SammanfattningDenna studie avser att undersöka ungdomars sexuella handlingsutrymme. Syftet är att studera om det sexuella handlingsutrymmet uppfattas olika när det gäller ungdomar med, respektive utan, en lindrig intellektuell funktionsnedsättning. I analysen har särskild hänsyn tagits till tre bakgrundsfaktorer; ungdomars kön, föräldrars födelseland samt föräldrars religiositet. Definitionen av det sexuella handlingsutrymmet bygger på den unges uppfattning om vårdnadshavarens restriktioner gentemot den unge inom fyra områden; restriktioner i skolan och på fritiden, begränsningar i heterosexuella föräktenskapliga relationer, begränsningar i val av framtida äktenskapspartner samt begränsningar i sexuella relationer innan äktenskap.Studien bygger på en sekundäranalys av kvantitativt datamaterial hämtat från två tidigare studier, Schlytter m.fl. (2009) samt Davidian m.fl.

The aim with our study has been to examine how preschool-staffs resonate about the notification requirements according to Chapter 14, section 1, The Social Services Act, when a child fare badly or is suspected to fare badly: first, in relation to the municipality´s policies, but also in relation to the preschool staff´s actions in individual cases. Our study was conducted by qualitative research with semi-structured interviews. Total has two child´s nurses and six preschool-teachers, active within Växjö´s municipality, been interviewed. The result showed that the municipality´s guidelines on the one hand, underpinned by giving a prescribed pattern of behavior for preschool staff on how to act if the suspected that a child to fare badly. On the other hand preschool staff also experienced the guidelines diffuse as there were nothing described of the transition of how much they should document and observe before a notification could be initiated to the headmaster.

Det problem som presenteras i detta arbete handlar om de svårigheter som finns i att arbeta utefter en ramlag som Socialtjänstlagen. Äldreomsorgens biståndshandläggare har ett visst handlingsutrymme att tolka lagen och eventuella lokala riktlinjer för att med hjälp av dessa bedöma och ta beslut om huruvida en person kan få den hjälp som den ansöker om, i detta fall en insats som uppfyller sociala behov och kallas Social samvaro. Syftet är att undersöka hur behovsbedömningen går till i två kommuner med olika riktlinjer och hur de tillämpar insatsen. Lipskys och Johanssons teorier om gräsrotsbyråkrater har använts för att belysa den arbetssituation och de svårigheter som förekommer i biståndshandläggarnas arbete. En kvalitativ metod med informella intervjuer har tillämpats för att få en djupare inblick samt att få en helhetsförståelse av problemet.

Vid köp av en upplevelse får du enbart en tjänst, med ett löfte omett mervärde. Att köpa en upplevelse är ofta förknippat med enviss osäkerhet och ett risktagande från kundens sida då man intemed säkerhet vet vad man köpt förrän efter arrangemanget ärgenomfört. I eventbranschen hittar vi denna typ av problematikoch därför har vi valt att fokusera på eventföretag och desskunder. Syftet med detta arbete är att undersöka vadföretagskunden värdesätter och förväntar sig i en relation medeventföretag. Vi har utgått ifrån frågeställningarna: Vadvärdesätter och förväntar sig företagskunden i utvecklandet av enrelation med ett eventföretag? Vad värdesätter och förväntar sigföretagskunden i en befintlig relation med eventföretaget?Påverkas eventföretagets relationsmarknadsföring av kundensförväntningar och i så fall hur?.

För att lyckas skapa en framgångsrik verksamhet är det viktigt att ha engagerade medarbetare med rätt förutsättningar för att ett bra arbete ska kunna utföras och därtill bidra till utveckling för såväl medarbetarna som för hela organisationen. Ledarskapet har diskuterats länge och utgjort forskningstema för att få fram de ledaregenskaper som är avgörande för verksamheters framgång. Ledarskapet är dock myntets ena sida där den andra sidan utgörs av medarbetarskapet vilket ej har undersökts i samma utsträckning. Vilka förutsättningar måste finnas för att medarbetarna ska känna sig delaktiga i verksamhetsprocessen? Vad är det som motiverar och engagerar medarbetarna i deras arbete? Vad innebär medarbetarskap? Vad krävs för att medarbetarskap ska utvecklas? Det är några frågor som vi sökt svar på med hjälp av föreliggande undersökning.Utöver insamlade teorier kring medarbetarskapet har vi undersökt hur medarbetare på ett äldreboende upplevde sitt medarbetarskap utifrån synen på ansvar, delaktighet, motivation, arbetstillfredsställelse och relationer.

Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.

Föreliggande studie avser att öka förståelsen för hur boendepersonal ser på och arbetar medbrukarinflytande för personer med psykiska funktionsnedsättningar. För att kunna göra detta formulerades tre forskningsfrågor, vilka avser att undersöka boendepersonals syn på syftet med brukarinflytande, deras upplevelse av hur de kan främja respektive hindra förutsättningar för brukarinflytande samt vilken påverkan brukarinflytande kan ha på deras arbete. För att kunna besvara studiens frågeställningar har fem kvalitativa intervjuer genomförts med personal på boenden för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Studien har vidare analyserats utifrån följande teoretiska utgångspunkter; det relationella maktperspektivet, Franzéns makttriangel, den professionella makten och brukarrollen, handlingsutrymme samt paternalism och empowerment. Resultatet visar att brukarinflytande har en föränderlig karaktär och varierar i utformning och styrka beroende på kontext och brukarens personliga förutsättningar.

Vi har antagit ett uppdrag vars syfte har varit att kartlägga hur cheferna i en norrbottnisk kommun upplever förutsättningarna för ledarskap ur ett könsperspektiv. Uppsatsen består av två empiriska delar, en kvantitativ kartläggning genom enkäter och en kvalitativ fördjupning genom intervjuer. Den teoretiska referensramen som de empiriska resultaten kommer att analyseras utifrån behandlar jämställdhet, socialt stöd, ledarskap och organisation. Kartläggningen visar inga större skillnader mellan könen när det gäller upplevelsen av handlingsutrymmet. Dock verkar de kvinnliga chefernas upplevelser generellt sätt vara mer positiva än de manliga chefernas.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka lärares medvetenhet om den förändrade skollagen vad avser disciplinära och andra åtgärder och i vilken omfattning de upplever att den påverkar skolmiljön. För att kunna uppnå syftet med studien har tre frågor formulerats: för det första i vilken grad är lärare medvetna om vilka åtgärder som enligt lagen finns att tillgå och för det andra, i vilken omfattning tillämpar lärare de befogenheter de fått genom den nya skollagen? Avslutningsvis ställs frågan om lärare upplever att den nya lagen bidragit till några förändringar i deras handlingsutrymme?  Undersökningen som ligger till grund för uppsatsens resultat baserades på enkäter som besvarades av trettiosex lärare vilka undervisar i grundskolans senare år (7-9). Resultatet av undersökningen visar att lärare har begränsade kunskaper om skollagen vad avser lärarens mandat att vidta disciplinära åtgärder mot elever. Det framkommer också att lärare använder sig av disciplinära åtgärder för att stävja störningar i klassrumsmiljön och att en majoritet inte upplever att förändringen av skollagen har ökat lärarnas handlingsutrymme i klassrummet samtidigt som andra lärare anser att studiemiljön påverkats positivt till följd av lagens införande.

Kvinnors psykiska ohälsa ökar samtidigt som intresset för personlig utveckling är större än kanske någonsin tidigare. Hösten 2008 lanserades en ny, svensk metod för ökad självkänsla och självinsikt kallad Skrivhjärtat. Metoden, som är ensam i sitt slag, går ut på att på genom en tydlig struktur skriva sig till ökad självinsikt. Studiens syfte är att undersöka fem svenska kvinnors upplevelser av denna metod. De tre frågeställningarna är:? Hur beskriver kvinnorna arbetsformen i metoden Skrivhjärtat?? Vad kan metoden bidra med i fråga om ökad självkänsla, självinsikt och ökat handlingsutrymme?? Har metoden medfört någon bestående förändring i kvinnornas livssituation?Tidigare forskning visar på skrivandets positiva effekter på det mentala välbefinnandet men det finns mycket lite forskning på området i Sverige.

Studien bygger p? 6 kvalitativa intervjuer med socialarbetare och poliser med syfte att unders?ka hur yrkesprofessionella beskriver sitt arbete och samverkan kring barn som bevittnat v?ld. Dessutom har det unders?kts huruvida de professionella upplever att det har skett en f?r?ndring i deras arbete efter inf?randet av barnfridbrottslagen. Under analysen har Lipskys teori om gr?srotsbyr?krati samt Paynes teori om paradigm inom socialt arbete anv?nts.

This is a study about employment officers at the Swedish public employment service. The aim of this study was to examine how they understand and use their discretion in their daily work. We used a qualitative method and the data was gathered by semi-structured interviews with eight employment officers working at the same office in a small town in Sweden. Lipskys theory about street-level bureaucracy and Lazarus description of coping theory are applied to analyze the empirical data. The work for the Swedish employment officers have changed over the last years with an increasing focus on control and administration.

Utbildning är en central del av samhället. På senare år har offentlig sektor genomgått en rad förändringar vad gäller styrreformer samt förändrade huvudmannaskap, främst inom skolverksamheter. Genom det fria skolvalet har den kommunala verksamheten mött nya utmaningar. Den kommunala skolan drivs då av förändring och av att genom positionering utnyttja sina gränser samt även anpassa sitt förhållningssätt gentemot samhället. I denna studie undersöks hur en kommunal grundskola genererar positivt värde för elever och personal med syftet att urskilja faktorer som är betydelsefulla för en skolas värdeskapande. Metoden för studien har varit att intervjua chefer samt lärare om deras syn på vad i skolans verksamhet som är värdeskapande samt hur en skola kan utveckla sitt handlingsutrymme.

Romers situation är ett aktuellt ämne som berör och upprör många människor. Syftet med vårstudie var att undersöka hur romers situation ser ut. I studien valde vi att utgå ifrån romersegna upplevelser och erfarenheter. Våra frågeställningar var hur romer upplever sin situationsom rom, hur de har blivit bemötta av olika myndigheter och om de upplever att deras romskatradition påverkar deras förutsättningar i livet. Respondenterna i vår undersökning var romer iGöteborg, några av dem arbetade för romers rättigheter och några av dem var allmännamedborgare.

Studien syftar till att studera interaktionen mellan riskfylld livsstil och relation till föräldrar vid förklaring av ungdomsbrottslighet. Forskningen kring interaktionen är otillräcklig men lämnar vissa indikationer på att interaktionen kan ha en inverkan på ungdomars brottslighet. Studien testar hypotesen om att en starkare relation till föräldrar minskar livsstilens effekt på ungdomars brottslighet. Studiens resultat och slutsatser baseras på kvantitativ data från en enkätundersökning utförd i Halmstad (N = 1003) år 2005. Fyra blockvisa multipla linjära regressionsmodeller beräknas där den beroende variabeln brottslighet förklaras av fem variabler: kön, invandrarbakgrund, relation till föräldrar, livsstilsrisk och interaktionen mellan relation till föräldrar och livsstilsrisk.