Synen på och definitionen av läs- och skrivsvårigheter har varit omtvistad under flera år. Vi examineras ut i en mångkulturell skola där många elever är flerspråkiga. Tanken vi fick var att det kanske är svårt att se om de eleverna har en läs- och skrivsvårighet eller om problematiken rör sig kring en bristande kunskap i svenska. Vårt övergripande syfte med denna uppsats är att genom intervjuer med verksamma pedagoger i dagens skola se hur de beskriver sitt arbete och vilka resurser de har att tillgå för att ge bästa möjliga hjälp till alla elever. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med diktafon som hjälpmedel samt ett fåtal observationer.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att problematisera begreppet motivation och dess teoretiska innebörd avseende individen och situationen. Vidare undersöks hur motivation och hälsa kan främjas, vilket praktiskt belyses med en analys av skriftlig, offentlig dokumentation gällande en svensk organisations personalarbete. Inom området för organisation och ledning går att finna uttryck för styrtekniker såsom att integrera individen med verksamheten. Ur ett ledningsperspektiv är det centralt att arbeta med faktorer som kan främja personalens intresse och villighet att arbeta, och därmed styra riktningen motivationen tar. Detta främst vad gäller att organisationens konkurrenskraft kan vara avhängigt motiverad och välmående personal.

Mitt syfte med denna uppsats är att ta reda på om det finns ett samband mellan specialpedagogik och musisk undervisning. Jag vill ta reda på om speciallärare/specialpedagoger använder sig av musisk undervisning. I examensarbetet har jag intervjuat tolv speciallärare/specialpedagoger, jag har även använt mig av litteratur där jag främst inriktat mig på olika inlärningsstrategier. Detta gjorde jag för att finna lämpliga metoder som jag kan använda mig av i mitt dagliga arbete med elever. För att belysa vikten av olika inlärningsstrategier tar jag upp några forskares perspektiv på lärande, läroplanen för grundskolan, specialpedagogikens historia och vad musisk undervisning är.

Arbetet med detta examensarbete har varit att undersöka om FMT (Funktionsinriktad Musikterapi) kan vara ett komplement till den traditionella specialpedagogiska undervisningen i grundskolan. FMT kan kort beskrivas som ett arbete med motorisk utveckling. Motoriken är av betydelse för individens utveckling och förmåga till inlärning. Skolverket har kommit fram till att barn i behov av stöd inte alltid får rätt sorts stöd och försöker genom olika förändringar att komma tillrätta med detta. Examensarbetet innehåller resultat av praktikarbeten med två barn som tidigare av olika anledningar givit klasslärarna ?huvudbry?.

Uppsatsens syfte är att med hjälp av livsberättelser få en inblick i elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser. Metoden är en livshistorieansats med tyngdpunkt på elevers syn på sin skolsituation och lärande, i relation till miljö och grupptillhörighet. Studiens teoretiska hållning har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, vilket innebär att verkligheten, kunskap och lärande skapas i social samverkan.Arbetet bygger på en empirisk studie av två elevers berättelser om sin skoltid. Eleverna går båda i årskurs sju och har under sin skoltid haft olika former av specialpedagogiskt stöd. Studien gör en forskningsanknytning bland annat inom områdena: en skola för alla, elevers upplevelser, pedagogers roll och föräldrars syn.

The purpose of this essay is to find out how two schools work with newly arrived children and to see how they differ. There is a lack of national directives for those who work with newly arrived children and teenagers; this makes the introduction very different between schools.The study is qualitative, based on interviews with four teachers in two different compulsory schools. One school is situated in a suburb of Stockholm and the other one is situated in a minor community in Dalarna. One schools got a preparatory class for newly immigrated pupils and the other school doesn?t.The theoretical frame that I have chosen to analyse these interviews are literature and research on Bilingualism, Children with PTSD, Intercultural Pedagogy and Special PedagogyMy results also show that these schools work very differently, and that there is very little co-operation within the school and with the units around the school, regarding these children.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några förskollärare ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd och vilka barn som omfattas av begreppet enligt dem. De forskningsfrågor vi ställde var hur förskollärare definierar begreppet barn i behov av särskilt stöd, hur förskollärare gör bedömningen av vilka barn som är i behov av särskilt stöd samt hur förskollärare tolkar förskolans uppdrag när det gäller barn i behov av särskilt stöd. För att undersöka dessa frågor använde vi oss av kvalitativa intervjuer samt en fiktiv fallbeskrivning. Förskollärarna i vår studie såg begreppet som omfattande och det visade sig att det går att lägga många olika innebörder i begreppet. I vår studie fann vi även att begreppet kan ha olika innebörder även för en och samma förskollärare.

Under senare år har matematikkunskaperna hos de svenska eleverna blivit allt sämre. År 2000 lämnade 7% av eleverna grundskolan utan ett godkänt betyg i matematik (Svenska kommunförbundet, 2001). I min uppsats har jag utvärderat ett specialpedagogiskt arbetssätt i matematik på en specifik skola. På skolan använder de ett material som heter SYLMA (synliggöra matematik). Med detta material kartläggs elevens kunskaper i matematik.

Syftet med arbetet är att beskriva ett antal pedagogers uppfattningar om lärandemiljöns betydelse för barn i koncentrationssvårigheter samt vilket stöd de önskar av specialpedagogen. Undersökningen bygger på tio intervjuer med pedagoger från två kommuner. I detta arbete vill vi ge en bild av hur dessa pedagoger tänker kring lärandemiljöns betydelse för barn i koncentrationssvårigheter, hur de arbetar samt vilket specialpedagogiskt stöd de anser sig behöva. För att få en teoretisk grund redogör vi först för den litteratur vi utgått ifrån samt den teori som vi tror är aktuell för vårt arbete. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att pedagoger är medvetna om att lärandemiljöns utformning är av stor betydelse för barn i koncentrationssvårigheter. Samtliga pedagoger upplever att de stora barngrupperna påverkar problematiken för barn i koncentrationssvårigheter.

I skolan finns många barn med ADHD-diagnos eller koncentrationssvårigheter. Som lärarekan det vara en utmaning att ge dessa barn de bästa förutsättningarna för kunskapsutveckling.Inom specialpedagogiken talas det om två perspektiv för att som lärare möta dessa elever.Dels kan det handla om ett mer kategorisk förhållningssätt till eleverna vilket kopplar sammansvårigheter med individen. En lösning på problemet kan då vara en utredning ochmedicinering för att råda bot på elevens bekymmer. Dels kan läraren inta ett mer relationelltförhållningssätt som tar hänsyn till individens omgivande miljö. Här handlar det om att seöver kvaliteten på verksamheten och hitta passande pedagogiska metoder för eleven iklassrummet.

Syftet med följande arbete är att undersöka pedagogiska möjligheter och hinder för en gynnsam utveckling hos flickor med en ADHD diagnos. I arbetet ges läsaren en inblick i specialpedagogiska strategier och metoder som gynnar flickor med ADHD. Metoden för vår undersökning är halvstrukturerade intervjuer som utförts med 13 respondenter. Tre av intervjuerna ägde rum i Finland med personer med olika spetskompetenser. Övriga tio intervjuer hölls på flera platser i Sverige med personer som hade spets- eller erfarenhetsbaserad kompetens. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att respondenterna var väl insatta i ADHD problematiken. De flesta påpekade att flickors problematik måste synliggöras. Tidig upptäckt och tidiga insatser kan minska riskbeteenden som depression, sexuellt missbruk eller utbrändhet.

Det ?r tydligt skrivet i l?roplanen att skolan och fritidshemmet ska fr?mja alla elevers utveckling och att alla elever ska k?nna sig trygga och v?lkomna. Fler barn ?n tidigare diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar och det ligger i skolans uppdrag att hj?lpa och st?tta dessa elever i sin skolg?ng. I den h?r studien unders?ks varf?r det verkar som att elever med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar inte blir lika inkluderade som andra elever.

It is a well-known fact that children with ADHD are hyperactive and have a hard time concentrating; therefore it is of interest to examine how teachers deal with this fact. This study expands the understanding of how teachers work with children who has ADHD; the main purpose of this study has been to examine how teachers view students with ADHD and how they work to include these students in the classroom environment.  special pedagogy has been used to analyze the results. The results are based on four interviews in two schools in south of Stockholm with teachers who work in classes that contain children in the third grade, some of the children have been diagnosed with ADHD and some only have strong characteristics for the functional limitation. Findings suggest that teachers? use structure, planning and the modification of students? individual needs to make them included in the classroom education.

The purpose of this essay is to study if and how five South African educators work with music as a special pedagogical tool in children's language development. To achieve the purpose of this study, two research questions were created. As method, interviews of a qualitative character were chosen.  The aim of the method is to give the educators the opportunity to think about and use their own experience before answering the questions.The result shows that the South African educators are not using music as a special educational tool. They rather use music as an everyday educational tool to promote children's language development. The result indicates that music in educational activities promotes children?s communication with each other.

Syftet med följande arbete var att undersöka lekarbetspedagogers uppfattning om lekarbetets betydelse, när det gäller utveckling och lärande hos barn till utlandsfödda föräldrar, utanför Skandinavien. Vi analyserade vårt arbete utifrån ett salutogent perspektiv. Arbetet ger en översikt över lek, lekarbete och lekarbetspedagogik. Med hjälp av intervjuer undersökte vi lekarbetspedagogers inställning till lekarbetets betydelse för barn till utlandsfödda föräldrar. Vi tog också reda på intervjupersonernas uppfattning om det fanns något område hos barn som utvecklades särskilt positivt under lekarbetet.