Denna studie syftar till att undersöka nÄgra förskollÀrares syn pÄ och arbete med barn i behovav sÀrskilt stöd. Utöver detta beskrivs vilka olika stödinsatser förskollÀrarna har erfarenhet avi förskolan. De frÄgestÀllningar studien utgÄr frÄn Àr följande:- Hur resonerar förskollÀrarna nÀr det gÀller vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd?- Vilka uppfattningar har förskollÀrarna om att arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd?- Vilka olika stödinsatser har förskollÀrarna erfarenhet av i förskolan?I studien anvÀnds kvalitativa intervjuer som metod. Sju förskollÀrare mellan 25 Är och 59 ÄrfrÄn tvÄ olika förskolor i en mellanstor kommun, har intervjuats för att fÄ deras uppfattningaroch resonemang kring frÄgestÀllningarna.

Syftet med min studie Àr att problematisera förskollÀrares arbete med och uppfattning om barns emotionella intelligens samt vilka egenskaper som kan frÀmja utvecklingen av denna förmÄga hos förskolebarn. Studiens bakgrund belyser bland annat emotionell intelligens som begrepp, emotionell intelligens i förhÄllande och relevans till förskolans verksamhet samt kÀnslors uppkomst och utveckling ur bÄde ett relationellt och biologiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen belyser Bordieu (1977) och Vygotskijs (1978) betydelsen av uppvÀxtvillkoren och den sociala praxis individen ingÄr i vid utveckling av den emotionella kapaciteten. Focaults (2003) maktperspektiv illustrerar hur vÀrden och normer i samhÀllet fungerar som en beteendedisciplinerande maktutövning dÄ individen rÀttar sig i ledet för normaliteten för att undvika utanförskap. Empirin bestÄr av en fokusgruppsintervju med tre förskollÀrare.

Bakgrund: Meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) Àr ett vÀxande problem globalt och Àr en bakterie som kan orsaka svÄra infektioner i olika delar av kroppen. Oftast Àr den dock symtomfri dÄ de flesta bÀr pÄ bakterien utan att den orsakar infektion. I Sverige görs sedan lÀnge mycket nationellt för att försöka minska spridningen och detta Àr antagligen en anledning varför prevalensen Àr förhÄllandevis lÄg. Dessutom mÄste patienterna sjÀlva förhÄlla sig till lagar och landstingen har utarbetat handlingsplaner för MRSA bÀrande patienter. MRSA sprids via kontaktsmitta och kan dÄ spridas till sjuka mÀnniskor som pÄ grund av sin sjukdom Àr mer mottagliga för dessa bakterier.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med denna studie var att undersöka var och vilket friluftsliv som bedrivs i Nackas skolor dÀr naturupplevelsen stÄr i fokus och tÀvlingsmomenten Àr svaga. Undersökningen syftade ocksÄ till att hitta eventuella faktorer som pÄverkar friluftslivets utformning. Undersökningen riktar sig mot grundskolans Är 6-9. I vilka sammanhang förekommer friluftsinslag i Nackas skolor?Var och vilken typ av friluftsliv bedrivs under skolans friluftsdagar/idrottsdagar?Integrerar man friluftsliv med andra Àmnen?MetodFör att fÄ en sÄ klar bild som möjligt valdes en kvalitativ undersökning genom intervjuer. Sex stycken lÀrare frÄn olika skolor har deltagit i studien.

För att fÄ en trygg identitet ska alla elever i grundskolan uppnÄ medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i det gemensamma. Detta anser skolverket vara viktigt för förmÄgan att förstÄ och leva sig in i andras villkor och vÀrderingar. TyvÀrr resulterar mÄnga av försöken att tala om kultur i skolan bara till ökat sÀrskiljande, istÀllet för ökad förstÄelse.Denna undersökning syftar till att hitta ett nytt sÀtt att arbeta med kultur- och etnicitetsfrÄgor. UtifrÄn frÄgestÀllningen ?Hur kan man anvÀnda designprocessen för att skapa nya högtider och dÀrigenom synliggöra och utmana de sÀtt pÄ vilka identitetskapande sker bland elever i grundskolans Ärskurs tre?? har ett designpedagogiskt projekt genomförts tillsammans med 50 barn i nioÄrsÄldern.I detta projekt har dessa 50 barn, eleverna i tvÄ skolklasser, anvÀnt metoder inspirerade av transformations- och participatory design för att skapa ett helt nytt, eget högtidsfirande. Tillsammans har vi satt ramarna för en ny tradition, en ny kultur och ett nytt beteende. Min förhoppning var att genom att skapa nÄgot nytt, gemensamt skulle samhörighetskÀnslor uppstÄ istÀllet för att kulturella skillnader skulle uppmÀrksammas och pÄ sÄ sÀtt öka segregeringen.Under projektets gÄng har jag samlat in empiri i form av ljudupptagningar, fotografier, fÀltanteckningar och artefakter, de produkter som eleverna tillverkade inför firandet.

Syfte: De senaste Ären har man kunnat se ett lÀgre resultat i lÀsförstÄelse för svenska elever i nationella och internationella undersökningar. Elevers lÀsförstÄelse pÄverkar deras lÀrande inom alla skolÀmnen eftersom kunskap utvecklas genom förmÄgan att ta till sig skriftlig text. Utvecklingen av lÀsförstÄelse Àr central för all undervisning i skolan. Syftet med studien Àr att studera hur lÀrare planerar och arbetar med olika texter i undervisningen med fokus pÄ elevers förstÄelse av det de lÀser. Hur arbetar lÀrare med lÀsförstÄelse i klassrummet? Vilka strategier anvÀnds? Vilka lÀrande-/undervisningsteorier förankrar lÀrare sin undervisning i? Teori, ansats och metod: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, vilket innebÀr samspel och samarbete mellan mÀnniskor dÀr varje individ kan utveckla sina grundlÀggande fÀrdigheter.FörstÄelse och tolkning anknyter till en hermeneutisk tolkande ansats.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga vilka insatser som formuleras i ÄtgÀrdsprogram för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter samt hur dessa kan förstÄs. Vidare Àr syftet att undersöka hur ett antal lÀrares diskuterar kring ÄtgÀrder avsedda att stimulera lÀs- och skrivutveckling.Teori och metod:Studiens teoretiska utgÄngspunkt och kunskapsansats Àr det sociokulturella perspektivet. Centralt i detta perspektiv Àr att man intresserar sig för hur individer och grupper tillÀgnar sig och utnyttjar fysiska och kognitiva resurser, och fokus Àr pÄ samspelet mellan individ och kollektiv. Studien har ocksÄ inslag av diskursanalys. SprÄket Àr centralt, dÄ det inte enbart Äterger utan Àven formar verkligheten.

Studiens syfte Àr att beskriva och analysera hur specialpedagogers formella kompetens motsvarar de förvÀntningar pÄ praktisk yrkeskompetens som specialpedagogerna möter frÄn olika aktörer i skolans vardagsverksamhet. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ metod och intervjuer för att undersöka vÄrt fÀlt. I vÄr studie ingÄr nio intervjuer med specialpedagoger, verksamma i kommunala skolor, fristÄende skolor eller central elevhÀlsa.Forskning har visat att specialpedagoger ofta möter förvÀntningar pÄ att de ska arbeta direkt med stöd mot elever och att skolor ofta har en kategorisk syn pÄ skolsvÄrigheter. Nyare forskning har Àven visat att fÄ professioner, utöver specialpedagogerna sjÀlva, i skolan anser att specialpedagoger ska arbeta övergripande med organisation samt skolutvecklingsfrÄgor. Forskning har ocksÄ visat att specialpedagoger ofta saknar mandat frÄn ledning för hela sitt uppdrag och att de sÀllan har den strategiska position, exempelvis i ledningsgrupp, i organisationen som de skulle behöva för att lyckas med uppdraget.Studiens resultat visar att faktorer som respondenterna beskriver som avgörande för huruvida de har förutsÀttningar att utnyttja sin kompetens till fullo Àr framför allt en ledning som Àr medveten om specialpedagogens kompetens och har en vision om en inkluderande skola.

Syfte: Denna uppsats handlar om kunskapsöverföring med ett specifikt intresse för vad det Àr som gör att kunskapsöverföring fungerar i ett kunskapsföretag. För att undersöka detta har vi studerat ett multinationellt företag med vÀlmÄende personal med syftet att söka förstÄelse för hur kunskapsöverföringsprocessen ser ut i företaget. Vilka processer, tillvÀgagÄngssÀtt och hinder pÄverkar kunskapsöverföring mellan individer? Kunskap betraktas i uppsatsen som en process vilken Àr socialt och kontextuellt betingad. Detta synsÀtt har lett till vÄra frÄgor som svarat pÄ hur företaget möjliggör för social interaktion mellan individer dÀr kunskapsöverföring kan ske samt vilka omstÀndigheter pÄ företaget som underlÀttar eller försvÄrar kunskapsöverföringen.Teori/Tidigare forskning: För att förstÄ vad som pÄverkar kunskapsöverföring har vi bland annat tittat pÄ studier av Inkpen och Tsang, Tsai, McEvily och Reagans samt Levin och Cross.

Syfte: Denna studie syftar till att identifiera faktorer i pedagogers ledarskap, som frÀmjar utveckling och lÀrande för barn med lindrig utvecklingsstörning.Teori: Studien utgÄr ifrÄn tvÄ lÀrteorier. Dessa Àr Jean Piaget som representerar stadieteorin och Lev Vygotskij som representerar det sociokulturella. Piaget anser att barnets tÀnkande Àr uppdelat i fyra stadier och att de byggs upp likt steg pÄ en stege. Varje stadie bygger pÄ varandra och det handlar frÀmst om kunskapsutveckling genom barns görande. Vygotskij anser att barnet mÄste ingÄ i en social och kulturell kontext för att lÀra.

SammanfattningSyftet med föreliggande arbete Àr att utifrÄn en fenomenologisk ansats visa en bild av hur livet i grundskolan, vid olika tidpunkter, kan te sig för en elev med högfungerande autism. Hur upplever hon sig sjÀlv och sin situation i skolan vid de olika tillfÀllena och hur förÀndras hennes upplevelse i ett longitudinellt perspektiv?    Hur förstÄr och uttrycker Alice sig sjÀlv och sin identitet?   Hur hanterar och förstÄr Alice sin situation i skolan?   Hur relaterar hon till och kommunicerar med andra?   Hur förstÄr och förklarar hon sina problem?   Hur förstÄr och pÄverkas hon av skolans berÀttelse om henne?För att besvara syftets frÄgestÀllningar har jag utfört ostrukturerade observationer samt informella samtal med eleven vid tre olika tillfÀllen under hennes grundskoletid. Observationer och samtal analyseras och diskuteras sedan i ett longitudinellt perspektiv utifrÄn aktuell forskning, litteratur om autism och fenomenologiska teorier.      Sammanfattningsvis framtrÀder nÄgra generella drag och aspekter sÀrskilt under Alices skoltid.   För det första syns en skillnad i hur hon hanterar sin annorlunda perception och utrycker sin vilja. Under Ärskurs tvÄ tar hon initiativ till att kommunicera sin vilja och sina kÀnslor medan hon under senare Är strÀvar efter att dölja sina reaktioner och drar sig undan.       För det andra hur den strÀvan efter att ta kontakt och kommunicera med andra, bÄde fysiskt och verbalt som syns under tidigare Är senare nÀst intill försvunnit.

Detta Ă€r ett arbete som gjorts i samband med studier pĂ„ Uppsala universitet, dĂ€r en textanalys har gjorts med fokus pĂ„ den juridikiska- och ekonomi styrning av skolan dĂ„ de har till sin funktion att stödja skolverksamhetens möjligheter att förverkliga mĂ„l inom de befintliga ramarna. Skollagen Ă€r en lag som skolan ska arbeta utefter och detta trots sin generella natur. Även ekonomiska faktorer pĂ„verkar hur skolan som organisation och verksamhet ska se ut. Studien skapar en övergripande bild av finansieringen inom skolverksamheten pĂ„ riks- samt kommunalnivĂ„, med fokus pĂ„ Uppsala kommun, samt hur resurserna fördelas frĂ„n statlig till kommunnivĂ„ och sist lokal verksamhetsnivĂ„. Det Ă€r den politiska ledningen i exempelvis kommuner (ex nĂ€mnder, kommunfullmĂ€ktige) som ska styra skolverksamheten genom att planera, följa upp och kontrollera.

Föreliggande studie syftar till att belysa hur ungdomar i fÀngelse beskriver sin tidigare skolgÄng utifrÄn teorier om inkludering. För att fÄnga studiens syfte stÀlls följande frÄgestÀllningar: - Vilka hÀndelser, upplevelser och kÀnslor lyfter ungdomarna i studien fram nÀr de beskriver sin tidigare skolgÄng? - Hur kan deras berÀttelser förstÄs utifrÄn teorier om inkludering? Den teoretiska grund som studien bygger pÄ Àr hÀmtad ur den sociokulturella lÀrandeteorin. I studien har en narrativ metod med skrivna berÀttelser, utifrÄn en rubrikmall, anvÀnts. I studien deltar fyra mÀn i Äldrarna 18-21 Är. De befinner sig vid studiens genomförande pÄ en av kriminalvÄrdens ungdomsavdelningar.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka vad lÀrare i matematik för grundskolansÀldre Äldrar har för kunskaper om undervisningen av elever med dyslexi. Studien undersökte vilkasvÄrigheter lÀrare anser att elever med dyslexi kan ha i Àmnet matematik och vilkaundervisningsmetoder de i sÄ fall anvÀnder sig av för att hjÀlpa dessa elever. Vidare studerades varoch hur lÀrarna fÄtt kunskaper om dessa undervisningsmetoder och slutligen analyserades resultatenav tidigare nÀmnda frÄgor för att se till eventuella skillnader mellan olika lÀrares svar och dessyrkeserfarenhet.Metoden för studien var halvstrukturerade intervjuer med fem utbildade matematiklÀrare förgrundskolans Àldre Äldrar. Det insamlade materialet transkriberades och resultatet analyserades underrespektive frÄgestÀllning, utifrÄn ett relationellt perspektiv pÄ orsakerna till svÄrigheter i skolan.Resultat frÄn denna studie visar pÄ att lÀrarna upplevde att de fÄtt för lite kunskap omundervisningen för elever med dyslexi under sin lÀrarutbildning. De kunskaper som de besitter hadede frÀmst fÄtt sin yrkeserfarenhet efter att de tagit sin lÀrarexamen.