Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga och analysera ÄtgÀrder med hjÀlp av diskursanalys i ÄtgÀrdsprogram skrivna i gymnasieskolan. Studien handlade dels om att beskriva hur Ät-gÀrderna Àr formulerade, dels om att diskutera vilka följder ÄtgÀrderna kan fÄ för elevens lÀrande och huruvida de leder till inkludering av en elev i behov av sÀrskilt stöd, samt vilka specialpedagogiska perspektiv man kan se i ÄtgÀrderna. Teori: Som teoretisk kunskapsansats anvÀndes det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. I detta perspektiv Àr lÀrande nÄgot som uppstÄr i samspel mellan individen och kollektivet. SprÄket blir betydelsefullt eftersom det Àr genom detta man kommunicerar med sin omgivning och det Àr individens viktigaste instrument för att förstÄ och interagera med sin omvÀrld.

Syfte: Studiens syfte Àr att belysa hur barn med etnisk minoritetsbakgrund som ocksÄ Àr i behov av sÀrskilt stöd, beskrivs i tal och skrift i ett mÄngetniskt verksamhetsomrÄde (med betoning pÄ förskola), samt hur verksamma pedagoger resonerar kring interkulturell pedagogik. Syftet preciseras i tre frÄgestÀllningar:1. Hur skrivs verksamheten fram och hur talar pedagogerna om barnens behov?2. Vilka specialpedagogiska ÄtgÀrder definieras som relevanta för barnen?3. Hur talar pedagoger om interkulturell pedagogik i syfte att förebygga hinder för lÀrande och utveckling?Teori: I studien Àr det socialkonstruktionistiska perspektivet grundlÀggande och detta Àr hÀmtad frÄn poststrukturalismen. Tyngdpunkten lÀggs pÄ vad som konstruerar upplevelser, tÀnkande, kÀnnande och handlande i den sprÄkliga och diskursiva kontext som socialt skapar begrÀnsade former och uttryck för subjektivitet i tid och rum (Alvesson & Sköldberg, 2008, s. 415).

Ett av mina syften var att undersöka om det finns likheter mellan Goldthorpes begrepp anstÀllningsrelationer och psykologiska kontrakt. I min teoretiska jÀmförelse har jag funnit att det finns likheter mellan anstÀllningsrelationen i arbetarklassen och psykologiska kontrakt av transaktionellt innehÄll. LikasÄ att det finns likheter mellan anstÀllningsrelationen i serviceklassen och psykologiska kontrakt av relationellt innehÄll. Arbetarklassen och transaktionella kontrakt karaktÀriseras bland annat av ett renodlat arbetskontrakt i form av ekonomiskt utbyte, kortare anstÀllningsförhÄllanden samt att den anstÀllde fÄ betalt för övertid om denne arbetar mer timmar Àn kontrakterat. Serviceklassen och relationella kontrakt förknippas med utbyten, i relationen mellan arbetsgivare och anstÀlld, som inte bara Àr utav ekonomiskt fokus utan Àven relaterat till sociala och andra icke-materiella utbyten sÄsom karriÀr- och utvecklingsmöjligheter.

Sammanfattning/abstrakt Forskning visar att de fristÄende skolorna ser vÀldigt olika ut. FÄ studier har undersökt fristÄende skolors arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med min undersökning Àr att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, studera hur en fristÄende skola arbetar för att alla elever ska nÄ mÄlen. Jag har valt att göra undersökningen pÄ en skola som under de senaste tre Ären har lyckats att fÄ alla elever att nÄ sina mÄl ? d.v.s.

Bauer, Martina & Zielniski, Jennie (2013) Specialpedagogers tankar om inkludering. (Special educators thoughts on inclusion). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola ProblemomrÄde Inkludering Àr ett begrepp som anvÀnds ofta i skolan. Eleverna i klassrummen har olika behov och mÄnga behöver extra stöd. Pedagogerna upplever att de inte har tid att individanpassa och ge eleverna det stöd de behöver samt resurser för att utföra det arbete som krÀvs av dem.

SyfteFör de flesta barn gÄr det lÀtt att utveckla skriftsprÄket och lÀsningen under det första skolÄren men för en del barn kan det vara svÄrt, och i vissa fall nÀstan omöjligt, att knÀcka koden. Undersökningar visar att de elever som hade lÀs- och skrivsvÄrigheter under andra skolÄret, fortfarande hade stora problem under det nionde skolÄret (HÀggström, 2003). Syftet med den hÀr undersökningen har varit att se hur specialpedagoger som arbetar med Àldre elever i grundskolan resonerar kring lÀs- och skrivsvÄrigheter och följande frÄgor har varit centrala: Hur definierar specialpedagoger lÀs- och skrivsvÄrigheter? Hur arbetar specialpedagoger med att upptÀcka, förebygga och ÄtgÀrda lÀs- och skrivsvÄrigheter? Specialpedagogiska perspektiv och teoretisk ansats I studien har jag anvÀnt mig av perspektiv pÄ specialpedagogik av Nilholm (2003), Haug (1998) och Persson (2007) nÀr jag har analyserat mina resultat. Nilholm pratar om det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemma perspektivet (Nilholm, 2003).

Johansson, Jenny och Overup, Charlotte (2014). ?Fem pedagogers syn pÄ inkluderingsbegreppet?. En hermeneutisk studie ur ett specialpedagogiskt perspektiv. (Five educators view on inclusion A hermeneutic study from the perspective of special education).

ABSTRAKT Persson, Emely & TrÀgÄrdh, Cecilia (2014). SprÄktest ? ett nödvÀndigt ont eller ett vÀrdefullt lÀrverktyg? (Language test ? a necessary evil or a valuable teaching tool?). SpeciallÀrarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Syfte och frÄgestÀllningar VÄrt övergripande syfte Àr att undersöka lÀrares syn pÄ att testa elever i behov av stöd, elevernas upplevelse av att bli testade samt hur testanvÀndning kvalificerar sig i ett specialpedagogiskt relationellt perspektiv. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Finns det nÄgot samband mellan förekomsten av professionellt lÀrande mellan lÀrare och sÀttet pÄ vilket lÀrare vÀljer att kartlÀgga elever i behov av stöd? Ger testresultat den information man behöver för att hjÀlpa elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur vÀljs tester ut? Hur anvÀnds resultatet i det fortsatta lÀrandet? Kan det uppstÄ nÄgra etiska problem i samband med testning och i sÄ fall vilka? Teoretisk förankring Vi kommer att utgÄ frÄn ett sociokulturellt perspektiv, i vilket sprÄkets roll Àr av stor vikt vid lÀrande och utveckling.

ProblemomrÄde: Som lÀrare har jag fÄtt erfara bÄde exempel pÄ verksamheter dÀr elever i behov av sÀrskilt stöd i hög grad lyckas överbygga sina svÄrigheter och verksamheter dÀr de inte i lika hög grad gör det. Vad Àr det dÄ som avgör? I denna studie undersöks om det kan vara sÄ att skolans bemötande har betydelse för elevens lÀrande. Syfte och preciserade frÄgestÀllningar: Syftet med detta examensarbete Àr att bidra till förstÄelsen kring bemötandets betydelse för elever i behov av sÀrskilt stöd. Studiens syfte undersöks genom följande frÄgestÀllningar. ? Hur har eleverna i studien upplevt bemötandet av skolan i det sÀrskilda stöd de fÄtt? ? Hur vill eleverna i studien bli bemötta av skolan dÄ de fÄr sÀrskilt stöd? ? Vilken betydelse menar eleverna i studien att bemötandet har för deras lÀrande? ? PÄ vilket sÀtt reflekterar eleverna i studien kring bemötandets betydelse för deras lÀrande? Teoretisk ram: Studien utgÄr frÄn ett kommunikativt relationellt perspektiv, KoRP.

ProblemomrÄde: SprÄket har en viktig funktion för barnets helhetsutveckling och Àr Àven viktigt för samhÀllet i stort. Dagens samhÀlle Àr komplext dÀr det krÀvs förmÄga att samspela och kommunicera med mÄnga olika sorters mÀnniskor i skilda situationer vilket medför att de som inte kan hantera ett sprÄk till fullo riskerar att hamna utanför (Nettelbladt & Salameh, 2007). Med lÀroplanens (Lpfö 98/2010) skÀrpta mÄlformulering och stora barngrupper kÀnner vi en oro över att som pedagoger i förskolan hinna med att samtala med samt lyssna till varje barn. Specialpedagogen har fördjupade kunskaper om barns sprÄkutveckling genom sin pÄbyggnadsutbildning. Hur tillgÀnglig Àr specialpedagogen i det vardagliga, sprÄkutvecklande arbetet? Syfte: VÄrt syfte med studien Àr att belysa och undersöka hur specialpedagogiskt arbete gÀllande förskolebarns sprÄkutveckling kan se ut.

Uppsatsen Àr ett examensarbete inom kursen Praxis, forskning och utvecklingsarbete. Det valda problemomrÄdet Àr: Specialpedagogik i montessoriskolan. Forskningsansatsen Àr inspirerad av en socialkonstruktivistisk- och etnografiskteoriansats utifrÄn studiens problemomrÄde och syfte. Studiens syfte Àr: Att undersöka och lyfta fram hur specialpedagogik gestaltar sig i montessoriskolan. Studiens upplÀgg utformas som praxisforskning och genomförs som en komparativ fallstudie vid tvÄ montessoriskolor.

Sammanfattning/abstract Linda Gustavsson (2015). Pedagogisk utredning som arbetsredskap. En innehÄllsanalys med hermeneutisk ansats. Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola Bakgrund Det saknas forskning om pedagogiska utredningar och om i vilken utstrÀckning utredningen kan vara ett anvÀndbart redskap för pedagoger.

Bakgrund:NÀr man talar om en skola för alla menar man att alla elever oavsett problematik skall inkluderas i den ordinarie undervisningen. Elevers olikheter skall ses som en naturlig variation och som en tillgÄng i skolan och undervisningen. I sÄvÀl Lpo94 som Lgr11 framgÄr att alla elever har rÀtt till en likvÀrdig utbildning och fÄ möjlighet att utvecklas pÄ bÀsta tÀnkbara sÀtt utifrÄn de individuella förutsÀttningar man har. För att skolan skall kunna sÀkerstÀlla att varje elev fÄr det stöd han/hon Àr berÀttigad till anvÀnds olika former av dokumentationsverktyg och ÄtgÀrdsprogrammet Àr ett vÀletablerat sÄdant. Ett ÄtgÀrdsprogram skall upprÀttas dÄ en elev riskerar att inte nÄ upp till mÄlen för utbildningen och dokumentet skall behandla sÄvÀl individ-, grupp- som organisationsnivÄ.

FörvÀntat kunskapsbidrag: Denna studie förvÀntas ge kunskaper kring hur specialpedagogen kan stötta pedagogen i det dagliga arbetet, att förstÄ, möta och synliggöra det blyga barnet i de tidiga skolÄren. Syfte: Syftet Àr att pÄ en skola lyfta fram pedagogers och specialpedagogers syn pÄ de blyga barnen frÄn förskoleklass upp till Ärskurs tre. Teori: VÄr studie utgÄr frÄn tvÄ teorier, den relationella och den sociokulturella. Persson (2013) menar att den specialpedagogiska verksamheten bör ses ur ett relationellt perspektiv dÀr avsikten Àr att se till hur elevens förutsÀttningar Àndras beroende pÄ hur omgivningen Àr utformad. Lev S. Vygotskij var upphovsman till ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att alla mÀnniskor lÀr sig hela tiden i alla sociala sammanhang (Ahlberg, 2009a). Det Àr med hjÀlp av dialog som lÀraren kan gÄ in i barnets medvetande och dÀrigenom göra deras medvetande rikare (Vygotskij, 2005). Den relationella och den sociokulturella teorin gÄr att kombinera och Àr dessutom relevanta utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv.

Studiens syfte var att undersöka det pedagogiska mötet ur ett elevperspektiv. Vilka olika typer av möten upplever en elev och hur pÄverkas hon/han av dessa? Sju intervjuer genomfördes med elever som gick sista Äret pÄ OmvÄrdnadsprogrammet. Undersökningen gjordes genom en öppen riktad intervju. Studien var kvalitativ och fem olika teman kunde urskiljas, det var mötet med kompisar, mötet med lÀrare, mötet med handledare, mötet med patienter och mötet med sjÀlvet.