Sök:

Sökresultat:

950 Uppsatser om Reläskydd - Sida 62 av 64

Biologisk nedbrytning av plogsulan : vÀxtföljder, klimat och anvÀndningsomrÄden

Strukturrationaliseringen i jordbruket pÄverkar i stor utstrÀckning lantbruksmaskinernas storlek vilket gör att vi gÄr mot allt större och tyngre maskiner. Detta pÄverkar i stor utstrÀckning markpackningen. Ett sÀtt att komma förbi detta Àr att anvÀnda sig av fasta körspÄr (CTF ). Andra sÀtt Àr att vÀlja strukturförbÀttrande grödor och strukturförbÀttrande bearbetningsmetoder. Denna uppsats tar upp de tvÄ sistnÀmnda punkterna och deras effekt pÄ biodiversiteten. Arbetet har bestÄtt av tvÄ delar: en litteraturstudie och ett infiltrationsförsök.

Barnets rÀttsliga stÀllning- sÀrskilt vid vÄrdnadsfrÄgor

DÄ en person har en nedsatt förmÄga att fatta beslut om de egna ekonomiska angelÀgenheterna, med andra ord utföra rÀttshandlingar, kan det naturligt nog medföra problem bÄde för denne sjÀlv och för det omgivande samhÀllet. FörmyndarskapsrÀtten har upprÀttats för att ge skydd Ät dessa personer som exempelvis kan vara psykiskt eller fysiskt sjuka, Àldre personer eller underÄriga. I enlighet med de förmyndarskapsrÀttsliga bestÀmmelserna i förÀldrabalken, skall förmyndare förvalta den omyndiges tillgÄngar och företrÀda denne i angelÀgenheter som har samband med tillgÄngarna. För myndiga personer kan en god man eller förvaltare förordnas att bevaka den enskildes rÀtt, förvalta tillgÄngar och sörja för dennes person. StÀllföretrÀdarna fyller en vÀldigt viktig funktion i dagens samhÀlle och blir allt fler till antalet.

Statens skyddsroll och den individuella friheten: den svenska statens Äsiktsregistrering av svenska medborgare under det kalla kriget

Under det kalla kriget hÄrdbevakades sammanslutningar pÄ den yttersta vÀnsterkanten av de svenska sÀkerhetstjÀnsterna genom kontroversiella metoder sÄsom telefonavlyssning, buggning och skuggning. Vidare Äsiktsregistrerades personer som visade sig ha samröre med dessa organisationer. Denna registrering syftade till att sÀkra det rÄdande statsskickets framtida existens. Enligt etablerad demokratiteori innehar alla individer en okrÀnkbar rÀtt till liv, frihet och egendom. Den liberala staten syftar bland annat till att sÀkerstÀlla att dessa friheter inte utsÀtts för krÀnkningar.

Brandrisker och skyddshöjande brandtekniska ÄtgÀrder för kabelutrymmen inom vattenkraftverk

En brand i viktiga kabelutrymmen inom vattenkraftverk skulle leda till driftstopp som kan leda till stora ekonomiska förluster för innehavarna av anlÀggningen, kort ÄterstÀllningstid blir dÀrmed viktigt. Med konsekvenserna av driftstop i Ätanke har större fokus lagts pÄ brandskyddet inom vattenkraftverken.Denna rapports syfte Àr att utforma ett fördjupat utredningsunderlag till pÄgÄende utredningsarbete inom Vattenfall Vattenkraft AB gÀllande brandskydd inom deras vattenkraftsanlÀggningar. Det avser Àven att fungera som kunskapsunderlag för framtida frÄgestÀllningar vid exempelvis försÀkringsfrÄgor och förnyelseprojekt inom Vattenfall Vattenkraft AB.Det aktuella utrymmet som ska gÀlla som typfall för denna utredning Àr en kabelkulvert i HarsprÄngets kraftverk. Kulverten Àr initialt belÀgen ca 80 m under jord i direkt anslutning till kraftanlÀggningen och innefattar 2-7 st kabelstegar med ett varierat antal mellanspÀnningskablar (1-20 kV). Den gÄr sedan hela vÀgen upp till marknivÄ.Ett problem vid brand Àr att kulvertsystemet i nulÀget Àr mer eller mindre öppet genom hela dess geometri, vilket gör att brand lÀngst ned kan leda till att hela utrymmet blir rökfyllt.

AvgÄng Raus - en ny station i södra Helsingborg

Helsingborgs stad Àr en stationstÀt kommun. Utmed tre jÀrnvÀgslinjer finns inte mindre Àn tio lokaltÄgstationer. Intentionerna i kommunens översiktsplan Àr att lokalisera bebyggelse i stationsnÀra lÀgen för att skapa en flerkÀrnig stadsstruktur och att leda in landsbygdens grönstruktur in i de centrala delarna av tÀtorten. Behov och önskemÄl om ytterliggare tre stationer finns och Raus, i södra Helsingborg, Àr ett av de önskade stationslÀgena. Fram till 1966 hade Raus en station och i samband med anlÀggandet av VÀstkustbanan skapades Äterigen förutsÀttningar för en station.

Företagares rÀtt till skadestÄnd för inkomstförlust och intrÄng i nÀringsverksamhet vid personskada. Om aktiebolagsÀgarens sÀrstÀllning

Enligt 5 kap 1 § skadestÄndslagen har den som lider personskada rÀtt till ersÀttning för inkomstförlust. I detta avseende Àr en av de grundlÀggande principerna att den skadade ska försÀttas i samma ekonomiska situation som om skadan aldrig intrÀffat. NÀr den skadelidande Àr företagare kan skadefallet Àven fÄ effekter för företaget; stora förluster kan uppstÄ och i vÀrsta fall mÄste verksamheten avvecklas. 5 kap 1 § 3 st skadestÄndslagen möjliggör att skador som drabbar företaget kan ersÀttas som intrÄng i nÀringsverksamhet. SÄdan ersÀttning kan emellertid endast utgÄ dÄ verksamheten bedrivs i enskild firma, enkelt bolag, handelsbolag eller kommanditbolag.

Produktansvar vid hÀstavel : TillÀmpningsproblem i gÀllande rÀtt

Organiserad hÀstavel har bedrivits i Sverige sedan sekler tillbaka. Under de senaste Ären har aveln ökat och effektiviserats genom anvÀndningen av artificiell insemination. I dagslÀget kan ett enda ejakulat fördelas pÄ flera ston och stona behöver inte lÀngre transporteras lÄnga strÀckor till hingsten. Den nya tekniken har ocksÄ medfört att aveln blivit mer selektiv och möjligheten att sÄlla bort olÀmpliga hingstar har ökat. Tekniken Àr dock inte perfekt och ibland hÀnder det att hingstar med dolda genetiska fel anvÀnds i aveln och detta kan orsaka skador och sjukdomar i stoet eller fölet.Ur juridisk synvinkel uppkommer hÀr en mycket intressant frÄgestÀllning: kan köparen av ett ejakulat hÀvda att ejakulatet Àr felaktigt pÄ grund av att det innehÄller anlag för genetiska sjukdomar och kan köparen i sÄ fall fÄ nÄgon ersÀttning för de skador han lider pÄ grund av att fölet drabbats av sjukdomen?Rent definitionsmÀssigt föreligger en produktskada som avser skador pÄ annat Àn den köpta varan.

MinoritetssprÄkets möjlighet i den liberaldemokratiska staten

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida den liberaldemokratiska synen pÄ minoritetsrÀttigheter överensstÀmmer med den svenska sprÄkpolitikens instÀllning till minoritetssprÄk, historiskt och fram till nutid, med avseende pÄ tornedalingarnas rÀtt att anvÀnda meÀnkieli. Uppsatsens tar dÀrför formen av en tvÄdelad textanalys, dÀr det i den första teoretiska delen redogörs för den liberaldemokratiska synen pÄ minoritetssprÄksrÀttigheter, representerad av liberala filosofer som Rawls, utilitaristiska filosofer som Mill samt den mer kommunitÀra liberalen Charles Taylor. I den andra delen som Àr av empirisk karaktÀr kommer den svenska sprÄkpolitiken i Tornedalen att beskrivas, frÄn och med mitten av 1800-talet fram till Är 2000. Slutligen kommer den teoretiska delen liksom den empiriska delen att placeras in i ett analytiskt schema över staters synsÀtt pÄ den nationella identiteten och förhÄllningssÀtt till minoritetssprÄk, för att tydligt kunna se om den svenska sprÄkpolitiken i Tornedalen Àr kompatibel med de liberaldemokratiska teoriernas instÀllning till minoritetssprÄk. Om de teoretiska och empiriska resultaten inte sammanfaller kan det innebÀra stora komplikationer, eftersom det Àr svÄrt för medborgarna att acceptera och legitimera en politik som strider emot samhÀllets fundamentala principer.

Att bevara och utveckla kulturmiljöerna Östra HĂ€stholmen-Ytterön samt LĂ„ngören i Karlskrona skĂ€rgĂ„rd

Magisterarbetet avgrĂ€nsas till öarna LĂ„ngören, Östra HĂ€stholmen och Ytterön som ligger i Karskronas skĂ€rgĂ„rd. Dessa kulturmiljöer speglar kustnĂ€ringar som lotsbosĂ€ttningar och fiskelĂ€ger. Magisterarbetet leder fram till ett planförslag, bestĂ„ende av omrĂ„desbestĂ€mmelser, för att bevara och utveckla dessa miljöer. Man kan identifiera ett problem i och med trenden med minskat antal bofasta i skĂ€rgĂ„rden, som leder till att öarna Ă€r mer eller mindre övergivna under större delen av Ă„ret. LikasĂ„ övergĂ„r mĂ„nga permanentboenden till fritidsboenden och dĂ„ Ă€r det vanligt att husen byggs om utefter moderna krav och influenser.

Förordnade stÀllföretrÀdare - sÀkerstÀlls ett kvalificerat utförande? : RÀttsutredning av behörighets- och kvalifikationskraven samt tillsynen av förordnade stÀllföretrÀdare

DÄ en person har en nedsatt förmÄga att fatta beslut om de egna ekonomiska angelÀgenheterna, med andra ord utföra rÀttshandlingar, kan det naturligt nog medföra problem bÄde för denne sjÀlv och för det omgivande samhÀllet. FörmyndarskapsrÀtten har upprÀttats för att ge skydd Ät dessa personer som exempelvis kan vara psykiskt eller fysiskt sjuka, Àldre personer eller underÄriga. I enlighet med de förmyndarskapsrÀttsliga bestÀmmelserna i förÀldrabalken, skall förmyndare förvalta den omyndiges tillgÄngar och företrÀda denne i angelÀgenheter som har samband med tillgÄngarna. För myndiga personer kan en god man eller förvaltare förordnas att bevaka den enskildes rÀtt, förvalta tillgÄngar och sörja för dennes person. StÀllföretrÀdarna fyller en vÀldigt viktig funktion i dagens samhÀlle och blir allt fler till antalet.

Utredning av tÀckningsgrad vid alternativ placering av brandstationer i LuleÄ kommun: En GIS-analys av responstid

I dagslÀget har rÀddningstjÀnsten i LuleÄ kommun brandstationer i LuleÄ centrum, Gammelstad och RÄneÄ som ska kunna undsÀtta cirka 75 000 invÄnare pÄ 2110 kvadratkilometer stor yta. Inom en snar framtid behöver investeringar utföras, antingen i form av en ny brandstation, eller genom en upprustning av den befintliga i LuleÄ centrum. Samtidigt stÄr verksamheten inför nya utmaningar dÄ kommunen har tagit fram ett arbetsunderlag, Vision LuleÄ 2050, för befolkningstillvÀxt och utveckling. DÀrför har rÀddningstjÀnsten i LuleÄ, pÄ uppdrag av rÀddningsnÀmnden, pÄbörjat en arbetsprocess som ska utreda framtida brandstationsplacering i LuleÄ kommun. I denna studie belyses frÄgan med avseende pÄ responstid och tÀckningsgrad.

Kan underÄriga ingÄ rÀttsligt bindande kreditavtal?

Problemformulering: Kan underÄriga ingÄ rÀttsligt bindande kreditavtal?Syfte: Med denna uppsats avser jag att undersöka och diskutera huruvida underÄriga kan ingÄ rÀttsligt bindande kreditavtal, i synnerhet nÀr det handlar om kreditavtal avseende mobiltelefoniabonnemang. Uppsatsen syftar ocksÄ till att undersöka huruvida Kronofogdemyndigheten respektive inkassobolag kan företa indrivningsÄtgÀrder mot en underÄrig gÀldenÀr.AvgrÀnsning: I denna uppsats kommer jag endast att undersöka avtal som den underÄrige ingÄr som konsument och som inte rör fast egendom. Undersökningen omfattar endast situationer dÀr den underÄrige sjÀlv tar initiativet till att ingÄ ett avtal i sitt eget namn. Jag kommer alltsÄ inte att ta hÀnsyn till situationer dÀr förmyndaren ingÄr avtal i barnets namn utan att barnet Àr delaktigt i eller medvetet om rÀttshandlingen.

Fysisk planering i vÀrldsarv ? exemplen Falun, Karlskrona och Visby

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt en vÀrldsarvsutnÀmning pÄverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan vÀrldsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjÀnste­ mÀn inom kommun, lÀnsstyrelse och lÀnsmuseum. UtifrÄn ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till vÀrldsarven ser pÄ formandet av dessa. Teorin fungerar som hjÀlp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen.

ÅterhĂ€mtning i staden : en undersökning av egenskaper i utemiljöer som bidrar till mental hĂ€lsa

Det hÀr Àr ett examensarbete pÄ 30 hp utfört vidinstitutionen för stad och land, SLU Ultuna. Bakgrundentill arbetet kommer sig av att allt fler mÀnniskor idagbor i tÀtorter (Boverket 2011a; WHO 2008a) samtidigtsom antalet personer med oro, Ängest och stress ökar(Socialdepartementet, 2002). Enligt WHO (2008b)förvÀntas mental ohÀlsa vara en av de största orsakernatill sjukdom i hela vÀrlden Är 2020, oavsett kön ochÄlder. NÀr stÀder vÀxer sker det ofta pÄ bekostnadav den urbana naturen (Borgström 2011) och deekonomiska och ekologiska aspekterna vÀger oftatyngre Àn de sociala i stadsbyggnadssammanhangoch i hÄllbarhetsdiskussioner (Granvik 2011).Syftet med arbetet Àr dÀrför att diskutera sambandenmellan fysisk miljö, mental hÀlsa och stress. Syftet ÀrocksÄ att belysa vikten av dels de sociala aspekternai ett hÄllbart stadsbyggande, dels vikten av grönamiljöer i staden som platser för ÄterhÀmtning samt attvisa hur en verklig plats kan utformas för att bidra tillÄterhÀmtning.

Att bevara och utveckla kulturmiljöerna Östra HĂ€stholmen-Ytterön samt LĂ„ngören i Karlskrona skĂ€rgĂ„rd

Magisterarbetet avgrĂ€nsas till öarna LĂ„ngören, Östra HĂ€stholmen och Ytterön som ligger i Karskronas skĂ€rgĂ„rd. Dessa kulturmiljöer speglar kustnĂ€ringar som lotsbosĂ€ttningar och fiskelĂ€ger. Magisterarbetet leder fram till ett planförslag, bestĂ„ende av omrĂ„desbestĂ€mmelser, för att bevara och utveckla dessa miljöer. Man kan identifiera ett problem i och med trenden med minskat antal bofasta i skĂ€rgĂ„rden, som leder till att öarna Ă€r mer eller mindre övergivna under större delen av Ă„ret. LikasĂ„ övergĂ„r mĂ„nga permanentboenden till fritidsboenden och dĂ„ Ă€r det vanligt att husen byggs om utefter moderna krav och influenser.

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->