Bakgrund:?Stomi ?r en kirurgiskt skapad ?ppning d?r en del av tarmen eller urinbl?san leds om f?r att leda ut avf?ring eller urin ur kroppen. Orsaker till stomi kan vara olika. Att leva med stomi inneb?r f?r?ndringar som p?verkar fysiskt, psykiskt och socialt v?lbefinnande.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärare beskriver lärandemiljön för barn i behov av särskilt stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. För att ta reda på det undersöktes hur förskollärare definierar barn i behov av särskilt stöd, vad förskollärare uppmärksammar i situationen då det uppstår svårigheter kring barn, vilket pedagogiskt stöd förskollärarna ger till barn i svårigheter samt vilken form av stöd förskollärarna får då det uppstår svårigheter kring barn. En intervjustudie har genomförts med åtta förskollärare, verksamma i förskola, i en större stad i Mellansverige. Sammanfattningsvis åskådliggör svaren att förskollärarna visar på svårigheter i att definiera barn i behov av särskilt stöd. Barnen beskrivs främst utifrån de olika svårigheter de kan ha men även med utgångspunkt i att det är barn som har utökade behov i förhållande till ett tänkt utvecklingsförlopp och i relation till andra barn.

Bakgrund Kommunikation ?r central inom v?rden och ?r avg?rande f?r att skapa f?rst?else, f?rtroende och delaktighet mellan sjuksk?terska och patient. Migration och ?kad m?ngfald har lett till att patienter har olika spr?kliga och kulturella bakgrunder, vilket kan skapa spr?kbarri?rer och kommunikationsutmaningar. Dessa hinder p?verkar sjuksk?terskors m?jligheter att ge personcentrerad v?rd och kan leda till frustration, missf?rst?nd och begr?nsad delaktighet f?r patienten.

Detta examensarbete behandlar problematiken kring kränkningar från skolpersonal mot elever på tidig utvecklingsnivå, en särskilt utsatt elevgrupp. Bakgrunden bygger på de lagar och FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, m.fl. som styr skolans arbete med kränkande behandling. Vidare används specialpedagogiska perspektiv samt kognitiva och socialstrukturalistiska teorier för att förklara begreppen känsla och empati. Syftet med studien är att bidra med kunskap om komplexiteten av kränkningar från skolpersonal mot elever på tidig utvecklingsnivå.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur eleverna upplever att de blir bemötta av lärarna både under lektionstid samt utanför klassrummet i skolan. Frågeställningarna syftar till att ge en heltäckande bild av hur elever upplever lärarnas bemötande i skolan. I bakgrunden har vi studerat läroplanens innehåll som berör bemötande och relaterat till ett humanistiskt synsätt. Studier har gjorts på relevant litteratur kring begreppen identitet, subjektivitet, relationella- och punktuella perspektivet samt det pedagogiska mötet. Elever på en högstadieskola samt en gymnasieskola har intervjuats.

 I dagens skola finns det elever med Aspergers syndrom som är integrerade. För dessa elever krävs ett annat tankesätt hos de verksamma lärarna. Eftersom Aspergers eleverna har svårigheter med motoriken, det sociala samspelet och behöver en tydlig struktur för att kunna känna sig inkluderade krävs det att lärarna i Idrott och Hälsa tänker utefter dessa elever i sin planering.Vårt huvudsyfte med studien är att studera hur lärarna i Idrott och hälsa arbetar för att skapa en inkluderande idrottsundervisning för elever med Asperger syndrom. Ett delsyfte är att studera hur skolmiljön är anpassad utefter elever med Aspergers. Det visar sig i olika tidigare studier att lärarna ute på skolorna bör arbeta på vissa sätt för att elever med Aspergers syndrom skall känna sig inkluderande.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Studiens syfte var att öka kunskapen om grundlärares perspektiv på läs- och skrivsvårigheter och stödinsatser för elever i årskurs 4-6. För att uppnå vårt syfte intervjuades åtta lärare vid två olika skolor, fyra på skola A och fyra på skola B. Med utgångspunkt i vårt syfte formulerades frågeställningar kring lärarnas erfarenheter av elever med läs- och skrivsvårigheter, vilket perspektiv på läs- och skrivsvårigheter lärarna ger uttryck för, hur lärarna beskriver att de stödjer elever med läs- och skrivsvårigheter samt hur lärarna beskriver samverkan med föräldrar, kollegor och andra verksamheter.Analysen av lärarnas intervjusvar har dels bestått av en tematisk analys kring erfarenheter, perspektiv, stödinsatser och samverkan, och dels av en övergripande analys av lärarnas perspektiv på elever med läs- och skrivsvårigheter med utgångspunkt i två olika specialpedagogiska perspektiv, det relationella och det kategoriska/kompensatoriska, med särskilt fokus på läs- och skrivsvårigheter.Resultatet av vår tematiska undersökning visar klara likheter i vad lärarna anser vara avgörande för elevers läs- och skrivinlärning. Lärarna i de båda skolorna betonar att det är viktigt att stärka elevers självbild hos elever med läs- och skrivsvårigheter samtidigt som de anser att de specialpedagogiska insatserna har stort betydelse i både lärarnas arbete och elevens utveckling i läs- och skrivinlärning. Det framgår även vissa skillnader i studiens resultat om hur lärarna samverkar med föräldrar och kollegor.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Denna uppsats undersöker hur de två manliga politikerna Håkan Juholt och Sven Otto Littorin samt de två kvinnliga politikerna Gudrun Schyman och Ulrica Schenström framställs i kvällstidningen Aftonbladet efter politiska skandaler. Syftet är att med en systemisk-funktionell analys i kombination med en kort ideologikritisk analys undersöka ifall det förekommer några skillnader mellan framställningarna av manliga och kvinnliga politiker.       Frågeställningarna berör: artiklarnas verbprocesser, i vilken mån politikern är deltagare i processerna, i vilken utsträckning politikern är första- och andradeltagare i processerna, vilken verklighetsbild artiklarnas påståenden framställer samt ifall skillnaderna kan kopplas till genus.       Materialet består av sammanlagt 20 artiklar från kvällstidningen Aftonbladets hemsida, där de första fem artiklarna där skandalerna nämns analyseras i respektive skandal. De tillämpade metoderna är en kvantitativ SFG-analys av verbprocesser inom den ideationella nivån samt en kort, kvalitativ ideologikritisk analys ? även den inom den ideationella nivån.              Undersökningen visar att det finns en ojämn rapportering av skandalerna, där de kvinnliga politikerna är deltagare i relationella processer mer frekvent än de manliga, vilket innebär att de oftare sätts i relation till något annat eller beskrivs som bärare av egenskaper och attribut.

Bakgrund: Hemlöshet är ett ökande problem i världen och beroende på land så hanteras och uppfattas fenomenet på olika sätt. Olika faktorer påverkar huruvida en person hamnar i hemlöshet och dessa kan kategoriseras in i individuella, relationella, institutionella och strukturella faktorer. Hemlösa personer är en utsatt grupp i samhället och hemlösheten påverkar en persons livskvalitet och hälsa. Hemlösa personer uppvisar liknande medicinska tillstånd som den allmänna befolkningen men i större utsträckning och löper större risk att dö i förtid. Hemlösa personer uppsöker oftare akutmottagningar och har längre vårdtid än personer som inte är hemlösa.Syfte: Att beskriva vuxna hemlösa personers upplevelser av sin hälsosituation och kontakt med vården.Metod: En litteraturöversikt genomfördes, där nio stycken vetenskapliga originalstudier granskades.

Personlig assistans är ett nytt yrke. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) instiftades 1994. Tidigare bodde personer som var i behov av personlig assistans antingen på institution eller i föräldrahemmet. Meningen med den nya lagen var att ge dessa människor ett själigt liv och en möjlighet att kunna leva ett så vanligt liv som möjligt.Denna uppsats handlar om språket i platsannonser där man söker efter personliga assistenter. Uppsatsen behandlar vilka ord som används i beskrivningen av brukaren och assistenten sam hur relationen mellan brukare och assistent ser ut i annonserna.

Syftet med den här studien är att få en fördjupad förståelse till vad det är som gör att pedagoger och specialpedagoger, inom förskolans verksamhet, upprättar särskild dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd, när det inte finns någonting i uppdraget som gör gällande att så ska göras. Två frågeställningar har varit vägledande under arbetets gång; ?Vilka skäl finns för särskild dokumentation av barn i behov av särskilt stöd?? och ?Hur motiverar pedagogerna sitt val av den form av dokument som de använder sig av när de dokumenterar kring barn i behov av särskilt stöd?? Denna kvalitativa undersökning bygger på sju intervjuer med förskollärare och specialpedagoger, verksamma i förskolan. Arbetet har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har inneburit att med utgångspunkt från informanternas berättelser, försöka förstå och tolka deras sätt att tänka, deras åsikter och handlande när det gäller dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd. Resultatet har speglats genom Moira von Wrights teorier om det punktuella och det relationella perspektivet, som i denna studie handlar om hur pedagogerna ser på barnet. Resultatet visar att sex av de informanter som medverkat i studien dokumenterar mer eller tydligare, kring barn som ses som i behov av särskilt stöd.

Syfte: Studiens syfte är att identifiera faktorer som på en gymnasieskola kan främja elevers prestation och lärande. Frågeställningar:? Hur skattar elever i årskurs 1 i gymnasieskolan olika faktorer som i forskning har visat sig främja elevers prestation och lärande?? Vilka nyckelfaktorer kan identifieras enligt elevsvaren?Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, där socialt samspel ses som en förutsättning för att prestationstillit och kapacitetsupplevelse ska utvecklas. Även me-takognitiv teori och interaktionism finns med i teoribakgrunden. Det specialpedagogiska syn-sättet gör att jag tolkar det som att elevers svårigheter uppstår i mötet med undervisningskon-texten, vilket benämns som det relationella perspektivet.

Personlig assistans är en insats som syftar till att ge funktionshindrade människor möjlighet att leva ett så självständigt liv som möjligt. När personlig assistans ges till barn ska assistansen både möjliggöra barnets självbestämmande och frigörelse och ge föräldrarna möjlighet till avlösning. Familjen ska också kunna genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. I många fall väljer föräldrarna att själva bli personlig assistent för sitt barn. I studien har fyra föräldrar intervjuats om sin syn på föräldrarollen i förhållande till sin roll som personlig assistent till sitt barn. Studiens syfte är att undersöka hur föräldrar som är personliga assistenter till sina barn själva uppfattar rollerna och hur de använder dem i familjens vardagsliv. Studien är kvalitativ med hermeneutisk ansats och i analysen används Goffmans dramaturgiska rollperspektiv, Foucaults relationella maktbegrepp och begreppet empowerment. Resultatet visar att föräldrarna inte avgränsar rollerna utan upplever sig som en förälder som utför assistansuppgifter.