Bakgrund: Vi upplever att mÄnga lÀrare inom skolvÀsendet inte besitter tillrÀckligt med kunskap om hur man bör agera om en elev har svÄra lÀs- och skrivsvÄrigheter. Hur vet man att en elev Àr i behov av dyslexidiagnostisering, och vem Àr det som utför diagnostiseringen? VÄr erfarenhet sÀger oss att det i skolvÀrlden ofta krÀvs en diagnos föra att rÀtt pedagogiskt stöd ska erbjudas eleven. Syfte: Studiens syfte Àr att studera hur forskningslitteratur beskriver utredning och diagnostisering av dyslexi. Litteraturstudien avser att besvara syftet utifrÄn frÄgestÀllningarna * Vilken Àr författarens framstÀllning vad det gÀller definition och förekomst av dyslexi? * Vilka tecken/kriterier indikerar nÀr det Àr befogat att göra en utredning? * Vem Àr det som avgör nÀr en utredning Àr befogad? * Hur gÄr en dyslexiutredning till? * Vad blir de pedagogiska konsekvenser av en dyslexidiagnos? Metod: Den metod som anvÀnds för att besvara syfte och frÄgestÀllningar Àr en komparativ litteraturstuide, dÀr fokus ligger pÄ att jÀmföra fem Àmnesadekvata texter, hÀmtade frÄn aktuell forskningslitteratur.

Tekniken expanderar pÄ olika sÀtt inom skola och utbildning i den digitala tidsÄldern. Ett uttryck för detta Àr sÄ kallade 1:1-lösningar, det vill sÀga tekniklösningar dÀr varje elev har sin egen dator. Det anstÄr forskningen att klargöra hur tekniken bör integreras i undervisningen för att pÄ bÀsta sÀtt frÀmja elevernas lÀrande, vilket torde vara sÀrskilt angelÀget nu dÄ det Ànnu inte Àr vederhÀftigt belagt att digitala verktyg faktiskt har en potential att frÀmja elevers lÀrande.Denna fallstudie utgör formen av ett förslag pÄ hur tekniken kan integreras i undervisningen för att frÀmja elevers lÀrande i 1:1-lösningar. Genom en fenomenologiskt inspirerad ansats fokuseras gymnasieelevers upplevelser av ett digitalt verktyg, lÀrplattformen Socrative. Centrala frÄgestÀllningar Àr hur Socrative kan fungera som ett stöd för elever i deras lÀrande och hur detta verktyg kan pÄverka elevers motivation.

Studiens syfte var att jÀmföra gymnasieelevers och gymnasielÀrares upplevelser av Àmnet idrott och hÀlsa i relation till deras erfarenheter av idrottsinriktade aktiviteter pÄ fritiden. Dessa upplevelser tolkades sedan mot bakgrund av Àmnets styrdokument för att se eventuella likheter och skillnader. Intervjuer genomfördes med sex elever i Ärskurs 2 pÄ gymnasiet samt deras idrottslÀrare som hade haft lektioner tillsammans i ca 1,5 Är. Resultatet av intervjuerna visade att lÀraren saknade tydliga mÄlformuleringar i styrdokumenten. Eleverna hade i regel varierande uppfattningar kring Àmnets syfte, mÄl och betygskriterier i förhÄllande till lÀrarens undervisning.

Norske Skog JĂ€mtland AB is like many other companies in a situation where it has to increase its purchases to provide its industries with raw material. To increase the available amount of raw materials, many companies employ purchasers to cover larger areas. This study aims to find out how to handle the increasing competition for timber suppliers. An important input for defining such a strategy is to examine how the suppliers view their relation to the company today. For a company it is extremely important to have a good relation with the suppliers to secure long term supplies.

Syftet med studien Àr att fÄ förstÄelse för vilken instÀllning pedagoger och elever har till matematiklÀroboken samt till matematikÀmnet. Undersökningen ska ocksÄ klargöra om det finns nÄgra samband mellan matematikundervisningens utformning och elevernas instÀllning till lÀroboken och Àmnet. Pedagogernas medvetenhet om elevernas instÀllning till matematik skall ocksÄ tydliggöras genom undersökningen. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀndes kvalitativ intervju och enkÀt som metod. Genom undersökningens resultat kunde vi utlÀsa att elevernas attityder till matematik samt pedagogernas medvetenhet om elevernas instÀllningar varierade stort.

Tidigare forskning av Skolverket (2003) konstaterar att var femte elev som Àr i behov av sÀrskilt stöd inte erhÄller detta. Vidare förklaras att skolor har svÄrigheter att anpassa det sÀrskilda stödet till elevernas behov. Skolverket (2007a) faststÀller Àven att fem procent av pedagogerna inte upprÀttar individuella utvecklingsplaner. Skolverket (2008a) fastslÄr att ÄtgÀrdsprogram begrÀnsar sig till elevers problematik och förmedlar inte en helhetssyn av eleverna. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa vilka erfarenheter och upplevelser pedagoger har av arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd, individuella utvecklingsplaner och ÄtgÀrdsprogram.

AbstractThe aim of the study was to examine the relation between estimated fluidintake and real fluidintake among dialysis patients. The data were collected through study specific questionnaire and data from the medical record. Patients attached to eleven Swedish dialysis units were asked to participate. The number of patients that fulfilled the inclusion criteria were 222 persons of whom145 (65%) chose to participate in the study. The dialysis patients estimated their fluid intake for a day in average 9,06 deciliter.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka varför lĂ€xan inkluderas eller exkluderas av lĂ€rare pĂ„ högstadium inom Uppsala lĂ€n. Detta undersöktes genom en nĂ€tenkĂ€t dĂ€r lĂ€rare fick ta stĂ€llning till frĂ„gor rörande lĂ€xor. Vi analyserade vĂ„rt resultat med hjĂ€lp av vĂ„r teori frĂ„n Epstein, vilken bestod av kategorierna: Övning, Förberedelse, Deltagande, Personlig Utveckling, Kamratsamspel, FörĂ€lder-Elev Relation, FörĂ€lder-LĂ€rare kommunikation, Straff, Policy och Public Relations. I resultatet av vĂ„r undersökning kom vi fram till att lĂ€rare med lĂ€gre socioekonomisk bakgrund var de lĂ€rare som gav lĂ€xor i högst grad medan lĂ€rare med högre socioekonomisk bakgrund gav fĂ€rre lĂ€xor. De vanligaste formerna av lĂ€xor som de tillfrĂ„gade lĂ€rarna anvĂ€nde sig av var Deltagande, Övning och Förberedelse.

Det finns en stor utmaning i hur pedagoger bem?ter fysisk lek i f?rskolan. Denna studie syftar till att ta reda hur, n?r och varf?r pedagoger begr?nsar, avbryter eller p? annat s?tt blandar sig i fysiska lekar mellan barn i f?rskolan. De fr?gor som studien besvarar ?r: ?Vilka strategier anv?nder pedagoger f?r att bem?ta barns fysiska lekar i f?rskolan och hur motiveras dessa strategier av pedagogerna? N?r anser pedagoger att den fysiska leken har g?tt f?r l?ngt och varf?r? Vilka konsekvenser f?r pedagogernas ageranden i f?rh?llande till den fysiska leken, n?r det g?ller barns handlingsutrymme??.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att belysa hur lÀrandeprocessen med fokus pÄ motivationsarbetet i grundskolans tidigare Är kan se ut men ocksÄ försöka ge en bild av hur pedagoger kan motivera elever till fortsatt lÀrande.Denna studie bygger pÄ en litteraturdel samt en kvalitativ studie i form av sammanlagt tolv semistrukturerade intervjuer fördelat pÄ sex elever och sex pedagoger.Resultatet av intervjuerna frÄn pedagogernas sida visar att relationen mellan pedagog och elev Àr en viktig del i att motivation ska uppstÄ och vÀxa fram.Resultatet av intervjuerna frÄn eleverna tyder pÄ att ett lÀrande som tar sin utgÄngspunkt i en undervisning som stimulerar flera sinnen gynnar motivationen..

Verksamhetsförlagd utbildning utgör en stor del av sjuksköterskeprogrammet. Studenten ska tillÀmpa och integrera sina teoretiska kunskaper samt öva upp praktiska fÀrdigheter under den verksamhetsförlagda utbildningen. Handledning av sjuksköterskestudenter ingÄr i sjuksköterskan kompetensomrÄde enligt Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestuderandes erfarenheter av handledning under verksamhetsförlagd utbildning under sista terminen av sjuksköterskeprogrammet. Fokus var pÄ kommunikationen mellan handledare och student, relationen mellan handledare och student samt integrationen av teori i praktiken.

De instrument som anvÀnds för att mÀta patienters förvÀntningar av omvÄrdnaden finns i olika utformanden men det Àr fÄ som Àr utvecklade med inverkan frÄn patienternas egna förvÀntningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters förvÀntningar av mötet med sjuksköterskan. Sju vetenskapliga studier analyserades med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: Att fÄ en bra relation, Att kunna vara delaktig, Att vilja bli sedd och lyssnad pÄ. Resultatet visade att patienter förvÀntade sig att etablera en god relation till sjuksköterskan dÀr medbestÀmmande i den egna omvÄrdnaden var av stor vikt. Resultatet visade ocksÄ att patienter ville bli sedda som individer och att sjuksköterskan tog sig tid för att lyssna pÄ dem.

ABSTRAKT Eklund, Christine & Irehjelm, Jan-Olof (2010). NÀr matematikresultaten sjunker. En fallstudie om en skolas arbete för att öka mÄluppfyllelsen (When the results in mathematic are decreasing. A case study about a teamŽs work to increase the goal attainment). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. VÄrt syfte har varit att undersöka effekterna av ett arbetslags arbete kring ökad mÄlupp-fyllelse i matematik.

Fetma Àr ett ökande folkhÀlsoproblem runt om i vÀrlden. Sjuksköterskan har som uppgift att förebygga ohÀlsa hos patienter. Genom att veta patienternas svÄrigheter och möjligheter underlÀttar det mötet med sjuksköterskan. Men samtidigt mÄste sjuksköterskan vara medveten om sina attityder för att skapa en bra relation genom att samtala. Syftet Àr att beskriva svÄrigheter och möjligheter som kan pÄverka mötet mellan sjuksköterskor och patienter med övervikt eller fetma.

SammandragFörfattare: Peggy PalmÅr: Ht 2007Titel: LĂ€ra vĂ„ga tala. Om tal i klassrumsoffentlighetenEngelsk titel: Speak up! About communication in the classroomOrt, Universitet: VĂ€xjö, VĂ€xjö UniversitetSidor: 40InnehĂ„ll:Undersökningens syfte var att ta reda pĂ„ hur det offentliga talutrymmet fördelar sig i klassrummet för de tidigare Ă„ren, för lĂ€raren, men Ă€ven för hur det fördelar sig mellan flickor och pojkar. Undersökningen syftar Ă€ven till att belysa pĂ„ vilket sĂ€tt som eleverna fĂ„tt/tagit ordet pĂ„ den offentliga nivĂ„n i klassrummet och vid hur mĂ„nga tillfĂ€llen som lĂ€raren har vidareutvecklat svaret med sina elever vid dessa tillfĂ€llen. Samt Ă€ven hur lĂ€rare och elever uppfattar att det offentliga talutrymmet fördelar sig i klassrummet för de tidigare Ă„ren.Metoden bestĂ„r av observationer och ljudinspelningar i klassrummen i Ă„k 1, 3 och 5. Jag har Ă€ven utfört intervjuer av de tre berörda lĂ€rarna och av tre flickor och tre pojkar frĂ„n varje klass.Resultatet visar att lĂ€raren talar i cirka 54-78 % av den offentliga taltiden, deras uppfattning lĂ„g pĂ„ cirka 50-60 %.