I det här arbetet behandlas den oskrivna ansvarsfrihetsgrunden social adekvans. Begreppet och dess tillämpningsområden beskrivs och analyseras sedan ur olika aspekter.Framställningen inleds med en beskrivning av brottsbegreppet. Här förklaras att brottsbegreppet har en objektiv sida som innefattar begrepp som rekvisit, effekt, adekvat kausalitet och gärningsculpa, vilka förklaras översiktligt. Brottsbegreppets subjektiva sida innehållande olika typer av uppsåt och oaktsamhet förklaras också.Framställningen fortsätter med att beskriva de skrivna ansvarsfrihetsgrunderna. De viktigaste bestämmelserna angående dessa finnes i BrB:s 24 kapitel och i Polislagen.

Köpesamhället har under det senaste århundradet genomgått stora förändringar vilket också återspeglas i köprätten. 1905 års köplag var sträng mot säljaren i dennes ansvar och bevisbörda något som kanske var förståeligt mot bakgrund av att lagen även reglerade konsumentköp. 1976 kom ett förslag till en ny köplag som syftade till att mildra säljarens bevisbörda, något som redan skett i övriga nordiska länder. Den nya köplagen skulle istället för den äldre köplagens omöjlighetslära bygga på force majeure. Under denna tid var även en FN-konvention angående internationella köp under utarbetande.

SAMMANFATTNINGUppsatsen har behandlat asylrätten, och har fokuserat på förföljelse på grund av kön och sexuell läggning, såsom grund för beviljande av flyktingstatus. Uppsatsens syfte har varit att fastställa gällande svensk asylrätt och sedan analysera hur könsrelaterad förföljelse och flyktingskap bedöms av Migrationsöverdomstolen.Flyktingstatus erhålls av denne som uppfyller vissa angivna rekvisit. Enligt Förenta Nationernas flyktingkonvention är en flykting en person som inte kan eller inte vill använda det skydd för liv och frihet som staten måste medge medborgare och övriga invånare. Asylgrunden förföljelse på grund av kön och sexuell läggning, återfinns i flyktingbestämmelsen, utlänningslagen (SFS 2005:716) 4:1 §. Könstillhörighet och sexuell läggning är en del av tillhörighet till en viss samhällsgrupp, vilket innebär att dessa typer av förföljelse utgör asylskäl.

Omvänd skattskyldighet för byggsektorn tillämpas i Sverige sedan den 1:e juli 2007. Tilllämpningen omfattar endast tillhandahållande av tjänster som ur ett allmänt perspektiv bedöms vara byggtjänster. Varuleveranser är uteslutna från tillämpningen. Omvänd skattskyldighet innebär att, istället för att tillhandahållaren av en byggtjänst fakturerar förvärvaren med moms för att sedan redovisa denna till staten, är det numera förvärvaren av byggtjänster som är skattskyldig för moms. Syftet med omvänd skattskyldighet för byggsektorn är att omöjliggöra momsfusk i entreprenadkedjor där oärliga företag, som bland annat ägnar sig åt att ställa ut falska fakturor som underlag för avdragsrätt för ingående moms, är inblandade.

Omvänd skattskyldighet för byggsektorn tillämpas i Sverige sedan den 1:e juli 2007. Tilllämpningen omfattar endast tillhandahållande av tjänster som ur ett allmänt perspektiv bedöms vara byggtjänster. Varuleveranser är uteslutna från tillämpningen. Omvänd skattskyldighet innebär att, istället för att tillhandahållaren av en byggtjänst fakturerar förvärvaren med moms för att sedan redovisa denna till staten, är det numera förvärvaren av byggtjänster som är skattskyldig för moms. Syftet med omvänd skattskyldighet för byggsektorn är att omöjliggöra momsfusk i entreprenadkedjor där oärliga företag, som bland annat ägnar sig åt att ställa ut falska fakturor som underlag för avdragsrätt för ingående moms, är inblandade.

Av tradition har frågan om en person varit vårdslös eller inte avgjorts genom att personens bet­eende jämförts med en Bonus Pater Familias (BPF) d.v.s. en fiktiv ?normalt aktsam per­son? på det aktuella området. Modellen betraktas numera i princip som utmönstrad och culpa­bedömningen anses istället ta sin utgångpunkt i akt­samhets­­­normer uttryckta i lag, före­skrifter, praxis och sedvana (där BPF används som tankemodell). Om inte ovanstående ger svar görs en fri bedömning som utgår från The Learned Hand Formula (LHF) där hänsyn tas till risken för skada, den eventuella skadans storlek och skade­vållarens möjligheter till att före­­komma skadan.

De rättsliga regler som skyddar företagsspecifik information finns i lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Lagen innehåller en definition av begreppet företagshemlighet. Definitionen uppställer ett antal rekvisit som samtliga måste vara uppfyllda för att en information ska utgöra en företagshemlighet och därmed skyddas av lagen. En företagshemlighet omfattas av tystnadsplikt. Ett olovligt anskaffande, utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet är i lagens mening ett angrepp på företagshemlighet som i vissa fall kan utlösa både straff- och skadeståndsansvar.

Denna uppsats behandlar frågan om rätten till eutanasi och läkarassisterade självmord. Den svenska lagstiftningen och praxisen på området har jämförts med den holländska motsvarigheten, då Holland 2001 blev det första landet i världen som legaliserade eutanasi och läkarassisterade självmord.Frågan om rätten till självvalt livsavslut är ingenting nytt men ändock är frågan kontroversiell och ger upphov till fler frågor än den kan ge svar på. Frågorna som skall besvaras i den här uppsatsen lyder:Vilka likheter respektive skillnader finns mellan den svenska rättsliga hållningen avseende eutanasi och den holländska Termination of Life on Request and Assisted Suicide (Review Procedures) Act (2001)? Vilka filosofiska spörsmål och konsekvenser bör man ta ställning till innan en legalisering sker och hur skulle en svensk lagstiftning kunna utformas?I Sverige är det inte olagligt att begå självmord eftersom det är ett angrepp mot den egna rättssfären. Således är det inte heller olagligt att hjälpa någon att ta sitt eget liv.

Streaming är en teknik som används för att se på direktsändningar eller filer som är lagrade på webbplatser, direkt på datorn, utan att filer sparas. Det har blivit ett sätt att komma runt förbudet mot att ladda ned film men rättsläget vad gäller streaming är idag oklart. Med denna uppsats avser vi att undersöka gällande rätt, om en lagändring bör ske och vilka aktörer som kan hållas ansvariga vid streaming av olovligt tillgängliggjort material.Upphovsrätten är idag reglerad på många olika plan, det finns internationella konventioner och avtal, EU-regler och nationella regler. Inom Sverige förekommer regleringen främst i Upphovsrättslagen (URL). De internationella bestämmelserna syftar till att ge skydd åt upphovsmän, oberoende av nationalitetsgränser, och detta har i sin tur inverkat på EU-direktiv.

Dubbel intern aktieöverlåtelse genomförs för att ägaren ska undkomma beskattning enligt fåmansföretagsreglerna. Enligt fåmansföretagsreglerna ska kapitalvinst på kvalificerade andelar beskattas till viss del till 20 procent och resterande del till 57 procent. En andel är kvalificerad om delägaren har varit verksam i betydande omfattning i fåmansföretaget under beskattningsåret eller under något av de fem föregående beskattningsåren. Genom att ägaren bildar minst två nya bolag är dennes andelar inte kvalificerade, varken i bolaget eller i ett direkt eller indirekt ägt bolag. Att delägarens aktier är okvalificerade innebär att kapitalvinsten ska tas upp till fem sjättedelar i inkomstslaget kapital, vilket innebär en beskattning om 25 procent.

Själva essensen av ett aktiebolag är att kunna starta detta utan att själv löpa någon risk att bli betalningsskyldig för bolagets skulder. I vissa situationer kan dock aktieägare och andra ådra sig ett personligt betalningsansvar, antingen till följd av någon lagbestämmelse eller p.g.a. så kallat ansvarsgenombrott. Denna uppsats avhandlar ansvarsgenombrott mot styrelseledamöter med anledning av domen T 3004-08 från Hovrätten över Blekinge och Skåne. Hovrättens dom är kontroversiell först och främst för att ansvarsgenombrott i sig är ett omtvistat begrepp, men framförallt för att hovrätten utsträckt detta institut till att även omfatta styrelseledamöter och andra än aktieägare.

Arbetsmiljö är något som berör i stort sett alla människor; att ha en bra, trygg och säker arbetsplats borde rimligen vara en självklarhet. I verkligheten ser det dock inte alltid ut så. Arbetssjukdomarna ökar, människor skadas regelbundet och varje år omkommer ca 50 personer i arbetsplatsolyckor. Statistik från Arbetsmiljöverket visar även att ett stort antal av Sveriges arbetsplatser brister i sitt arbetsmiljöar-bete. Härmed är det intressant att studera vilket ansvar arbetsgivaren åläggs beträffande arbetsmiljöfrågor och då utifrån ett arbetsrättsligt perspektiv.Syftet med uppsatsen är att söka redogöra för gällande rätt vad gäller arbets-givarens och likställd med arbetsgivares rättsliga arbetsmiljöansvar och här med utgångspunkt i vilka möjliga sanktioner som finns att rikta mot denne i fall där den bryter mot arbetsmiljölagstiftningen.

Min uppsats handlar om bevisvärdering i våldtäktsmål. Syftet med uppsatsen är att lyfta fram våldtäktsbrottet i förhållande till en dess särskilda bevisproblematik. Syftet är vidare att jämföra nuvarande lagstiftning med en samtyckesbaserad lagstiftning och den norska modellen där grov oaktsam våldtäkt är kriminaliserad. Utifrån dessa olika modeller har bevisproblematiken belysts och kommenterats. Syftet mynnar ut i frågeställningarna; Vilka bevis krävs för en fällande dom i våldtäktsmål? Hur påverkas bevisvärderingen om vi skulle införa ett samtyckesrekvisit? Hur skulle bevisvärderingen påverkas om vi enligt den norska modellen kriminaliserade grov oaktsam våldtäkt?Kvinnan har inte alltid haft en självklar rätt till sin egen kropp och sexualitet.