Vi har i vårt examensarbete undersökt olika arbetssätt och kompensatoriska läromedel som kan underlätta lärandet för elever i läs-och skrivsvårighter / dyslexi i gymnasiet. Genom en intervju med ämneslärare i gymnasiet och specialpedagoger i grundskolan, undersökte vi också om de arbetar ur ett relationellt eller kategoriskt perspektiv, för att underlätta lärandet för dessa elever. Vår slutsats är ämneslärare i skolorna i undersökningen arbetar ur ett relationellt perspektiv, medan specialpedagogera arbetar ur ett kombinerat, både relationellt och kategoriskt perspektiv..

I det psykosociala arbetet som h?lso- och sjukv?rdskurator m?ter vi dagligen ber?ttelser fr?n personer med kroniska sjukdomar i sv?ra situationer vilket g?r forskning kring det narrativa f?rh?llningss?ttet betydelsefull. Narrativt f?rh?llningss?tt inom h?lso- och sjukv?rden fokuserar p? att hj?lpa personer ?terta makt och kontroll av sina livsber?ttelser efter att sjukdom gjort intr?de i deras liv (Silv?n Hagstr?m, 2022). Syftet med studien ?r att genom en litteraturstudie n? en kunskaps?versikt ?ver hur det narrativa f?rh?llningss?ttet behandlas inom forskningen i relation till h?lso- och sjukv?rdskuratorns psykosociala arbete med personer som diagnosticerats med en kronisk sjukdom inom den specialiserade h?lso- och sjukv?rden.

Denna uppsats unders?ker det arbete kulturtolkar g?r f?r att skapa tillit och ?verbryggakulturella hinder i kontakter mellan migranter i utanf?rskap och representanter f?r svenskamyndigheter. Uppsatsen utforskar de strategier och f?rh?llningss?tt som kulturtolkarnatill?mpar i detta arbete, och fokuserar s?rskilt p? de utmaningar och dilemman som uppst?r ideras mellanposition i ett komplext n?tverk av tillit, misstro och olika kulturella system.Examensarbetet ?r baserat p? ett ?tta veckors etnografiskt f?ltarbete och analyserarkulturtolkarnas arbete genom hur de navigerar kultur och tillit utifr?n sin mellanposition. F?ratt analysera kulturella f?rh?llningss?tt anv?nds Baumanns begrepp om kultur som en dubbeldiskursiv konstruktion.

Uppsatsen avser att ta fram exempel pa? hur specialpedagoger beskriver sin undervisning av elever med la?s-­? och skrivsva?righeter. Dessa exempel sa?tts i relation till olika teoretiska perspektiv fo?r att se i vilken teori de intervjuade specialpedagogerna grundar sitt arbete. De teoretiska perspektiv som uppsatsen har underso?kt kopplingar till a?r det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet.

Inom det normativa forskningsf?ltet har en debatt r?rande kompensatorisk r?ttvisa uppst?tt i ljuset av att vissa suver?na territorium riskerar att g? f?rlorade till f?ljd av klimatf?r?ndringarnas effekter. Vilken sorts kompensation en s?dan moraliskt distinkt f?rlust rimligtvis b?r f?ranleda relateras i h?g grad till huruvida k?randeparten i dilemmat uppfattas vara territoriets befolkning som kollektiv grupp (ett s.k. kollektivistiskt f?rh?llningss?tt) eller som enskilda individer (ett s.k.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i förskolan tänker kring att arbeta med utvärderingsinstrumentet individuell utvecklingsplan, IUP. Studien utgick från följande frågeställningar: Varför väljer läraren att använda IUP som bedömningsverktyg? Varför väljer läraren att avstå från arbete med IUP? samt Hur tänker pedagogerna kring möjligheten att utveckla verksamheten vidare utefter varje enskild IUP? För att vinna kunskap om lärarnas tankar vilar studien på ett kvalitativt perspektiv där enkätfrågor legat till grund för insamlingen av empirin.Resultatet av lärarnas tankar analyserades utifrån de relationella och punktuella perspektiven som beskrivs av Wright. Vad som framkommer av resultatet är att lärarna i studien har olika syn på att använda IUP som bedömningsverktyg i sin verksamhet. De olika tankarna kring materialet är beroende av om läraren väljer att inta ett relationellt eller punktuellt perspektiv.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka förskolepedagogers förhållningssätt till habilitering. Studien bygger på kvalitativa intervjuer och omfattar sju stycken intervjuer med både barnskötare och förskollärare. Vi har analyserat vårt empiriska material med hjälp av olika analytiska begrepp samt ur ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Ett relationellt perspektiv kan förenklat uttryckas genom att pedagoger beskriver barn som att befinna sig i svårigheter till skillnad från ett kategoriskt perspektiv som beskriver barn med svårigheter. Vårt resultat visar att pedagogernas förhållningssätt ger uttryck för att stödet från habiliteringen var värdefullt men blir otillräckligt när kommunikationen och samverkan mellan olika aktörer ej fungerar.

Bakgrund: Endometrios ?r en kronisk, godartad sjukdom som drabbar en av tio kvinnor. Sjukdomen medf?r ofta sv?ra sm?rtor och symptom vilket p?verkar flera aspekter av en kvinnas liv. Sjuksk?terskans ansvarsomr?de omv?rdnad bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt som grundar sig i att f?rs?ka f?rst? patienten och skapa delaktighet i h?lsooch sjukv?rden. Ett personcentrerat f?rh?llningss?tt beskriver vikten av att lyssna och se personen bortom sjukdomen.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Resultatet visar att matematikgruppen utvecklar en f?rst?else f?r kunskapsomr?det som ett demokratiskt och relationellt f?rh?llningss?tt, tillsammans med ett normmedvetet inneh?ll.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad inkludering betyder ur lärarperspektiv. De perspektiv som behandlas är lärares syn på arbetssätt och undervisningsmetoder.  Intervjuer genomfördes med tre lärare i ämnet svenska i årskurserna 6-9. Resultaten visade att det finns både möjligheter och hinder med inkludering i ämnet svenska. Lärarna ansåg att inkludering bland annat beror på klassernas storlek, ämnesinnehåll och undervisningsmetoder.

De barn som inte f?ljer f?rskolans sociala normer hamnar utanf?r och riskerar att bli bed?mda som avvikande. V?rt syfte med denna studie ?r att kartl?gga hur tidigare forskning f?rst?r sociala normer och hur pedagogers makt p?verkar sociala normer i f?rskoleverksamhet. Vad som anses vara ett avvikande beteende enligt f?rskolare i tidigare forskning.

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Mitt examensarbete handlar om vilka strategier pedagoger kan använda sig av, i undervisningen, när det handlar om barn med ADHD. Jag har tittat på forskning om ADHD angående utgångspunkterna arv och miljö. Vidare har jag studerat vad konsekvenserna blir om pedagogerna utgår från ett relationellt eller ett kategoriskt perspektiv i undervisningen av barn med ADHD. Syftet, med arbetet, är att kritiskt granska forskning om ämnet, undersöka om relationellt och/eller kategoriskt perspektiv är utgångspunkten samt vilka strategier och orsaker för undervisningen som lyfts, genom de olika utgångspunkterna arv och/eller miljö på bästa sätt. En litteraturstudie har använts som utgångspunkt samt relevant litteratur och avhandlingar om ämnet.

Syftet med studien var att unders?ka och belysa hur undervisningspraktiken i f?rskolan kunde anpassas f?r att fr?mja delaktighet f?r barn i sv?righeter. Genom att identifiera och analysera de f?ruts?ttningar och resurser som p?verkar undervisningen syftade studien till att bidra till ?kad kvalitet och likv?rdighet. Studien syftade ocks? till att ge specialpedagoger verktyg och insikter f?r att f?rb?ttra undervisningspraktiken och d?rmed st?dja alla barns l?rande och utveckling. I studien intervjuades ?tta f?rskoll?rare med semistrukturerade intervjuer utifr?n det som s?gs, g?rs och relateras i undervisningspraktiken kopplat till studiens syfte.

Syfte: Denna studie unders?ker hur boendepersonal inom Bostad f?rst uppfattar ochut?var sitt uppdrag, med s?rskilt fokus p? hur skadereducerande principer och?terh?mtning f?rst?s och hanteras i det klientn?ra arbetet.Teori: Materialet tolkades med st?d av Lipskys (2010) teori om frontlinjebyr?krateroch handlingsutrymme.Metod: Studien genomf?rdes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med femboendepersonal i en stad i V?stra Sverige. Materialet analyserades med tematiskanalys.Resultat: Resultaten visade att personalen f?rstod sitt uppdrag som i grunden relationellt,och att relationen till klienten utgjorde den b?rande f?ruts?ttningen f?r alltarbete. Skadereducering f?rstods inte som en avgr?nsad metod utan som ettbrett situationsbundet f?rh?llningss?tt, d?r personalen kontinuerligt v?gde klientensomedelbara behov mot l?ngsiktiga m?l och institutionella ramar.