ABSTRAKT Gullberg, Linda (2009). Arbetsledning av personliga assistenter. (Supervision of personal assistants). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur delar av arbetsgivarnas ansvar för personliga assistenters arbetssituation ser ut samt hur det påverkar specialpedagogers arbete. Fokus ligger på hur det fungerar för assistenter som arbetar med brukaren i skolan.

Syftet var att ta reda på hur sju unga vuxna personer med diagnosticerad dyslexi/specifika läs- och skrivsvårigheter upplevde de tekniska hjälpmedel som de använde under sin skoltid. En kvalitativ undersökning med samtalsintervjuer gjordes utifrån ett sociokulturellt och relationellt perspektiv. Personerna som blev intervjuade fick beskriva vilka program de använt och berätta hur de upplevde datorstöd och tekniska hjälpmedel. Därefter fick de beskriva vad de anser hade hjälpt dem bäst i deras läsning och skrivning. Resultatet visade att informanternas socioekonomiska bakgrund speglade tidpunkten för deras diagnosticering.

SammanfattningStudien initierades av att det är många elever i dagens grundskola som inte uppnår målen i svenska trots specialpedagogiska insatser.Syftet med studien är att undersöka hur det specialpedagogiska stödet ges till de elever som inte når målen i svenska och dessutom att belysa de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger positiva resultat.Studien är en kvalitativ intervjustudie där datainsamlingen gjordes genom nio halvstrukturerade intervjuer på fyra olika skolor i en svensk kommun.Respondenterna är utvecklingsledare, rektorer, specialpedagoger och klasslärare som sammantaget representerar organisations-, grupp- och individnivå. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer.Resultatet av studien pekar åt att tidiga insatser, goda metoder, motiverade elever, god självkänsla och bra hjälpmedel är framgångsfaktorer som enligt respondenterna leder till att många elever i behov av särskilt stöd når grundskolans kunskapsmål i svenska..

This comparative study explores Swedish and Danish teachers? perspectives on students with intellectual disabilities and their education. The research focuses on the 1960s, a pivotal decade marked by paradigm shifts from medical to socio-constructivist views on intellectual disabilities. Through qualitative text analysis of articles from the Nordic Journal of Special Education (Nordisk tidskrift f?r specialpedagogik), this study examines how teachers described these students, the prevailing norms versus perceived deviations, and their proposed teaching strategies.

Stavelsemetoden utgår, som namnet anger, från stavelser. Det är en metod som används inom förskolan, grundskolans tidigare år och specialundervisning. Genom att muntligt lära sig att dela upp ett ord i stavelser förväntas detta överföras till läsning och skrift. Motiveringen är att barnet har färre komponenter att hålla i korttidsminnet än vad fallet är med läsning baserad på fonem. Syftet med vår studie har varit att belysa pedagogers syn på stavelsemetoden i mötet med barn som har annat modersmål än svenska.

Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem grundskollärare i de tidigare skolåren, få vetskap om hur de resonerade kring begreppen normalitet och avvikelse, hur de kategoriserade och kartlade elever i behov av särskilt stöd samt hur de resonerade kring "en skola för alla". intervju som metod valdes för att kartlägga och tolka lärarnas subjektiva tankar, uppfattningar och värderingar. Resultatet visade på att de lärare som hade lång arbetslivserfarenhet kände en säkerhet i sina bedömningar kring elever som avviker från det normala. Arbetslaget framstod som centralt viktig när diskussioner och beslut om utredning av en elev var aktuell. Lärarna var i grunden positiva till "en skola för alla", men tveksamma till om den kan fungera i praktiken, bl.a på grund av bristande resurser.

Syftet med studien var att undersöka uppfattningar om sambandet mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter bland verksamma lärare och sedan relatera detta till aktuell forskning. Jag har studerat litteratur och genomfört tre intervjuer för att undersöka detta fenomen. Intervjuerna har genomförts med specialpedagoger/speciallärare som alla har arbetat som klasslärare och efter det minst fem år som specialpedagog/speciallärare. Resultatet av intervjuerna är efter sammanställning jämförda mot tidigare forkning inom området. Jag har kommit fram till att lärares uppfattningar och forskning inom området till viss del överensstämmer.

Forming teacher teams is currently the standard way of organizing teachers in Swedish Compulsory Schools. This is the result of a process that started in the 1970s.Traditionally the culture of teaching has been one of isolation. Once the door to the classroom is shut, what happens behind the door is up to the teacher to decide. Over the past thirty years a lot of time has been dedicated to making fundamental changes in the way teachers interact with their colleagues. Today the idea of teachers forming teams is generally accepted but still the core of a Swedish teacher?s job is that of a lone worker.

Syftet med denna studie var att få kunskap om och förståelse för hur pedagoger upplever ett kommunalt förändringsarbete för tidiga insatser. Förändringsarbetet syftar till att minimera antalet elever som inte når målet för utbildningen. Studien har genomförts genom att kartlägga, beskriva och analysera pedagogernas upplevelser och erfarenheter, utifrån enkäter och intervjuer. Resultatet visar på ett förändringsarbete som kan beskrivas som toppstyrt och, på samtliga undersökta skolor, initierat av rektor. I resultatet framkommer att förändringsarbetet är mer förankrat bland specialpedagoger/lärare och rektorer än bland skolans övriga pedagoger.

All human beings need and have the right to a language. How a language is learned and used depends on the individual conditions. This study considers the work to development the language done by pedagogues in a special school for mentally retarded children. How do pedagogues work to develop the language in children who are so different and have so different conditions and needs? That is the central aim of this study.

Syftet med uppsatsen är att få en inblick i skolans och arbetslagets synsätt och bemötande av elever i behov av särskilt stöd. Jag vill ta reda på hur pedagoger i olika befattningar ser på sitt kunskaps- och socialisationsuppdrag när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Jag vill även belysa hur skolan som verksamhet uppfattas från en kommunpolitikers synvinkel när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Metoden för uppsatsen har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger från år 1 till år 9 och en kommunpolitiker. Undersökningen visar att pedagoger idag har samma intentioner som Skolverket att vilja bedriva undervisning utan att avskilja någon elev från klassrummet och den ordinarie undervisningen.

Syftet med denna studie är att ge exempel på hur några pedagoger och lärare arbetar med språkinlärning med barn med Downs syndrom på fyra utvalda förskolor respektive fyra särskolor. Metoden vi har använt oss av i denna studie är intervju. I analysen har vi sammanfattat de intervjuer vi har genomfört och tagit ut de centrala delarna för studien. Resultatet diskuteras mot bakgrunden och relevant litteratur. Det resultat vi har kommit fram till, framhåller att pedagogerna7lärarana genomgående arbetar på ett medvetet sätt med språkträningen och är insatta i tillgängliga metoder i form av bl.a.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

I vårt examensarbete har vi valt att skriva om behovet av särskilt stöd i skolan där vårt syfte är att undersöka hur en grupp pedagoger ser på tiden när det gäller att hjälpa alla elever, hur pedagogers synsätt på en skola kan skilja sig åt, diagnosens roll samt hur pedagoger kan samarbeta för att tillgodose elever i behov av särskilt stöd. Vi vill se vilka de vanligaste orsakerna kan vara till att en elev är i behov av särskilt stöd. I litteraturdelen tar vi upp en historisk forskningsbakgrund, skolans roll, olika typer av resurser samt tre små avsnitt om de vanligaste svårigheter elever i behov av särskilt stöd kan ha. I forskningsavsnittet intervjuar vi åtta pedagoger på en skola i Blekinge för att få svar på vårt syfte och problemprecisering. Resultatet visar att neddragningarna på skolans resurser skapar bekymmer både för lärare och elever.

Jag har noterat att det i dagens skola existerar exkludering utav elever med behov av särskilt stöd. Detta har fått mig att överväga uttrycket ?en skola för alla? som jag under min utbildning har stött på flertalet gånger. I litteraturen framgår det att skolans ansvar innebär att varje individs behov ska främjas och segregering ska undvikas. Då jag anser att det finns ett glapp mellan verkligheten och idealet blir det i min mening ett intressant ämne att undersöka.