I detta arbete skriver vi om trygghet, hur tryggheten pÄverkar inlÀrningen och hur gruppens inlÀrning pÄverkas av en elev med trygghetsproblem. Genom litteraturstudier, observationer och samtal med pedagoger kom vi fram till att tryggheten Àr grundlÀggande för varje elevs utveckling. Ett tryggt barn kan fungera bÀttre i samspel med kamraterna samt prestera mer i skolan. Vi behöver som pedagoger ha ett arbetssÀtt dÀr eleverna kÀnner sig trygga, vi behöver hjÀlpa otrygga barn att bli trygga i skolan för att deras inlÀrning inte ska pÄverkas av att de Àr otrygga. Vi har kommit fram till att inlÀrningen pÄverkas om man inte Àr trygg i sig sjÀlv..

Fragmentation and reduction of forest area is a threat for many forest species and their habitat. Deficiencies in forest quality, such as lack of dead wood and old trees, are one explanation of the threat. The most important action to prevent the continued loss of forest types is to protect forest, but also to restore and to create areas that not previously had high nature values. Hence one of the key strategic roles for Fritid- och Naturkontoret, Uppsala municipality, is to monitor biodiversity in the context of urban planning. The majority of the Uppsala municipality residents live in urban areas and most of them spend some of their spare time in natural areas in cities and their immediate surroundings. Exploitation in and around Uppsala is high, but it is important that there is enough nature close to houses to meet the residents? needs of recreation.

ABSTRACTThe aim of this study is to analyse if the UN today constructs the water issue as a security issue and to argue about in which way the organization in that case does so alternatively why it can be said that the UN doesn?t construct the water issue as a security issue.In order to reach this purpose the following questions will be answered:?Does the UN construct the water issue as a security issue today?-If yes, in which way?-If no, why can it be said that the organisation doesn?t?The methods used are qualitative literature studies of policy documents on water from the UN. The focus is to analyze the ideas about water and to apply my theory on the concept of security, which is Barry Buzan?s framework on security, to these ideas.The main results showed that the UN strongly constructs the water issue as an environmental security issue for environments and species and in relatively strong terms also constructs it as an environmental security issue for civilisations. In rare cases the organisation constructs it as a societal security issue, but the UN doesn?t construct the water issue as a military, political or economic security issue..

Det övergripande syftet med denna studie Àr att belysa hur lÀrandeprocessen med fokus pÄ motivationsarbetet i grundskolans tidigare Är kan se ut men ocksÄ försöka ge en bild av hur pedagoger kan motivera elever till fortsatt lÀrande.Denna studie bygger pÄ en litteraturdel samt en kvalitativ studie i form av sammanlagt tolv semistrukturerade intervjuer fördelat pÄ sex elever och sex pedagoger.Resultatet av intervjuerna frÄn pedagogernas sida visar att relationen mellan pedagog och elev Àr en viktig del i att motivation ska uppstÄ och vÀxa fram.Resultatet av intervjuerna frÄn eleverna tyder pÄ att ett lÀrande som tar sin utgÄngspunkt i en undervisning som stimulerar flera sinnen gynnar motivationen..

Det övergripande mÄlet med palliativ vÄrd Àr att uppnÄ bÀsta möjliga livskvalité för patienten och dennes familj. VÄrdpersonalen mÄste vara förberedd bÄde praktiskt och mentalt. Mötet mellan vÄrdpersonal och patienter beskrivs som en process respektive nÄgot som sker spontant. Författarna anknyter föreliggande studie till Benner och Wrubels omvÄrdnadsteori. Studiens syfte var att belysa det vÄrdande mötet mellan vÄrdpersonal och patienter i den palliativa vÄrden.

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur tre pedagoger pÄ en Montessoriskola i Är F-1 arbetar praktiskt för att individualisera undervisningen. Vi ville Àven ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt en lÀrare kan ha till eleven och vilka verktyg den kan anvÀnda dÄ den individualiserar undervisningen. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod dÄ vi ville förstÄ och urskilja olika handlingsmönster hos de pedagoger vi intervjuade och observerade. Detta för att fÄ sÄ personliga och redogörande svar som möjligt kring hur de individualiserar undervisningen i praktiken. Litteraturen som ingÄr i studien redogör för Montessoripedagogikens grundtankar och dess syn pÄ lÀrarens roll samt forskning kring vilket förhÄllningssÀtt en lÀrare kan inta vid olika individualiseringsformer.

Konsumenter anvÀnder varumÀrken dagligen och exponering av varumÀrken sker överallt: i reklam, böcker, filmer, mÀnniskor och sÄ vidare. Tidigare forskning visar att konsumenter anvÀnder varumÀrken för att bygga upp sin sjÀlvbild och skapa sin identitet, samt att konsumenter kan ha mer eller mindre starka relationer till varumÀrken. VarumÀrken i sig Àr bara materiella markörer, de blir meningsfulla för konsumenterna först dÄ de sÀtts in i ett sammanhang och fÄr en individuell historia uppbyggt kring sig. Studiens syfte Àr att utifrÄn ett konsumentperspektiv visa hur meningsskapande i en relation mellan ett varumÀrke och en konsument kan se ut. Detta genom att reda ut frÄgestÀllningen: ?Hur kan en konsument skapa mening i sin relation till ett varumÀrke??.

 The Swedish school of today reflect the society we live in. We live in a multi cultural society and in our schools there are pupils with different backgrounds, cultures and mother tongue, which make it necessary for every teacher to treat every single pupil?s need and condition. The education in Sweden must be equivalent, according to Skollagen, 1 kap. 2§.

Bakgrund: Att som sjuksköterska delta i palliativ vÄrd stÀller stora krav pÄ kunskap och empatisk förmÄga. I vÄrdmöten mellan sjuksköterska och patient med dennes anhöriga Àr vissa faktorer och problemstÀllningar sÀrskilt viktiga för sjuksköterskan att vara medveten om. Syftet: Studiens syfte Àr att belysa vÄrdmöten mellan sjuksköterska och patient med dennes anhöriga inom den palliativa vÄrden pÄ hospis. Metod: Litteraturstudien. Resultat: Resultatet har redovisats utifrÄn följande teman: kommunikation (inklusive samtal), kÀnslor och relation.

Bakgrund:Ett av grundskolans problem Àr elever som totalt saknar motivation till all form av skolarbete. De saknar den egna inre motorn till att ens försöka och skapar istÀllet oftast disciplinÀra problem under skoldagen vilket pÄverkar kamrater och studiemiljö negativt.Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om de regelbundna veckosamtalen (PH) å femton minuter mellan lÀrare och enskild elev betyder nÄgot för eleven och dennes motivation till skolarbetet. Dels som helhet men Àven om det Àr nÄgot i sjÀlva samtalet/dialogen som Àr primÀrt och ger speciell effekt pÄ elevens motivation.MetodMin studie grundas pÄ enkÀter och en empirisk del med intervjuer av nÄgra elever med olika meritvÀrden i högstadiets Ärskurs 9.Resultat:Vad anser eleverna om det regelbundna PH-samtalet?- Det beror mycket pÄ handledarens unika och komplexa kompetens.Har samtalet nÄgon betydelse för elevernas studieresultat?- Ja och det hör ihop med den tidigare frÄgestÀllningen.Finns det nÄgot negativt med PH-samtalet?- Ja, om PH Àr vid fel tidpunkt under dagen och om handledaren inte utför PHsamtalet pÄ det sÀtt som ingÄr i skolans koncept.Hur stor betydelse har loggboken?- Oavsedd om eleven Àr sjÀlvgÄende eller ej sÄ har den en funktion.Finns det nÄgot annat vÀrde med detta PH-samtal?- Ja, den unga individen har ett enskilt personligt möte i femton minuter med en vuxen. Ett ögonblick som, beror pÄ pedagogen, pÄ sikt kan skapa en nÀra relation och dÀrmed pÄverka uppfattningen om skolan och dess krav..

 SammanfattningEn lÀrare mÄste vara förberedd pÄ att i sitt klassrum möta elever som har olika behov och förutsÀttningar. Elever lÀr ocksÄ pÄ olika vis och behöver olika mycket stöttning. Detta gör att lÀraren mÄste ha kunskap till att anpassa undervisningen utefter individen och gruppens behov. NÀr man som lÀrare fÄr en elev till klassen som har ett ovanligt funktionshinder sÄ bör det stÀllas högre krav pÄ arbetssÀttet, för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen pÄ bÀsta sÀtt.Syftet med undersökningen Àr att belysa hur pedagogerna i klassen uppfattar lÀrandet samt hur de anpassar undervisningen utefter individens behov och förutsÀttningar. Mina frÄgestÀllningar Àr hur bedrivs undervisning i ett klassrum i skolans tidigare Är dÀr det finns en synskadad elev? Samt vad innebÀr det för ett barn att ha en synskada?I mitt arbete har jag gjort en litteraturundersökning för att fÄ en vidgad bild pÄ ett synskadat barns behov.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett fenomenologiskt synsÀtt analysera och beskriva lÀrares och elevers uppfattning om syften och mÄl med svenskundervisningen. Jag ville Àven se om det föreligger nÄgon skillnad i elevernas uppfattning gentemot lÀrarens tanke med syfte och mÄl. Uppsatsen visar pÄ en komplexitet i lÀraryrket. I bakgrunden har jag presenterat begreppen ?syfte? och ?mÄl?.

Syftet med denna studie Àr att belysa och kartlÀgga vilka metoder specialpedagog och pedagoger anvÀnder sig av pÄ en förskola och tre grundskolor i en kommun och pÄ tvÄ olika stadier nÀr de upptÀcker en elev som avviker kunskapsmÀssigt och/eller emotionellt/socialt, samt vad detta fÄr för pedagogiska konsekvenser i skolvardagen. I den halvstrukturerade intervjuformen sökte jag i huvudsak svar pÄ följande frÄgor. Vad Àr det hos eleven som pedagogerna inom förskolan och grundskolans tvÄ stadier samt specialpedagog betraktar som avvikande vad gÀller kunskapsmÀssig och/eller social, emotionell utveckling? Hur ser en kartlÀggning ut av en elev som man anser avvika och vem initierar denna kartlÀggning? Vad hÀnder konkret i förskol/skolsituationen med ledning av resultaten som framkommer vid kartlÀggningen/utredningen? Hur ser uppföljning och utvÀrdering av kartlÀggning/utredning ut för den enskilde eleven i behov av stöd? Vari bestÄr skillnader och likheter mellan pedagogkategorierna vilka ingick i undersökningen utifrÄn deras syn pÄ ovannÀmnda frÄgestÀllning. Resultatet i denna studie visar att det föreligger skillnader i sÀttet att se pÄ elever vilka anses avvika pÄ skolans tvÄ stadier gentemot förskolepedagogens syn pÄ desamma.

Det Àr ett övervÀgande antal flersprÄkiga elever av den grupp elever som inte uppnÄr godkÀnda betyg i skolan, vilket bland annat beror pÄ att undervisningen inte tar hÀnsyn till deras sprÄkutveckling. Det medför att mÄnga flersprÄkiga elever inte förstÄr undervisningen de deltar i. Genom förstÄelse inhÀmtar eleverna kunskap och utvecklar sitt sprÄk, vilket ger goda möjligheter att nÄ skol- framgÄng. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vÄr mÄng­kulturella skola dÀr syftet Àr att söka svar pÄ vad en god undervisning innehÄller. En ledstjÀrna har varit vad Hajer & Meestringa (2010) talar om som ?sprÄkinriktad undervisning?.

Uppsatsen, som har en kvalitativ ansats, syftar till att lyfta fram den beprövade erfarenhet som sex lÀrare frÄn ungdomsskolan har frÄn sitt arbete med muntlig framstÀllning och den respons de ger eleverna pÄ framstÀllningen. SvÄrigheten med att ge respons ligger oftast i att som lyssnare upptÀcka allt fler sprÄkliga uttrycksformer pÄ olika nivÄer i innehÄll och form i det som framförs. All muntlighet har sin teoretiska grund i retoriken och i denna finns tanke- och arbetsmodeller som kan anvÀndas bÄde som pragmatiska handlingsteorier och som analysverktyg i interaktionen mellan lÀrare och elev. I retoriken finns det metasprÄk man ofta saknar nÀr man skall kommunicera muntlighet..