Höstterminen 2011 infördes Introduktionsprogrammen (IM) i den svenska gymnasieskolan och ersatte dÄ Individuella programmet som var till för de elever som under sin grundskoletid inte nÄtt behörighet att söka till ett nationellt program. IM bestÄr av fem inriktningar och kan lÀggas upp pÄ olika sÀtt nÀr det kommer till teoretiska Àmnen, praktik och studier pÄ de nat-ionella programmens kurser. Syftet i denna studie Àr att beskriva hur en gymnasieskola orga-niserar undervisningen och hur stöd och sÀrskilt stöd utformas pÄ IM. Den teoretiska utgÄngspunkten frÄn vilket materialet belyses Àr Perssons (1998) modell dÀr den specialpedagogiska verksamheten analyseras utifrÄn ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv. Modellen visar vilka konsekvenser olika pedagogiska och specialpedagogiska synsÀtt och stÀllningstaganden fÄr pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.Uppsatsen Àr en fallstudie gjord pÄ en medelstor gymnasieskola.

Syfte: Uppsatsen söker frilÀgga det specialpedagogiska forskningsomrÄdets ideologiska konstruktioner via framskrivningar i specialpedagogisk programlitteratur, avseende grÀnsdragningar mellan vetenskaper, specialpedagogiska perspektiv och karaktÀristika.Teori: Med inbegripande av kontrastiva konstruktioner mellan vetenskaper för visst ideologiskt frÀmjande, ger begreppet grÀnsarbete (Gieryn, 1983) signifikans Ät omrÄdets konstruktion. GrÀnsarbeten kan innebÀra retoriska framskrivningar av vetenskapliga perspektivs karaktÀristika, med funktion av medel för makt framför beskrivning av vetenskap. Enligt marxistisk s.k. negativ ideologitradition har ideologier bl.a. vidmakthÄllande funktioner för stat och styrande grupper.

Detta examensarbete ger en bild av hur högstadielÀrare ser pÄ specialpedagoger och deras arbete pÄ högstadiet. Det visar ocksÄ lÀrarnas instÀllning till specialpedagoger och deras arbete. Resultatet visar att instÀllningen hos lÀrarna varierar men man har tillit till specialpedagogernas kompetens. LÀrarna anvÀnde sig av de specialpedagogiska resurserna i varierande grad, dÀr lÀrarna i kÀrnÀmnena anvÀnde sig mer av den specialpedagogiska resursen Àn övriga lÀrare..

Bakgrund: P? en barnonkologisk avdelning m?ter omv?rdnadspersonalen under ett arbetspass familjer som befinner sig i olika situationer, t.ex. patienter som nyligen f?tt diagnos, patienter som f?r behandling eller patienter som v?rdas i sent palliativt skede. Av olika anledningar kan inte alltid personalen ge varje familj den omv?rdnad de anser vara r?tt f?r familjen och/eller patienten.

Det övergripande syftet med arbetet Àr att undersöka den relation som kan tÀnkas konstrueras i mötet mellan text och mottagare genom skolans skriftliga omdömen. Det mer precisa syftet Àr att ta reda pÄ om skriftliga omdömen, trots sin instrumentella natur och standardiserade utformning, Àven rymmer en social och mellanmÀnsklig dimension. I arbetets metodavsnitt görs en textanalys av 72 autentiska skriftliga omdömen. Genom en textanalys kartlÀggs texternas interpersonella struktur, och med ett deduktivt förhÄllningssÀtt tolkas sedan resultatet utifrÄn ett relationellt perspektiv pÄ utbildning. I textanalysen framkommer att vÀrdeord Àr vanliga i de skriftliga omdömena och att de frÀmst anvÀnds för bedömning av elevers sociala förmÄgor och fÀrdigheter.

Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrarna upplever det stöd som elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter har. Jag utgÄr dÄ frÄn frÄgorna: ? Hur ser lÀrare pÄ lÀs-och skrivsvÄrigheter? ? Hur ser det nuvarande stödet ut? ? Vilket stöd önskar lÀrarna till elever i lÀs-och skrivsvÄrigheter?Teori: I teorin beskrivs de tvÄ huvudperspektiven som vi i Sverige har i specialpedagogiken: Det kategoriska och det relationella perspektivet. Det gör jag för att se om synen pÄ lÀs-och skrivsvÄrigheter och det stöd som eleverna har Àr förankrat i nÄgon av dem och vad det i sÄ fall innebÀr i praktiken. I ett kategoriskt perspektiv ses eleven som ensam bÀrare till sina svÄrigheter medan det i ett relationellt perspektiv ses elevens svÄrigheter i ett samspel mellan elev, lÀrare och miljö (Persson, 2007).

Utbildning pÄ anstalt har de senaste Ären fÄtt ett rejÀlt uppsving i och med kriminalvÄrdens nyetablerade klientutbildning i form av lÀrcentrum pÄ anstalterna. Denna studie kartlÀgger hur dessa studier organiseras, och har utförts med hjÀlp av intervjuer med bÄde lÀrare och studerande. Studien har utförts ur ett relationellt perspektiv och verksamheten synas via individ- grupp- och organisationsnivÄ. Det beskrivs hur tiden pÄ anstalt upplevs för klient och hur motivation styr deltagandet i utbildningen, samt hur undervisningsformen stÀller krav pÄ lÀrarrollens olika egenskaper. Avslutningsvis redovisas utvecklingsförslag avseende verksamheten och vÀgar att nÄ de intagna som för nÀrvarande inte deltar i studier..

AbstractMaterial collected or created through observations, discussions and interviews with a group of students studying theatre in the fist year of upper secondary school formed the base for this paper. The students that took part in the observations showed a variety of motivations for the studies in theatre, but the major aim was to obtain qualifications for further studies at university. Special focus was put on a student with dyslexia attending the course in theatre from the perspective to strengthen general learning abilities. The training and teaching in acting skills as performed in the theatre studio provided the arena for the observations. The aim was to investigate if an interactive process as defined by Lev Vygotskij and the acting method created by Constantin Stanislavski would create social and artistic development among the students in the study.

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ vad de tio lÀrarna som vi intervjuade hade för uppfattning om vad dyslexi Àr, samt vad de anser att det innebÀr att ha dyslexi. Det vi vill fÄ kunskap om, Àr hur barn med dyslexi kan erhÄlla adekvat hjÀlp i klassrummet. Dessa frÄgor önskar vi fÄ besvarade av vÄra informanter genom denna kvalitativa studie. Under intervjutillfÀllena har vi samtalat utifrÄn ett kvalitativt förhÄllningssÀtt, eftersom vi önskade ta reda hur lÀrarna upplever barnens situation. Vi har anvÀnt den kvalitativa metoden dÄ vi anser att den bÀst möjliggör för det fördjupade samtal vi önskar. Informanternas absoluta anonymitet Àr en sjÀlvklarhet, dÀrför har vi valt att ge dem nya namn. Under denna studie har vi utgÄtt ifrÄn Vygotskijs sociokulturella teori, det relationella och kategoriska perspektivet.

AnvĂ€ndningen av tillfĂ€llig arbetskraft ökar och Ă€r numera ofta en integrerad del i mĂ„nga verksamheter. TillfĂ€lligt anstĂ€llda har generellt sett sĂ€mre förbindelser med verksamheterna dĂ€r de arbetar. I samband med att fenomenet ökar uppkommer frĂ„gor kring vad det skapar för sorts arbetsklimat och relationer pĂ„ arbetsplatsen. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilken sorts psykologiskt kontrakt som finns mellan tillfĂ€lligt anstĂ€llda och verksamheterna som de arbetar pĂ„.FrĂ„gestĂ€llningar:Har bemanningspersonalen ett transaktionellt eller relationellt kontrakt till enheterna som de arbetar pĂ„?Är kontraktet mellan enheterna och bemanningspersonalen balanserat?Uppsatsen utgĂ„r ifrĂ„n personal frĂ„n bemanningscentrum i NynĂ€shamns kommun samt de verksamheter som de arbetar pĂ„.

Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka vilka mÄl och ÄtgÀrder som finns i de ÄtgÀrdsprogram som Àr upprÀttade för elever med brister i lÀsförstÄelse och vilka teorier dessa har sitt ursprung i, samt att diskutera vilka konsekvenserna skulle kunna bli för individens lÀrande.Teori och metod:Studiens kunskapsansats Àr diskursanalys. Diskursanalys innebÀr att man studerar samhÀllsfenomen dÀr sprÄket stÄr i fokus och dÀr sprÄket inte bara Äterger verkligheten, utan Àven formar den. I studien Àr det texten i ett antal ÄtgÀrdsprogram som granskas. Som analytiskt verktyg anvÀnds tolkningsrepertoarer vilka sorterar under diskurspsykologi. Detta innebÀr att text och tal studeras i syfte att se hur de anvÀnds i olika sammanhang.

Syftet med föreliggande studie Àr att fÄ en inblick i sex pedagogers upplevelser och hantering av utagerande beteende, ta reda pÄ vilket pedagogiskt synsÀtt som tycks rÄda hos de intervjuade pedagogerna, samt undersöka möjliga orsaker till varför utagerande beteende hos elever uppkommer och utvecklas. Som arbetssÀtt anvÀnds semistrukturerade intervjuer. Enligt föreliggande författares tolkning visade resultatet av studien att pedagogerna upplevde att en god förÀldrasamverkan Àr viktig i arbetet med utagerande beteende hos elever. Pedagogernas perspektiv och förhÄllningssÀtt gentemot eleverna varierade. Samtliga av de fyra special- och resurspedagogerna undervisade utifrÄn ett relationellt perspektiv dÄ de ansÄg det viktigt att skapa lÄngsiktiga lösningar för eleven och utgÄ frÄn relationen mellan hem- och skolmiljö.

Syftet med uppsatsen har varit att utifrÄn ett relationellt perspektiv lyfta fram och belysa barn och pedagoger i behov av sÀrskilt stöd pÄ fritidshemmet, samt försöka klartlÀgga faktorer pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ som verkar pÄverka fritidsvistelsen sÄvÀl positivt som negativt för att urskilja vilka möjligheter respektive svÄrigheter som ryms inom en fritidsverksamhet. En fallstudie genom deltagande observationer och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sÄvÀl fritidspedagoger som barn genomfördes pÄ tvÄ fritidsavdelningar i ett fritidshem belÀget i södra SkÄne. Sammanfattningsvis framkom tydligt att huruvida ett barn fick stora svÄrigheter eller ej pÄ fritidshemmet berodde till stor del pÄ faktorer som rör fritidshemmets personals attityder och instÀllningar. Personal med lite eller utan pedagogisk utbildning i studien förhÄller sig mer kategoriska i sin syn pÄ sÄvÀl det pedagogiska uppdraget som synen pÄ barnen, medan personal med högre utbildningsgrad förefaller mer relationella och ser till den situation eller de omstÀndigheter barnet befinner sig i och Àr dÀrför ocksÄ mer benÀgna att arbeta med att skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barnet genom att Àndra pÄ faktorer pÄ framförallt gruppnivÄ. De har Àven insikter om att de inte enbart kan tillrÀttalÀgga för barnet utan att de samtidigt mÄste ha ett kognitivt förhÄllningssÀtt och arbeta tillsammans med barnet med att hitta tankeverktyg eller strategier för hur barnet ska bli bÀttre pÄ att hantera situationer som ter sig svÄra. Fritidspedagogerna efterfrÄgar handledning av specialpedagog.

Denna uppsats utforskar samspelet mellan struktur och frihet i konstn?rligt skapande, med fokus p? improvisation och intuition. Genom ett nyskrivet verk f?r ensemblen Gageego pr?vas en metod d?r en fast kompositionsform gradvis m?ter en mer intuitiv, grafisk tolkning. Syftet ?r att unders?ka hur musik kan utvecklas fr?n en tydligt definierad struktur till en friare klangv?rld utan att f?rlora sin helhet.

I det h?r arbetet s?ker jag verktyg som kan skapa en frihet och en sj?lvst?ndighet f?r mig inom mitt kommande yrke som musikalartist. Jag har fokuserat p? att f?rs?ka hitta olika strategier och f?rh?llningss?tt som g?r att jag lyckas f?rdigst?lla ett projekt. I mitt s?kande efter strategier som ?r gynnsamma f?r mitt eget skrivande har jag tagit del av litteratur, intervjuat tv? skrivande sk?despelare, gjort skriv?vningar och tillsammans med en kollega skrivit och framf?rt en egen soppteaterf?rest?llning.