-tuationer i livet, och sjuksköterskor. Syftet var att beskriva upplevel-serna i mötet mellan sjuksköterskan och patienten inom den palliativa vÄrden samt hur dimensionerna i begreppen kommunikation, stöd och tillit i en relation mellan sjuksköterskan och den palliativa patienten framtrÀder. Metoden som vi anvÀnde oss av var en litteraturstudie och artiklar som stÀmde överens med syfte och frÄgestÀllningar anvÀndes.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att undersöka relationen mellan historiska spelfilmer och historiemedvetandet. Vi fokuserar pÄ hur ett antal lÀrare pÄ högstadiet och gymnasiet förhÄller sig i relationen mellan spelfilm och historiemedvetande i syfte att framstÀlla en matris för undervisning med hjÀlp av film. För att göra detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Vi har alla ett historiemedvetande vilket innebÀr att vi kan förhÄlla oss till ?dÄ-nu-framtid? och applicera tidsperspektivet pÄ vÄra egna liv. Det samlade kulturarvet och de gemensamma sÄvÀl som individuella livserfarenheter blir en del av vÄrt historiemedvetande.

Ett examensarbete som undersöker relationen mellan social stigmatisering och hjÀlpmedelsformgivning, med en vision om att ta fram en funktionell kryckkÀpp anpassad för lÄgtidsanvÀndning dÀr formen och det visuella uttrycket inte uppfattas som ett handikapp.Genom analys av standardkryckan frÄn Swereco, intervjuer med sjukgymnaster, hjÀlpmedelsansvariga och lÄngtidsanvÀndare av kryckkÀppar lades en grund för formgivningsarbetet. Designprocessen ITK (Identity Tool Kit) har utgjort diskussions- och intervjuunderlag och en nÀra kontakt med en extern mentor som uteslutande jobbar i avancerade kompositmaterial har gett stöd Ät produktion- och formgivningsprocess.Resultatet blev en avskalad, organisk och genusneutral kryckkÀpp i ett avancerat kompositmaterial, Thermoplastic Composites. Materialet och tillverkningsmetoden hos ett företag som heter Fiberforge tillÄter en inbyggd svikt i handtaget, vilket i sin tur förhoppningsvis kan vara ett steg i ledet att minska risken för nervskadan "ulnar nerve compression" som lÀtt uppstÄr mellan tumme och pekfinger..

Dagens chefer förvÀntas ofta leda personal anstÀllda av den egna organisationen samtidigt som de ska leda inhyrd personal dÄ anvÀndandet av bemanningsföretag har ökat. En stor del av arbetet med att leda anstÀllda innefattar motivationsarbete och för att utföra detta krÀvs en viss kunskap i Àmnet motivation. En vÀl utformad motivationsstrategi ger inte bara de anstÀllda ett ökat vÀlbefinnande utan gagnar Àven organisationen genom en effektiviserad produktivitet. För att kunna implementera rÀtt strategi behöver organisationerna vara medvetna om vilka faktorer som motiverar anstÀllda till arbete.Syftet med denna studie Àr att beskriva och förklara arbetsmotivationsfaktorer hos socialsekreterare i en storstadskommun. Vidare diskuteras Àven eventuella likheter och skillnader i motivationsfaktorer mellan socialsekreterare som Àr tillsvidareanstÀllda av en kommunal verksamhet och socialsekreterare anstÀllda av ett bemanningsföretag.Studien har utförts genom en kvalitativ forskningsansats dÀr sex personer har intervjuats.

: Modeindustrins negativa pÄverkan pÄ en hÄllbar utveckling har ökat aktualiteten för hÄllbarhetsfrÄgor inom branschen. Flera fast fashion-företag har dÀrför börjat införa hÄllbara ÄtgÀrder efter starkare tryck frÄn intressenter. Trots ökad medvetenheten hos konsumenter för hÄllbara problem pÄvisar forskarstudier ett gap mellan attityd och beteende inom hÄllbar klÀdkonsumtion. Syftet med studien Àr dÀrför att bidra med kunskap som ökar förstÄelsen för hÄllbart konsumentbeteende inom fast fashion pÄ den svenska marknaden. Studien utgÄr frÄn att undersöka vilka de bakomliggande motiven Àr till att attityd och beteende skiljer sig Ät, och varför motiven ger uppkomst till ett attityd-beteende gap.

Detta Àr en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, sÄ kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer frÄn företag och offentliga organisationer kring deras anvÀndande av social rekrytering. Vi har Àven intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att fÄ en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan anvÀndas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade vÄra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frÄgestÀllningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de anvÀnder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frÄgor kring hur de ser pÄ samspelet mellan rekrytering och sociala medier.

 Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de mest framtrÀdande likheter och skillnader i hur Ànglar och Ànglalika vÀsen har framstÀllts i Koranen, Gamla testamentet och i det Nya testamentet. Uppsatsen Àr en beskrivande och komparativ litteraturstudie, i vilken jag har anvÀnt mig av hermeneutiken som tolkningsmetod.Resultatet av mitt studium visar att de mest framtrÀdande skillnaderna Àr att Ànglarna i Koranen inte beskrivs ha en lika tydlig roll som talande sÀndebud som i det Gamla och Nya Testamentet. DÀremot har jag funnit att rollen som handlande tjÀnare Àr mer framtrÀdande och dÀrför mera lik den roll som de har i de bÄda testamentena. Detta betyder att jag dÄ funnit att framstÀllningen av relationen mellan Gud och Ànglarna, och mellan Ànglarna och mÀnniskan kan sÀgas uppfattas som beskrivet som ett större avstÄnd. Den allra tydligaste skillnaden Àr att Koranen framstÀller Ànglarna som skapade, vilket inte gÀller för Gamla eller Nya Testamentet. .

En ökad grad av uppsÀgningar har pÄ senare Är blivit ett problem inom vÄrden och ledarskapsstil har visat sig vara av betydelse nÀr det gÀller intentionen till uppsÀgning hos de anstÀllda. Arbetsrelaterade attityder har ocksÄ visat sig vara viktiga nÀr det gÀller att motverka intentionen till uppsÀgning. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om de arbetsrelaterade attityderna arbetstillfredsstÀllelse, arbetsinlevelse och organisationssamhörighet har en medierande effekt pÄ relationen mellan respektive ledarskapsstil och intentionen till uppsÀgning hos de anstÀllda. Data inhÀmtades frÄn tre akutsjukhus i Stockholmsregionen. Resultatet visade ett signifikant negativt samband mellan ledarskapsstil och intention till uppsÀgning.

Syftet med studien Àr att tydliggöra de problem som finns i mÄnga företags tjÀnsteerbjudandendÀr det uppkommer ett gap mellan vad kunderna förvÀntar sig samt vad de upplever att de fÄr.En undersökning kring detta problem har genomförts genom kvalitativa intervjuer bÄde medföretaget, i detta fall GavlegÄrdarna, och dess hyresgÀster. Det teoretiska underlagetinnefattande gap-modellen, kundförvÀntningar samt upplevd tjÀnst leder fram till detempiriska materialet, analys samt slutsats. Vi har med vÄr studie tagit fram konkreta förslagpÄ hur GavlegÄrdarna, kan gÄ till vÀga för att sÀkerstÀlla överensstÀmmelse mellan vadkunderna förvÀntar sig och vad de upplever att de fÄr. Bland annat framkom det att samarbetetsom finns mellan GavlegÄrdarna och Gefle StudentkÄr mÄste förbÀttras dÄ det finns tydligabrister i kommunikationen. Förutom det, gav vi som förslag att GavlegÄrdarna mÄste arbetamed att förbÀttra relationen till sina hyresgÀster samt se över standarden pÄ de lÀgenheter dehyr ut.Nyckelord:Gap-modellen, upplevelse, tjÀnsteerbjudande, kundförvÀntningar..

Denna uppsats handlar om samspelet mellan hemmet och fritidshemmet och hur detkan pÄverka elevens trygghet, trivsel och personliga utveckling pÄ fritidshemmet.Syftet med denna studie Àr att i viss mÄn studera vad rektorer men frÀmst vadpedagoger och vÄrdnadshavare anser om kommunikation och samverkan mellan hemoch fritidshem. Vi redogör för vad skolans föregÄende och gÀllande styrdokumentmenar om samverkan med hemmet samt ger en teoretisk bakgrund som beskriver vadforskning och litteratur sÀger om Àmnet. VÄrt teoretiska perspektiv i uppsatsen Àr detsociokulturella perspektivet som utgÄr frÄn lÀrande, kommunikation, kontext ochartefakter. Av dessa nyckelbegrepp fokuserar vi pÄ kommunikation och det lÀrandesom sker mellan pedagoger och vÄrdnadshavare nÀr eleven sÀtts i centrum fördiskussionerna. Genom skriftliga frÄgeformulÀr till vÄrdnadshavare, pedagoger ochrektorer pÄ fyra utvalda skolor samlades en mÀngd data in för att kunna belysa dettaomrÄde.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

BAKGRUND:I vÄr bakgrund har vi skrivit om tidigare forskning som berör vÄrt syfte och den relation som finns mellan klassrummet och Skolverkets dokument. Vi presenterar Àven vÄr teoretiska ram som utgÄr frÄn Cummins modell för andrasprÄksinlÀrning och Vygotskijs sociokulturella förhÄllningssÀtt. Vi presenterar Àven vÄr analysmodell för ordförrÄdsdidaktik som utgÄr frÄn Pikulski och Templetons vokabulÀrutveckling.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur ordförrÄdsundervisningen i ett andrasprÄksperspektiv uttrycks och gestaltar sig pÄ tre nivÄer i utbildningssystemet samt relationen mellan dessa tre nivÄer.METOD:För att besvara syftet valde vi att göra en fallstudie. I vÄr fallstudie har vi anvÀnt oss utav intervjuer, observationer och studerat skolans dokument samt Skolverkets.RESULTAT:Studiens resultat visade att ett stort fokus pÄ ordförrÄdsutvecklingen lÄg pÄ elevnÀra och vardagsrelaterade ord. Eleverna arbetade sjÀlvstÀndigt med enligt pedagogen passande moment för sin utvecklingsnivÄ.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vad tre verksamma lÀrare har för syn pÄ elevers tÀnkande, samt vad de har för förhÄllningssÀtt till sina elevers tÀnkande. Ett intresse har ocksÄ funnits för hur lÀrarna resonerar kring tÀnkande och sprÄk. VÄrt empiriska material har vi samlat in genom tre kvalitativa intervjuer med tre verksamma lÀrare. Resultatet visar att alla de tre lÀrarna tycker att det Àr viktigt att arbeta med att utveckla elevers tÀnkande. Hos alla tre blir ocksÄ en relation mellan tÀnkande och sprÄk synlig nÄgon gÄng under de tre intervjuerna.