Syftet med denna uppsats är att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen med hjälp av queerpedagogiska teoretiska synteser. Resultaten från teoriutvecklingen är följande: - Queerteoretikern Butlers begrepp subversivitet kopplas till Piagets begreppspar ackommodation/assimilation. - Det queerteoretiska begreppet performativitet kopplas till Vygotskijs teori om språket som redskap för förändring, samt till hans teori om det kollektiva minnet. - De av Kumashiro sedan tidigare skapade fyra strategierna för förändring, inspirerade av Freires frigörande pedagogik samt poststrukturella teorier. Några slutsatser dras om hur en ny sex- och samlevnadsundervisning bör se ut.

Syftet med denna studie var att undersöka om arbetstillfredsställelse påverkas av hygien- respektive motivationsfaktorer samt att ta reda på hur introvert-extrovert personlighet påverkar dessa samband. Studien utgår från Herzbergs arbetsmotivations teori och Furnhams studier av personlighet och arbetstillfredsställelse. En enkätstudie genomfördes på en grupp (N=48) arbetstagare, huvudsakligen kollektivanställda. Resultatet visade att både en hög närvaro av motivationsfaktorer och en hög närvaro av hygienfaktorer gav upphov till hög arbetstillfredsställelse. Detta resultat ger stöd åt Herzbergs teori.

Syftet med undersökningen är att översiktligt beskriva forskningen kring matematiksvårigheter med fokus på matematikängslan, samt genom intervjuer med lärarstuderande få en fördjupad bild av upplevd matematikängslan. Vidare har studiens syfte varit att sätta detta i relation till lärarutbildningen. Litteraturstudien visar att en viktig förklaring till matematiksvårigheter är matematikängslan. Det har även visat sig att denna ängslan kan överföras från lärare till elever. Rädslan för att själv överföra sin matematikängslan på elever är något som visat sig hos de personer som intervjuats.

Stress är ett ämne som är högaktuellt i dagens samhälle. Flera yrkeskategorier befinner sig i riskzonen för utbrändhet, däribland lärare. Syftet med det här arbetet är att tydliggöra och lyfta fram hur lärare och elever upplever skolmiljön med utgångspunkt i begreppet stress. Vet man det kan man sedan arbeta för att det ska bli bättre. Arbetet inleds med en litteraturgenomgång där läsaren får kännedom om vad stress är.

Jag har genomfört en studieresa till A.C.E.-Tabor, Danmark, där jag studerat en annorlunda pedagogik, A.C.E. (Accelerated Christian Education), som bygger på individualiserad undervisning med eleven i centrum och där eleven själv sätter sina studiemål.Det som särskilt väckt mitt intresse är att man utgår från bibeln i undervisningen och försöker lära eleverna efterfölja Jesu karaktärsdrag, som avspeglas i undervisningsmaterialet och lärarnas förhållningssätt. Jag har försökt finna idéer och tankar inom pedagogiken som skulle kunna berika vår religionsundervisning. För att få en bild av hur religionsundervisningen bedrivs i dagens svenska skolor, har jag använt mig av en enkät, som låg- och mellanstadielärare fått besvara.Av enkäten framgår det att så gott som alla lärare använder sig av bibeln i undervisningen, främst som uppslagsbok för egen förberedelse och för att visa omfång och uppläggning. Etik och moral anses viktigt, men många skulle gärna ha mer kunskap i ?ämnet?..

Arbetet beskriver mediepedagogik på djupet, vad den består av för olika delar och vilka kopplingar den har till andra inlärningsteorier och pedagogiker. Empirin samlades in på Satellitskolan i Malmö genom intervjuer med lärare och elever. Slutsatserna av undersökningen var att pedagogiken har lustfyllt lärande i centrum. Eleverna arbetar mestadels både ämnes- och åldersintegrerat i grupper. De får ta stort eget ansvar i planeringen och vid genomförandet av sitt arbete, medan lärarna agerar likt bistående handledare och ger dem hjälp och vägledning om det behövs.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare på låg- och mellanstadiet i grundskolan ser på faktorer som påverkar deras handlingsutrymme vid störande beteende i klassrummet och våld mellan elever. Finns det skillnader i hur lärare och rektorer uppfattar lärarnas handlingsutrymme? Kan skolans eventuella skolkod påverka hur lärarna handlar? Har de befogenheter och disciplinära åtgärder som har tillkommit i den nya skollagen någon inverkan på lärarnas handlingsutrymme? För att undersöka lärarnas resonemang användes halvstrukturerad intervju. Analysverktyget hermeneutik tillämpades för att analysera den transkriberade texten för att finna svar på denna studies syfte och frågeställning. Lärarens handlingsutrymme visade sig påverkas av olika faktorer inom skolans värld som skolkod, ramfaktorer och skollag.

The Swedish government corporation Försäkringskassan is currently undergoing large organizational changes. Modifications are made regarding the national insurance system and work procedures. In this study we have investigated the procedures of change with the aim of identifying which pedagogical processes in work procedures that enables organizational learning. Furthermore, the study aimed at gaining insight of how the work procedures enable organizational learning in a learning organization. We have utilized case study tradition to examine specific occurrences in their natural environment to thereby understand the matter of investigation.

Syftet med arbetet har varit att söka svar på vår problemformulering samt att få en större inblick i ämnet EQ; emotionell intelligens. Våra frågeställningar var: · Vad är EQ?· Hur kan man arbeta med EQ i skolan? · På vilket sätt behövs EQ i skolan? Vi har i vår litteraturstudie valt att utgå från den emotionella intelligensens fem grundbegrepp; att hantera sina känslor, självkännedom, motivation, empati och social kompetens. Vi har valt att göra en etnografisk fallstudie och en kvalitativ enkätundersökning. Det är här vi har lagt vår betoning på EQ i skolan.

Isberg, A. & Lidén, S. (2008). KASAM- livsfrågeformulär som intervention vid psykisk ohälsa. Högskolan i Gävle; Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Tidigare studier visar samband mellan KASAM, Känsla av sammanhang och människors upplevda hälsa.

Syftet med studien har varit att diskutera olika motiv som pojkar och flickor skapar utifra?n en reklamvideo. Studien har a?ven analyserat pa? vilket sa?tt elever skapar ko?nsidentitet i bilderna och hur de har uppfattat sin identitet i teckningen.Underso?kningen har baserats pa? bilder som elever fra?n ho?gstadiet har gjort. I metoden har elever skapa en bild, utifra?n en reklamvideo och med hja?lp av tre ord kommenterat videon.

Examensarbetet handlar om hur det är att som lärare ha en individualintegrerad elev i sin klass. På 1800-talet gick både lindrigt förståndshandikappade och normalbegåvade elever i folkskolan. Under flera decennier var de förståndshandikappade på institutioner för att skydda dem från samhället men också för att samhället skulle skyddas från dem. Nu förekommer det flera varianter av undervisningen för de förståndshandikappade parallellt, dels särskolor där det bara är förståndshandikappade i klassen, dels att förståndshandikappade undervisas tillsammans med normalbegåvade elever i normalklass. Tyngdpunkten för intresset i arbetet ligger på de elever som är integrerade i normalklass.

Howard Gardner, forskare i pedagogikvid Harvard University, har skrivit och forskat kring människans olika intelligenser. Hans arbete har lett fram till en beskrivning av sju olika och tämligen självständiga intelligenser. Kan man hitta Gardners sju intelligenser i skolan idag? Hur ser arbetet med dessa multipla intelligenser ut? Detta examensarbete ger en beskrivning till bakgrunden av Gardners arbete och forskning. De sju intelligenserna är beskrivna och två andra forskares arbete med dem, Thomas Armstrong och David Lazear.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka varför pedagoger väljer att arbeta tematiskt framför en mer traditionell undervisningsform. Vår målsättning är att undersöka om temaarbete kan passa alla typer av elever. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning, vilken innefattar intervjuer av fem pedagoger som arbetar med temaarbete enligt Bifrostskolan, samt intervjuat tolv elever från förskoleklass till 6: e klass. Intervjusvaren har sammanställts och jämförts med aktuell forskning på området. Vår undersökning visar att den tematiska undervisningen är en metod som tillgodogör många elever, med varierande inlärningsmöjligheter, intressen, förkunskaper och mognad.

Title: Sing in Swedish! The purpose of this study is to find out how songs and singing could complement Swedish second language education. The method I have used to collect information is qualitative interviews with four persons with different professions: a teacher, a choirleader, a singing teacher and a medical doctor and a laryngologist. The study begins with a few thoughts about my interest in the subject, followed by a short overview of other studies and literature that has been published on the subject. The persons I have interviewed has experiences of either singing, use of voice or teaching of the Swedish language. The results of the interviews have been analysed and compared with the literature.