Skadeståndsparagrafen i LOU stadgar att en upphandlande myndighet som brutit mot bestämmelserna i lagen, ska ersätta därigenom uppkommen skada för en leverantör. En förfördelad leverantör ska påvisa i) ärendehanteringsfel, ii) skada samt iii) adekvat kausalitet mellan i) och ii) för att skadestånd ska kunna utgå. Regleringen bygger på ett antal olika EU-direktiv och den svenska regleringen är fortfarande relativt ung och under utveckling. Regleringen saknar bestämmelser om när en upphandlande myndighet får avbryta en offentlig upphandling.I rättspraxis har fastställts att det krävs "sakligt godtagbara skäl" för att en påbörjad upphandling ska få avbrytas. Vad som innefattas av sakligt godtagbara skäl är fortfarande diffust, men vad som kan konstateras är att avbrytandet måste vara förenligt med samtliga gemenskapsrättsliga principer och att beslutet inte får vara godtyckligt.

Uppsatsens syfte är att söka bringa klarhet i huruvida de krav som finns i 12 § Marknadsföringslagen (MFL) är förenliga med artikel 101(1) Lissabonfördraget samt 2:1 Konkurrenslagen (KL). I arbetet kommer rättsdogmatisk metod att användas, vilket innebär redogörelse av hur de aktuella rättsreglerna är utformade (de lege lata) samt hur de kan tänkas revideras (de lege ferenda). Marknadsföring nyttjas av många företag i näringslivet, marknadsföring får företagen att synas på marknaden och därmed nå ut till konsument och näringsidkare. Att utforma ett köperbjudande, en bestämd produkt tillsammans med ett angivet pris är en marknadsföringsmetod. Hur ett köperbjudande skall vara utformat finns reglerat i 12 § MFL.

?r 2018 reformerades svensk sexualbrottslagstiftning och samtyckeslagen inf?rs. Brottet v?ldt?kt i brottsbalken 6 kap. 1 ? st?ller inte l?ngre krav p? att det f?rekommit hot och/eller v?ld f?r att det ska ses som en v?ldt?kt, ist?llet ?r det tillr?ckligt att motparten inte deltog frivilligt.

Problemdiskussion: Bokföringsnämnden fick år 2004, i uppdrag av Regeringen, att förenkla redovisningen i Sverige då den ansågs vara för komplex. BFN valde att lösa den komplexa redovisningen genom att införa fyra olika regelverk, som delar in företagen, efter deras storlek. Genom indelningen skapade BFN regelverken K1, K2, K3 och K4, där K1 riktar sig till de minsta företagen och K4 till företag som redovisar enligt IFRS-reglerna. Regelverket K2, som studien behandlar, riktar sig till mindre aktiebolag, enligt ÅRL:s äldre definition av mindre aktiebolag. Dessa bolag kännetecknas av, att de understiger samma två av dessa tre rekvisit de senaste två åren: mindre än 50 stycken anställda, en balansomslutning lägre än 25 miljoner kronor samt en nettoomsättning som understiger 50 miljoner kronor.

Förebyggandet och bekämpandet av människohandel är sedan länge en högt prioriterad fråga för Sverige, och en viktig del i detta arbete är att kriminaliseringen av människohandel fungerar effektivt. Därtill kommer att människohandel är en komplex och ofta gränsöverskridande företeelse, och som en konsekvens därav kan enskilda länder inte komma tillrätta med de problem som handeln innebär och orsakar genom enbart nationella åtgärder. Internationell samverkan är med andra ord en förutsättning för att handel med människor skall kunna bekämpas effektivt. Den svenska kriminaliseringen av människohandel bygger därför i grund och botten på de definitioner av människohandelsbrottet som utformats och avgränsats i de internationella överenskommelser som Sverige åtagit sig att följa.Den ursprungliga straffbestämmelsen om människohandel för sexuella ändamål var begränsad till den gränsöverskridande handeln med människor. Brottet ansågs som fullbordat när offret hade anlänt till det land i vilket utnyttjandet var tänkt att äga rum.

Denna studie behandlar revisorernas anmälningsplikt vid misstanke om brott. Tidigare existerade stora begränsningar gällande revisorernas befogenheter att agera vid misstanke om brott. Effekten blev att ett nytt lagförslag togs fram i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Den 1 januari 1999 trädde sålunda lagen om anmälningsplikt vid misstanke om brott i kraft. Syftet med studien är att utifrån en kvantitativ metod undersöka hur revisorers syn på anmälningsplikten skiljer sig mellan stora och små revisionsbyråer genom att utreda hur centrala delar av lagtexten tolkas av revisorerna, då främst begreppen ?kan misstänkas? och ?utan oskäligt dröjsmål?.

Syftet med konkurrenslagstiftningen är att främja konkurrensen marknadsaktörer emellan. En effektiv konkurrens bidrar till en bättre resursanvändning i samhället, medan en otillräcklig konkurrens ledertill onödigt stora kostnader. Sedan inträdet i den Europeiska Unionen (EU) 1995 har Sverige ett dubbelt rättssystem för konkurrensrätt, den EU-rättsliga lagstiftningen är inte bara vägledande utan i materiellt hänseende även bindande. En grundläggande bestämmelse inom konkurrensrätten är förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete, detta regleras i 2:1 Konkurrenslag 2008:579 (KL) och i artikel 101.1 Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Ett sådant samarbete innebär att två eller flera företag går samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning och är föremål för uppsatsens undersökning.Uppsatsen syftar till att undersöka viss problematik som uppstår vid tillämpningen av denna lagstiftning.

Denna uppsats syftar till att diskutera den teoretiska möjligheten att jämka bolagsordningar med avtalslagens generalklausul om oskäliga avtalsvillkor. Syftet har sin grund i bolagsordningens avtalsliknande karaktär och de stora likheter som föreligger i syftena till aktiebolagslagen och avtalslagen. För att utreda detta har lagtext och doktrin på aktiebolagsrättens så väl som på avtalsrättens områden studerats. Utöver detta har också förarbeten på dessa områden fått ett betydande utrymme. Den metod som dessa källor har bearbetats med har ett stort fokus på vilken funktion dessa lagstiftningar syftar till att uppnå.

Varje år går svenska staten miste om stora summor i skatteintäkter, intäkter som försvinner till följd av både medvetna och omedvetna fel gjorda av de skattskyldiga. Staten har genom olika åtgärder länge arbetat för att på bästa sätt försöka motverka skattebortfallet. I Sverige finns det tre repressiva metoder mot skatteundandragande aktiviteter: skatteflyktslagen, special- och stopplagstiftning och genomsynsprincipen. Skatteflyktslagen infördes 1980. Genomsynsprincipen är däremot inte lagstadgad utan har utvecklats genom praxis och dess existens har länge diskuterats, likaså om den skall kodifieras.

Denna uppsats belyser en vinstutdelning ur ett konkursrättsligt perspektiv. Fokus ligger på varför och hur återvinningsreglerna ska användas, när ett aktiebolag utdelat vinst kort före sin konkurs. Eftersom de aktiebolagsrättsliga olaglighetsreglerna inte erbjuder ett tillfredställande återföringsalternativ vid obeståndssituationer, bör enligt min uppfattning återvinningsinstitutet kunna åberopas alternativt till dessa. Att kräva att en vinstutdelning i första hand måste återföras med den generöst utformade beloppsregeln och svårtillämpade försiktighetsregeln, skulle leda till att konkursförvaltare av ekonomiska skäl måste släppa vinstutdelningar som ter sig otillbörliga. Att underordna återvinningsreglernas tillämplighet skulle förfela den reparativa och i förlängningen den preventiva funktion institutet har.Eftersom 4 kap.

Syftet med konkurrenslagstiftningen är att främja konkurrensen marknadsaktörer emellan. En effektiv konkurrens bidrar till en bättre resursanvändning i samhället, medan en otillräcklig konkurrens ledertill onödigt stora kostnader. Sedan inträdet i den Europeiska Unionen (EU) 1995 har Sverige ett dubbelt rättssystem för konkurrensrätt, den EU-rättsliga lagstiftningen är inte bara vägledande utan i materiellt hänseende även bindande. En grundläggande bestämmelse inom konkurrensrätten är förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete, detta regleras i 2:1 Konkurrenslag 2008:579 (KL) och i artikel 101.1 Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Ett sådant samarbete innebär att två eller flera företag går samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning och är föremål för uppsatsens undersökning.Uppsatsen syftar till att undersöka viss problematik som uppstår vid tillämpningen av denna lagstiftning.

Syftet med konkurrenslagstiftningen är att främja konkurrensen marknadsaktörer emellan. En effektiv konkurrens bidrar till en bättre resursanvändning i samhället, medan en otillräcklig konkurrens ledertill onödigt stora kostnader. Sedan inträdet i den Europeiska Unionen (EU) 1995 har Sverige ett dubbelt rättssystem för konkurrensrätt, den EU-rättsliga lagstiftningen är inte bara vägledande utan i materiellt hänseende även bindande. En grundläggande bestämmelse inom konkurrensrätten är förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete, detta regleras i 2:1 Konkurrenslag 2008:579 (KL) och i artikel 101.1 Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Ett sådant samarbete innebär att två eller flera företag går samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning och är föremål för uppsatsens undersökning.Uppsatsen syftar till att undersöka viss problematik som uppstår vid tillämpningen av denna lagstiftning.

Köp och försäljning av värdepapper kan, beroende på olika omständigheter, beskattas antingen enligt rörelsereglerna eller enligt reavinstreglerna. Sker klassificeringen enligt rörelsereglerna kan underskott på denna rörelse kvittas mot annan inkomst som den skatteskyldige har samt denne har rätt till avdrag för nedskrivning på varulager eftersom innehavet skattemässigt behandlas som lager. Om värdepappren däremot klassificeras som förvaltningsverksamhet finns inte någon nedskrivningsmöjlighet och förluster får enbart dras av mot vinster i samma förvärvskälla. Syftet med uppsatsen är därför att utreda de kriterier som ställs upp för att handel med värdepapper skall klassficeras som rörelse och därmed beskattas enligt reglerna för rörelse.Värdepappersrörelse saknar definition i inkomsskattelagen. Det är istället de allmänna bestämmelserna om avgränsning av inkomstslaget näringsverksamhet som styr.I uppsatsen har jag använt mig av sex rättsfall för att göra en problematisering av olika situationer där handel med värdepapper förekommer.

I takt med att värdepappersmarknaden utvidgas, både vad avser dess betydelse och omfattning, utvecklas även nya handelstekniker, vilket i sin tur ökar behovet av en i förhållande till de nya teknikerna aktuell lagstiftning. För att möta behovet av en marknadsmissbruksreglering som ligger i fas med samhällsutvecklingen antog EU under våren 2014 två nya rättsakter, marknadsmissbruksförordningen (Nr. 596/2014) samt det så kallade marknadsmissbruksdirektivet (Nr. 2014/57/EU). Förordningen, som hanterar administrativa sanktioner och som är direkt tillämplig i Sverige, träder ikraft den 3 juli 2016, och direktivet, som hanterar straffrättsliga sanktioner, ska implementeras i Sverige senast samma datum.

I det här arbetet behandlas den oskrivna ansvarsfrihetsgrunden social adekvans. Begreppet och dess tillämpningsområden beskrivs och analyseras sedan ur olika aspekter.Framställningen inleds med en beskrivning av brottsbegreppet. Här förklaras att brottsbegreppet har en objektiv sida som innefattar begrepp som rekvisit, effekt, adekvat kausalitet och gärningsculpa, vilka förklaras översiktligt. Brottsbegreppets subjektiva sida innehållande olika typer av uppsåt och oaktsamhet förklaras också.Framställningen fortsätter med att beskriva de skrivna ansvarsfrihetsgrunderna. De viktigaste bestämmelserna angående dessa finnes i BrB:s 24 kapitel och i Polislagen.