Syftet med vÄrt examensarbete har varit att diskutera relationen mellan nivÄn pÄ kunskaper om genus och studie- och yrkesvÀgledares delaktighet i reproduktionen av en könsuppdelad utbildnings- och arbetsmarknad. Den tidigare forskning som vi utgÄr ifrÄn Àr SOU 2004:43, forskning om jÀmstÀlld vÀgledning och examensarbeten pÄ C- och D-nivÄ. VÄrt arbete bygger pÄ tre genusteoretiska perspektiv. Vi har anvÀnt oss av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkÀtundersökning, kvalitativa intervjuer samt informantintervjuer. Vi fann skillnader i synsÀtt mellan vÀgledarna i resultatet av vÄr enkÀt.

Bakgrund: MÀnniskor tenderar att identifiera sig sjÀlva med olika sociala grupper, exempelvis utifrÄn professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och vÀrderingar, vilket skapar en kÀnsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare Àn sin organisation, vilket i sin tur pÄverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste Ären har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populÀrt pÄ den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

Syftet med denna studie Àr att förmedla insikt i hur funktionÀrsledarna kan leda föratt fÄ ideellt arbetande funktionÀrer att kÀnna en meningsfullhet med det ideellaarbetet.Festivalorganisationerna menar att funktionÀrer Àr ovÀrderliga för att festivaler skavara möjliga att genomföra. Samtidigt uppstÄr under sommaren 2012 ett missnöjehos funktionÀrerna som menar att de arbetar under orimliga förhÄllanden och för-bises av deras funktionÀrsledare.I denna studie framkommer det att det rÄder olika syn pÄ relationen mellan funk-tionÀrsledare och funktionÀrer. FunktionÀrer anser att funktionÀrsledare Àr förstressade och inte kan delegera och funktionÀrsledaren anser, i sin tur, att funktion-Àrerna inte har nÄgot intresse för att arbeta under festivalen dÄ de endast Àr ute efteren gratis biljett.Studien visar att det rÄder en omedvetenhet kring funktionÀrsledares ledarroll ochpÄ grund av det uppstÄr det ett bristfÀlligt ledarskap. FunktionÀrsledare bör, för attkunna reducera funktionÀrers missnöje, förstÄ funktionÀrers grundlÀggande driv-kraft till att arbeta pÄ festivalen; att deras arbete ska fÄ visad uppskattning, att dehar ett engagemang till de uppgifter de tilldelas samt att den huvudsakliga motiv tillatt arbeta som ideell funktionÀr Àr att fÄ vara en del av en gemenskap.Denna studie har undersökt hur temporÀra funktionÀrsledare 1 och temporÀra,ideella funktionÀrer2 ser pÄ ledarskapet under en festival och vilka problem ochutmaningar som finns i relationen mellan dessa. Uppsatsen vÀnder sig till personersom har ett intresse av fenomenet temporÀra ledare som arbetar med temporÀra,ideella funktionÀrer..

Uppsatsen syfe Ă€r att beskriva lĂ€rares uppfattningar om vĂ€rdegrund och ledarskap och relationen dĂ€r emellan. Undersökningen utgĂ„r frĂ„n följande frĂ„gor: Vilka kvalitĂ©er, egenskaper och ledarkompetenser betraktar lĂ€raren som vĂ€sentliga i sitt yrke? Vilka uppfattningar har lĂ€rare om begreppet vĂ€rdegrund? Hur ser lĂ€rare pĂ„ relationen mellan vĂ€rdegrund och ledarkompetens och hur upplever lĂ€raren sambandet mellan vĂ€rdegrund och ledarkompetens i verksamheten. Litteraturstudierna bestĂ„r dĂ€rmed av tvĂ„ teman: vĂ€rdegrund och ledarkompetens, medan det teoretiska perspektivet utgĂ„r frĂ„n Tomas Englund, JĂŒrgen Habermas samt Susanne LinnĂ©r. Metoden bygger pĂ„ en fenomenografisk ansats och en kvalitativ metod, dĂ€r sex gymnasielĂ€rare har deltagit i djupintervjuer.

Aim of the thesis: The aim of this thesis is to describe and gain a deeper understanding of how companies use communication as a tool to overcome the gap between the company and the consumer. The aim is also to clarify some of the factors contributing to this gap.Method:  This thesis has been made from a qualitative approach with quantitative influences. The qualitative primary data collection was gathered through six in-depth interviews with companies in Gothenburg either selling organic and fair-trade produced clothes or marketing towards sustainable consumption. The quantitative part consists of a consumer questionnaire given to 100 women in the inner city of Gothenburg.  Frame of references: Related researches within the field of the subject are presented in the beginning of this chapter. Further theories presented are the consumer?s awareness and the consumerŽs responsiveness to CSR.

Sömn och  förmÄgan att minnas persoliga hÀndelser Àr en fundamental funktion i vÄrt liv och har en betydande roll för vÄrt vÀlbefinnande. Denna studie Àmnade undersöka om det föreligger nÄgot samband mellan insomnibesvÀr och minnet för personliga hÀndelser under kontroll för variabler sÄsom emotioner och Älder. Vidare undersöktes relationen mellan sömnrelaterad oro och minnet för personliga hÀndelser. Datainsamlingen bygger pÄ en enkÀtundersökning riktad till en studentpopulation dÀr urvalet utgjordes av 314 deltagare. Resultaten indikerar att det fanns ett signifikant samband mellan insomnibesvÀr och minnet för personliga hÀndelser efter kontroll för emotioner och Älder.

Ett avtal om att uppföra ett nytt smÄhus fÄr anses utgöra en av de ekonomiskt största affÀrerna i en konsuments liv. Konsumenten Àr i dessa avtal den svagare parten gentemot entreprenören som anses vara den betydligt starkare bÄde ekonomiskt och kunskapsmÀssigt. Konsumenten har Àven det största ansvaret för bygget genom sin roll som byggherre. Syftet med vÄr uppsats har varit att ta reda pÄ vilka lagregler som finns och hur dessa aktualiseras för en konsument vid ett sÄdant avtal. Kan man anse att lagstiftningen fyller sin funktion med att skydda konsumenten i de fall problem uppstÄr?I vÄr uppsats har vi genom traditionell juridisk metod utrett vad det finns för bestÀmmelser pÄ omrÄdet och vilket skydd konsumenten har i dessa avtalsförhÄllanden samt om skyddet kan anses vara tillrÀckligt.

Problem definition: By what marketing communications do consumers want companies in the jewelry industry to communicate its potential CSR activities?Purpose: The purpose of this study is to investigate in what kinds of marketing communications consumers want the jewelry industry to communicate its potential CSR work.Method: The study has used a quantitative approach to data collection, focused on a survey to answer the purpose of the study and the problem definitions.Conclusion: The study found that the respondents want a clearer communication of CSR work in the industry and that the most suitable communication channels according to respondents differ depending on gender. The female respondents think that the most appropriate channels are product promotions and direct marketing. In contrast, the male respondents think that the channels social media, newspaper and television advertising as well as web sites are more suitable..

Uppsatsen syfe Ă€r att beskriva lĂ€rares uppfattningar om vĂ€rdegrund och ledarskap och relationen dĂ€r emellan. Undersökningen utgĂ„r frĂ„n följande frĂ„gor: Vilka kvalitĂ©er, egenskaper och ledarkompetenser betraktar lĂ€raren som vĂ€sentliga i sitt yrke? Vilka uppfattningar har lĂ€rare om begreppet vĂ€rdegrund? Hur ser lĂ€rare pĂ„ relationen mellan vĂ€rdegrund och ledarkompetens och hur upplever lĂ€raren sambandet mellan vĂ€rdegrund och ledarkompetens i verksamheten. Litteraturstudierna bestĂ„r dĂ€rmed av tvĂ„ teman: vĂ€rdegrund och ledarkompetens, medan det teoretiska perspektivet utgĂ„r frĂ„n Tomas Englund, JĂŒrgen Habermas samt Susanne LinnĂ©r. Metoden bygger pĂ„ en fenomenografisk ansats och en kvalitativ metod, dĂ€r sex gymnasielĂ€rare har deltagit i djupintervjuer.

I fokus för denna uppsats stÄr en hypotes inom forskningsfÀltet genus och internationella konflikter som stadgar att kvinnor Àr mer fredsbenÀgna Àn mÀn i internationella konflikter. I studien testas denna hypotes giltighet i Israel, genom en undersökning av om representanter för israeliska fredsorganisationer upplever att det existerar en skillnad mellan manliga och kvinnliga medlemmar nÀr det gÀller deras vilja till kompromissande i svÄra frÄgor och i deras instÀllning till vÄld som ett lÀmpligt medel i arbetet för fred..

Det hÀr arbetet studerar med hjÀlp av en attitydundersökning förhÄllandet mellan anstÀlldasoldater och Försvarsmakten i syfte att utveckla förstÄelsen för soldaters commitment till sinarbetsgivare. FrÄgestÀllningen lyder Hur ser soldaters relationer ut till arbetsgivarenFörsvarsmakten? Arbetets teoretiska grund hÀmtas i begreppet relationship commitment och nÀrmare bestÀmtden del som benÀmns attitudinal commitment. Den begreppsdefinition som nyttjas bygger ihuvudsak pÄ Meyer och Allens (1991) tre komponenter av relationship commitment, det villsÀga affective commitment (kÀnslomÀssig), continuance commitment (kalkylativ) ochnormative commitment (normativ). Begreppsdefinitionen inkluderar Àven Ätta pÄverkansfaktorer som var och en ges en tydlig knytning till respektive komponent avrelationship commitment.

Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ lÀrares syn pÄ lÀrare-elev-relationen. I min rapport belyser jag vad som karaktÀriserar en god lÀrare-elev-relation, hur en god relation etableras, vilken betydelse en god lÀrare-elev-relation har, samt vilka hinder och svÄrigheter som lÀrarna upplever sig ha för att kunna etablera goda elevrelationer. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie för att kunna belysa fenomenet mer nyanserat och djupgÄende. I studien ingick fem lÀrare frÄn en gymnasieskola i Kalmar. Urvalet gjordes strategiskt för att garantera att det skulle finnas en spridning vad det gÀller lÀrares kön, Är som verksam lÀrare samt Àmneskombinationer.

Syftet har varit att undersöka om det föreligger ett samband mellan socioekonomisk position och psykisk ohÀlsa i Älderdomen och om detta samband till nÄgon del kan förklaras av ett samband mellan socioekonomisk position och fritidsaktiviteter. Det har för detta ÀndamÄl gjorts ordinala logistiska regressionsanalyser dÀr utbildningens alternativt inkomstens samband med psykisk ohÀlsa kontrollerats för fritidsaktiviteter. Den beroende variabeln har skapats utifrÄn befintligt datamaterial frÄn de representativa undersökningarna SWEOLD och LNU. Kombinationen av datamaterial frÄn dessa tvÄ undersökningar har möjligjgjort longitudinella analyser. Studiens analyser visade att kulturella aktiviteter och ett generellt rikare fritidsliv förklarade till viss det negativa sambandet mellan utbildning och psykisk ohÀlsa alternativt inkomst och psykisk ohÀlsa..

Syftet med uppsatsen Àr att se vad forskningen om sprÄkÀngslan sÀger om vad sprÄklÀrare kan göra för att skapa en lÄg nivÄ av Àngslan och dÀrmed ett bÀttre klimat för sprÄkinlÀrning i ett kommunikativt klassrum. Uppsatsen Àr forskningskonsumerande och bygger pÄ tidigare forskning om sprÄkÀngslan i frÀmmandesprÄksinlÀrning.Avstamp tas i det kommunikativa klassrummet, som föresprÄkas i styrdokumenten för dagens svenska skola, och som bygger pÄ kommunikation. Sedan presenteras olika affektiva faktorer som kan pÄverka frÀmmandesprÄksinlÀrningen i denna kontext. DÀrifrÄn belyses vad sprÄkÀngslan (language anxiety) Àr samt vilka metoder som anvÀnts för att mÀta det. Dessutom ges olika perspektiv pÄ relationen mellan sprÄkÀngslan och frÀmmandesprÄksinlÀrning samt vilka konsekvenser sprÄkÀngslan har för elever i frÀmmandesprÄksklassrummet.UtifrÄn forskningen presenteras Àven en, av författaren till uppsatsen skapad, modell för hur man som sprÄklÀrare kan minska och hantera elevers sprÄkÀngslan i frÀmmandesprÄksklassrummet.

I detta examensarbete undersöker jag hur institutionerna inom SamhÀllsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet arbetar med alumnverksamhet, det vill sÀga kontakten med före detta studenter. Jag har intervjuat ansvariga för alumnverksamheten pÄ respektive institution, samt fakultetens utbildningsansvarige. Genom detta stÀller jag det konkreta arbetet pÄ institutionsnivÄ och relationen till centrala beslut och riktlinjer. Syftet Àr att belysa hur institutionerna bedriver alumnverksamhet och relationen till det rektorsbeslut som fattades rörande alumnverksamheten 2005. Resultatet jag fann var att alla institutioner arbetar med alumnverksamhet i nÄgon mÄn, men i olika grad och pÄ olika sÀtt Àven om mÄnga likheter finns.