Finansiell information Àr att anses som vÀrderelevant om den kan anvÀndas av intressenter i deras vÀrderingsbeslut. Ett vÀrderelevant tal bör sÄledes pÄverka ett företags marknadsvÀrde. UtifrÄn Easton och Harris (1991) avkastningsmodell undersöker vi relationen mellan resultat och avkastning före (2001-2004) och efter (2005-2008) införandet av IFRS/IAS-förordningen. Vi utvecklar avkastningsmodellen genom att bryta ut minskningen av goodwillpostens vÀrde frÄn resultatet för att pÄ sÄ sÀtt undersöka goodwillkomponentens vÀrderelevans. Vi finner att vÀrderelevansen hos de undersökta variablerna försÀmrats mellan perioderna, och att de nya redovisningsstandarderna gÀllande redovisning av goodwill inte gett resultat..

Bakgrund till studien: MÄnga invandrare bor i segregerade bostadsomrÄden med fÄ kontaktermed svenskar. Den stereotypa bild av invandrare som mÄnga gÄngerskapas av massmedia medför att integrationen blir svÄrare och förmed sig negativa konsekvenser för alla i samhÀllet.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka nÄgra invandrarpojkarsupplevelser av integrering i det svenska samhÀllet samt hur de ser pÄrelationen till det motsatta könet. Vad betrÀffar det sistnÀmnda Àr viintresserade av att undersöka deras syn pÄ förekomsten av sexuellatrakasserier gentemot flickor.FrÄgestÀllningar: Hur uppfattar de intervjuade invandrarpojkarna integreringen i detsvenska samhÀllet?Hur de ser pÄ relationen till det motsatta könet?Vad anser de om förekomsten av sexuella trakasserier gentemot flickor?Metod: Vi har i vÄr undersökning valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metodmed elva intervjuer. Huvudresultatet bestÄr av intervjuer med Ättainvandrarpojkar, varar ett intervjutillfÀlle var en gruppintervju medtvÄ pojkar.

I denna studie har författarna utifrÄn intervjuer och enkÀter försökt se samband mellan kulturell mÄngfald och undervisning. PÄverkar den kulturella mÄngfald som finns i skolan undervisningen och relationen mellan elev och lÀrare?Tre lÀrare pÄ tre olika skolor i Sverige har genom kvalitativa intervjuer svarat pÄ en del frÄgor och delat med sig av sina erfarenheter.Interkulturell pedagogik Àr en metod som tar stor del i denna uppsats dÄ författarna undersöker om interkulturell pedagogik Àr en lÀmplig metod för att bemöta kulturell mÄngfald i skolan. .

Rapportens huvudsakliga syfte Àr att undersöka relationen mellan motivation och hierarkisk position, och huruvida anstÀllda pÄ högre hierarkiska positioner motiveras av annat Àn anstÀllda pÄ lÀgre positioner. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ vilka typer av belöningar som tjÀnstemÀn respektive arbetare bÀst anser motivera dem i sitt arbete, bÄde vilka de anser motivera bland de belöningar de har vid undersökningstillfÀllet och vilka belöningar de anser skulle motivera i framtiden.Tidigare forskning som anvÀnts Àr Harald Gatus skrift Belöna rÀcker inte, sambandet mellan belöning, arbetsorganisation och företagsstrategi, Igalens och Roussels studie A study of the relationships between compensation package, work motivation and job satisfaction, Kommes och Lundmarks rapport Relationen mellan monetÀra belöningar, motivation och prestation - En kvantitativ studie av tillverkande- ochtjÀnsteföretag och Boyd och Salamins studie Strategic reward systems: A contingency model of pay system design. Inledningsvis i teoriavsnittet redogörs det för trevÀlkÀnda motivationsteorier för att förstÄ vad som driver mÀnniskor att handla och efter det behandlas teori om hur belöningssystem ofta utformas och för vanliga inslag i dessa. Undersökningen byggde pÄ en enkÀtundersökning som genomfördes med totalt 97 anstÀllda pÄ företaget, 72 yrkesarbetare och 25 tjÀnstemÀn. Yrkesarbetarnasom ombads att delta i undersökningen valdes ut genom ett icke-sannolikhetsurval.

I vÄr studie vill vi genom tvÄ fokusgruppsintervjuer av bÄde unga killar och tjejer exemplifiera hur den sexuella relationen kan se ut bland dagens ungdomar. För att ta reda pÄ detta anvÀnder vi oss utav temat att ha sex mot sin vilja. UtifrÄn frÄgor som rör detta Àmnet kommer vi i studien fram till att man betraktar killen som den sexuella parten i relationen, medan tjejen betraktas som betydligt mindre sexuell. Informanterna uttrycker att killars sexualitet kan ha svÄrigheter pÄ det sÀttet att man som kille förvÀntas vara sexuell, lever man inte upp till de förvÀntningarna finns risken att man betraktas som omanlig. Hos tjejer Àr det tvÀrtom, Àr du som tjej för sexuellt frigjord riskerar du att bli betraktad som hora.

Den hÀr studien bygger pÄ fem informanter pÄ Island som i skriftlig form beskriver varsitt starkt och positivt minne som de har av en upplevelse med hÀstar. Minnet mÄste utspela sig i naturen och informanterna uppumntras att beskriva sÄ mÄnga aspekter och detaljer som de kom ihÄg utifrÄn upplevelsen.Studiens syfte var att undersöka ryttarens upplevelse utifrÄn följande delperspektiv; upplevelsen av samspelet med hÀsten, upplevelsen av landskapet samt upplevelsen av hÀlsa, för att fÄ en djupare kunskap kring dessa omrÄden och vinna insikt i hur de samspelar i helhetsupplevelsen.Materialet visade efter bearbetning enligt den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden att ryttaren har ett vÀldigt nÀra samspel med hÀsten, dÀr förtroende och glÀdje Àr viktiga bitar i relationen. Ryttaren ser pÄ hÀsten som en vÀn eller partner och strÀvar efter att utveckla relationen dem emellan. NÀr allt fungerar kan ryttaren fÄ en upplevelse av att bli ett med hÀsten och uppleva en kÀnsla av motstÄndslöshet.

Trots att hjÀrtinfarkt fortfarande Àr den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige har överlevnadsstatistiken stÀndigt ökat under det senaste decenniet. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka patientens upplevelse av att ha drabbats av hjÀrtinfarkt med fokus pÄ upplevelse av mening, lidande och den mellanmÀnskliga relationen med sjuksköterskan. En modifierad version av Goodmans sju steg nyttjades som metod. Resultatet visar att en andlig övertygelse hos patienten kan hjÀlpa denne att finna mening med sitt insjuknande. Patienterna upplevde lidande i form av fatigue, fysiska begrÀnsningar, oro inför framtiden, rÀdsla inför döden, förlust av kontroll samt ett förÀndrat sjÀlvförtroende.

För att en konsument ska köpa musik mÄste han eller hon uppleva ett medvetet eller omedvetet behov av det. Information och kunskap som rör uppkomsten av musikbehovet hos konsumenten Àr mycket viktig för den kommersiella musikindustrin. Den kunskapen utgör nyckeln till ett framgÄngsrikt recept för skapandet av efterfrÄgan för ny musik och nya artister. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den kommersiella musikindustrin gÄr tillvÀga för att skapa efterfrÄgan av musik och artisterna bakom den. Arbetet behandlar aktuella teorier samt kvalitativa intervjuer genomförda med administrativ personal pÄ skivbolaget SonyBMG och tre anonyma lÄtskrivare.

I denna uppsats har jag fÄtt möjligheten att gÄ vidare och undersöka ett Àmne som jag anser vara oerhört intressant och inte minst viktigt inom marknadsföring. Uppsatsen hanterar vikten av kulturskillnader Àven inom ett litet land som Sverige och hur dessa pÄverkar utvecklingen av attityder.Jag valde att undersöka segmentet tonÄringar dÄ de anses vara ett viktigt segment inom dagens varumÀrkesindustri. Intresset lÄg i att utreda huruvida deras varumÀrkesattityder pÄverkades beroende pÄ miljön de lever i. Jag valde dÀrför att utreda syftet: Undersöka vad det finns för paralleller mellan den lokala kulturen som tonÄringar lever i och deras attityder till varumÀrken. Till min hjÀlp anvÀnde jag mig av teorier inom konsument beteende sÄsom kultur och dess pÄverkan pÄ mÀnniskor, attitydteorier och tonÄringars beteende och identifikation.Jag utförde fyra fokusgrupper pÄ tvÄ olika gymnasieskolor.

Tidigare studier har visat pÄ ett gap i förvÀntningar mellan revisorer och bolagens intressenter. Detta förvÀntningsgap har lett till missnöje och bristande förtroende frÄn samhÀllet till revisorerna och revisionsprofessionen. I denna uppsats har tidigare studiers resultat applicerats pÄ relationen mellan revisorn och dess klient, smÄföretaget, dÄ denna relation var outforskad. Syftet med studien var att bredda den teoretiska kunskapen kring förvÀntningsgapet i en ny relation för att ge förslag pÄ hur gapet kan motarbetas i praktiken. Det eventuella gapet mellan klientens förvÀntningar och revisorns arbete undersöktes genom semistrukturerade intervjuer, vilka avslutades med ett kontrolldokument för att förebygga eventuella missförstÄnd under intervjuerna.

I dagens samhÀlle Àr psykisk och social ohÀlsa vanligt. Att ta reda pÄ hur en hund kan vara till hjÀlp för personer och de som befinner sig i en svÄr situation ser vi dÀrför som vÀrdefullt att undersöka. Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka vilken positiv betydelse en hund kan ha för en mÀnniska, titta pÄ hur relationen ser ut mellan dem och ta reda pÄ hur en hund kan vara ett stöd för individer som befinner sig i svÄra situationer. För att fÄ fram resultatet har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Dessa har vi genomfört med 15 hundÀgare.

Arlanda Àr Sveriges största internationella flygplats och har en stor betydelse nÀr det kommer till jobb, nÀringsliv, kunskap, turism, kultur och dÀrmed hela Sveriges vÀlfÀrd. Flygplatsen ligger i Sigtuna kommun och runt omkring Arlanda ligger ytterligare tre kommuner; Vallentuna, Knivsta och Upplands VÀsby.  Alla dessa arbetar aktivt med ÄtgÀrder för en hÄllbar utveckling av sina organisationer.Kommunerna och Arlanda har tre huvudsakliga gemensamma intressen som samverkar och Àr beroende av varandra.  För att tillsammans organisera, strukturera och försöka hitta gemensamma hÄllbara lösningar pÄ de problem och möjligheter som uppstÄr runt intressena har kommunerna och Arlanda en vÀl utvecklad dialog.Dialogen idag beskrivs som god och samtalsklimatet positivt. Kommunerna Àr delaktiga i Arlandas utveckling och samarbete sker i flera forum. För drygt tio Är sedan var bilden en annan. Samtalsklimatet uppfattades som kyligt, verksamheten var sluten och det togs ingen hÀnsyn till vilken pÄverkan man hade pÄ omgivningen.Litteratur som rör dialog mellan en organisation och dess intressenter poÀngterar ofta vikten av att man förstÄr varandra och delar uppfattning om vad organisationens ansvar bestÄr i om relationen ska vara vÀrdefull.  För att fÄ en större kunskap om hur det samförstÄndet ser ut i Arlandas fall har en rad intervjuer med representanter frÄn de olika kommunerna samt Arlanda genomförts.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka förekomsten av ett identitetsrelaterande budskap i reklam mot tonÄringar 1955-2005. Dessutom genomlyses forskningslÀget tvÀrvetenskapligt för tonÄringars identitetsskapande och konsumentbeteende. Idag, menar bland andra postmoderna teoretiker, Àr identitetsskapande en mer komplicerad process, jÀmfört med 1950-talet, och konsumtionen blir allt viktigare i det identitetsskapande arbetet. Med avstamp i tidigare forskning utvecklas en reklamanalytisk metod. Materialet som undersöks Àr reklam i Aftonbladet och i ungdomstidskrifterna Bildjournalen, Veckorevyn och Okej.

Vi har genomfört en kvalitativ undersökning om individers upplevelser av tekniska förÀndringar. Studien har gjorts pÄ vitvaruföretaget Richardson?s Kyl och Frys AB i Karlstad. De genomgick hösten 2013 en teknisk förÀndring i form av att ett nytt tekniskt system, ett affÀrssystem, infördes. I och med den tekniska förÀndringen har det uppkommit komplikationer i den bemÀrkelsen att de anstÀllda haft problem att arbeta i och med det nya tekniska systemet.

Den svenska detaljhandeln, och i synnerhet den svenska klÀdbranschen, Àr en av Sveriges viktigaste nÀringsgrenar. Hennes & Mauritz, ett av Sveriges största företag, genomförde vÄren 2008 sitt första företagsförvÀrv nÄgonsin. Fabric Scandinavia, företaget bakom bland annat klÀdmÀrket Cheap Monday och butikskedjan Weekday köptes för 1 miljard kronor. Cheap Monday sticker ut i branschen som ett mycket framgÄngsrikt varumÀrke som marknadsfört sig sjÀlv utan att anvÀnda sig av traditionell marknadsföring. Med detta som bakgrund Àr uppsatsen syfte (1) att identifiera Cheap Mondays marknadsföringsstrategi och i synnerhet marknadsföringen av varumÀrket och (2) att undersöka samt utvÀrdera hur marknadsföringsstrategin och marknadsföringen av varumÀrket uppfattas och mottas av Cheap Mondays mÄlgrupp.