Som blivande lÀrare har jag en mÄlsÀttning om att kunna se och möta varje elev som en unik mÀnniska och förstÄ hur det Àr att vara elev. Vad jag vill Ästadkomma i denna uppsats, Àr att hitta ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt som hjÀlper mig i mitt förhÄllningssÀtt gentemot alla elever. Mitt syfte Àr att hitta en teori med vars verktyg jag i större utstrÀckning kan se hela individen i ett sammanhang och genom detta pÄ ett bÀttre sÀtt möta, bemöta, förstÄ och stödja enskilda elever i skolan. Med hjÀlp av teorins verktyg gör jag en fallstudieanalys för att visa erfarenheternas pÄverkan pÄ den mÀnskliga utvecklingen och hur detta i sin tur kan pÄverka eleven i skolan. PÄverkan frÄn skolan gÄr i sin tur tillbaka till individen.

Det Àr inte alla skolor i Sverige som erbjuder en dator per elev, men alla elever ska, enligt lÀroplanen, ha tillgÄng till informationstekniken. Dessutom, sÄ har de flesta ungdomar nuförtiden en egen mobiltelefon med internetanslutning. Dagens ungdomar Àr infödda i informationssamhÀllet men forskningen har visat att ungdomarna inte Àr per automatik kompetenta anvÀndare av digitala media. Syftet med denna studie har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt elever och lÀrare, i en 7-9 skola som erbjuder en egen bÀrbar dator per elev och lÀrare, utnyttjar den tillgÀngliga informationstekniken i klassrummet. En kvalitativ undersökning, i form av observationer i klassrummet, och en kvantitativ undersökning, i form av elevenkÀt, anvÀndes som datainsamlingsmetod.

Denna kvalitativa studie syftar till att lyfta fram lÀrares reflektioner kring sina erfarenheter och kunskaper om barn som lever eller antas leva med förÀldrar som har ett alkohol-och/eller drogmissbruk. Studien grundar sig i en hermeneutisk utgÄngspunkt med en kvalitativ ansats. Undersökningen baseras pÄ semi-strukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma lÀrare. Resultatet visar att de flesta lÀrare har erfarenheter av barn till förÀldrar med ett alkohol-och/eller drogmissbruk. De har en kunskap om att det finns en svÄrighet med att hitta och se denna problematik, eftersom barn Àr bra pÄ att dölja det som pÄgÄr i hemmet.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjÀlpmedel vid lÀs- och skrivsvÄrigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lÀra mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tÀnkande i en inkluderande skola. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolÄr 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjÀlpmedel anvÀnds eller inte anvÀnds. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förÀlder, klasslÀrare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslÀrarens förmÄga att skapa struktur och sammanhang Àr för elever i allmÀnhet och för elever med dyslexi i synnerhet.

Sambandet mellan hög studiebakgrund och högt resultat pÄ lÀsförstÄelsetest ? finns det?Hur ser det i sÄ fall ut i förhÄllande till metakognition vid lÀsning? Dessa frÄgor Àr centrala i den hÀr uppsatsen som berör grundlÀggande svenska som andrasprÄk för vuxna. Genom kvantitativ metod bestÄende av en enkÀt och ett lÀsförstÄelsetest har ett eventuellt samband mellan hög metakognitiv medvetenhet vid lÀsning och högt resultat pa? lÀsförstÄelsetest undersökts. DÀrutöver har Àven huruvida studiebakgrunden pÄverkar metakognitionen och lÀsförstÄelse kontrollerats.Resultatet visar att det inte gÄr att statistiskt sÀkerstÀlla ett samband mellan hög metakognitiv medvetenhet och högt resultat pÄ lÀsförstÄelsetest, detta oavsett studiebakgrund.

Syftet med min undersökning Àr att beskriva elever med lÀs- och skrivsvÄrigheters erfarenheter av att studera pÄ gymnasieskolans yrkesförberedande program. FrÄgestÀllningen jag utgÄtt frÄn Àr: hur beskriver elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter sin tillvaro pÄ gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag anvÀnt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag anvÀnt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundlÀggande i formandet av personens livsvÀrld. Aspekterna Àr relationer, tid, kropp och rum.

Denna uppsats syftar till att studera gymnasieelevers studievanor och se vilka skillnader och likheter det finns mellan kön och gymnasieprogram. Detta har frÀmst gjorts genom en enkÀtundersökning i Ärskurs 1. Begreppet studievanor kan delas upp i de tvÄ huvudkomponenterna studiemetod och studiehygien. Studiemetod innehÄller kvantitativa aspekter, som i vilken omfattning en elev studerar, men Àven sÄdant som vanligen betecknas som studieteknik. Studiehygien innefattar omrÄden som lÀsplatsens ergonomi, om eleven studerar till musik etc.

En relation Ă€r ett förhĂ„llande och en förbindelse mellan olika parter (saol.se, 2011) och nationalencyklopedin (2014) definierar en relation som ett förhĂ„llande mellan tvĂ„ eller flera fenomen, samt ett kĂ€nslomĂ€ssigt förhĂ„llande mellan tvĂ„ eller flera personer. Att bygga en nĂ€ra relation med sina konsumenter klassas idag som en allt vanligare strategi bland företag (BĂŒgel et al., 2011). Flera forskare har byggt pĂ„ teorin om att engagemang, förtroende och tillfredsstĂ€llelse Ă€r viktiga faktorer vid relationsskapande och flera av dem menar att de hĂ€r faktorerna Ă€r viktiga för att skapa och bevara konsumentrelationer. I studien diskuteras det om de tre faktorerna Ă€r lika viktiga frĂ„n konsumenternas perspektiv och Ă€ven om det skiljer sig mellan tvĂ„ olika Ă„ldersgrupper samt kön. Segmentering visar att konsumenter har olika behov utifrĂ„n olika situationer (Szmigin & Bourne, 1998) och att Ă„lder samt kön kan pĂ„verka en konsuments behov (Cole et al., 2008).Syftet med studien Ă€r att förklara ur ett konsumentperspektiv om engagemang, förtroende och tillfredsstĂ€llelse kan vara viktiga nĂ€r relationer mellan konsument och företag skapas, ur ett Ă„lder- och könsperspektiv.Studien bygger pĂ„ en deduktiv och en kvantitativ metod.

Med denna rapport vill vi undersöka vilka strategier pedagoger kan anvÀnda sig av nÀr relationer mellan pedagog och elev skÀr sig, eller för att förebygga att detta intrÀffar. Undersökningen visar ocksÄ vilka uppfattningar pedagoger har av att relationer kan skÀra sig utan orsak. Undersökningen Àr empirisk och har utförts i enkÀtform. Den ansats som har anvÀnts för databearbetning Àr kvalitativ. EnkÀter har skickats ut till 8 skolor i en mindre kommun i södra Sverige.

Enligt svensk skollaghar lĂ€raren en skyldighet att upprĂ€tta kontakt mellan hem och skola, samtidigt som lĂ€roplanen frĂ„n 2011 menar att skolan ska möta förĂ€ldrarna i deras önskemĂ„l gĂ€llande skolkontakt. Är vĂ„rdnadshavare nöjdamed de kontaktformer som anvĂ€nds idag? FörĂ€ldrar i Borgholm, Kalmar ochMörbylĂ„nga kommun med barn i Ă„rskurs 1-6 har deltagit i denna studie för att undersöka frĂ„gan. Denna studie syftar till att undersöka vilka kontaktsĂ€tt som anvĂ€nds samt om de Ă€r enligt vĂ„rdnadshavares önskemĂ„l. Deltagarnas fick ange sin sociala bakgrund och olika grupper jĂ€mfördes med varandra.

Alla elever i Sverige har skolplikt, vilket gör att alla elever Àr skyldiga att gÄ i skolan, det blir pÄ sÄ vis extra viktigt att varje elev kan sig kÀnna sig trygg och sedd nÀr denne för varje dag kommer till skolan vilket Àr ett av motiven som ligger bakom detta arbete.Syftet med arbetet Àr att reda ut begreppet, ett bra socialt klassrumsklimat, samt att ta reda pÄ hur blivande lÀrare uppfattar det sociala klimatet i klassrummet i relation till elevers inlÀrning. Arbetet Àr utfört dels i form av en litteraturstudie, dels i form av en empirisk undersökning.Tidigare forskning lyfter fram vikten av ett bra socialt klimat och visar att det Àr en förutsÀttning för elevers vÀlmÄende i skolan, vilket i sin tur stÄr i relation till elevers inlÀrning. Undersökningar visar Àven att det inte rÄder ett önskvÀrt klimat pÄ skolor idag, vilket Àr ytterligare ett motiv för att lyfta fram omrÄdet.Som komplement till litteraturstudien utfördes en empirisk undersökning bland blivande lÀrare. Valet att göra en undersökning bland just blivande lÀrare grundades pÄ ett troligt intresse för frÄgestÀllningen inom mÄlgruppen, vilket i sin tur kan generera i nya perspektiv för den forskning som redan finns. Undersökningen skedde i en enda öppen frÄga som skickades ut till 358 lÀrarstudenter via mail.

Detta arbete har som syfte att dels undersöka hur lÀrare tycker att det fungerar att ha en elev med funktionshinder i sin klass. Dels att undersöka hur eleverna uppfattar sin skolsituation samt att undersöka vilken roll eventuella elevassistenter har, bÄde ur elevens och lÀrarens synvinkel. De resultat jag kommit fram till i mina intervjuer visar att det ur lÀrarsynpunkt fungerar mycket bra med en elev med funktionshinder i klassen. Samtliga lÀrare har ocksÄ varit mycket positiva till elevernas assistenter, de betyder mycket för eleverna. Resultaten visar ocksÄ att eleverna ser positivt pÄ sin skolgÄng, de tycker att det fungerar bra med assistansen och att skolorna Àr sÄ anpassade att de kan ta sig fram överallt.

I den hÀr litteraturstudien har begreppet matematisk begÄvning granskats i syfte att reda ut hur matematisk begÄvning bland studenter kan mÀtas och Àven, vad som kÀnnetecknar matematiskt begÄvade elever i nutid. För att besvara dessa tvÄ frÄgor har tyngdpunkten lagts pÄ forskning under 2000-talet, dÀribland doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar. Genom att göra en studie utifrÄn dessa kommer resultatet av denna studie klargöra hur matematisk begÄvning kan mÀtas och ge en inblick i vad som kÀnnetecknar matematiskt begÄvade elever, alla utifrÄn ett forskningsperspektiv. Mina studier enas om att matematiska egenskaper som de matematiskt begÄvade eleverna kan ha Àr olika frÄn elev till elev och kan vara vilka egenskaper som helst som underlÀttar matematikundervisningen för eleverna. De flesta studierna mÀter matematisk begÄvning med resultatbaserade medel vilket motsÀger deras egna slutsatser om att alla matematiskt begÄvade elever Àr sin egen karaktÀr och bÄde lÀr sig och utövar kunskap pÄ olika vis..

Syftet med denna rapport var att undersöka vilka hinder som fanns dÄ en skola skulle försöka integrera tjugotalet elever i olika Äldrar som inte talar svenska i sin undervisning. Forskningen pÄ detta omrÄde Àr sparsam Àven om Franzén (2001), Wikström (1996) samt Skolverket i sina rapporter (2003, 2005) presenterat teorier om hur vÀgen in i den svenska skolan ser ut. Fyra perspektiv antogs och styrdokument, skolledning, lÀrare och en elev anvÀndes pÄ olika sÀtt för att informera om den pÄgÄende integrationsprocessen. Intervjuer och observationer av skolledning, lÀrare och elev pÄgick under fyra veckor i oktober Är 2006. Det visade sig att svÄrigheterna för eleverna att fÄ en fullgod undervisning, dvs.

Med utgÄngspunkt i mina egna erfarenheter av stegintegrering i sprÄkundervisning utforskas i följande studie gymnasielÀrares upplevelser av undervisningsmetoden och hur de praktiskt bemöter eleverna i klassrummet. I bakhuvudet har en pedagogisk idé om elevberikande Àven funnits. Studien uppnÄs genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer pÄ tvÄ gymnasieskolor dÀr stegintegrering förekommer - sju lÀrare och en elev deltog. Resultatet visar att lÀrarna i liten mÄn anvÀnder sig av den fysiska stegintegreringen och istÀllet delar upp de olika elevgrupperna och undervisar dem var för sig. Undersökningen visar Àven pÄ en frustrerande situation dÀr lÀraren mÄnga gÄnger kÀnner sig otillrÀcklig och dÀr arbetsbördan blir större Àn vid den klassiska undervisningssituationen.