Syftet med studien är att synliggöra Rektorers uppfattning om fritidspedagogens yrkesroll under skolverksamheten. För att nå kärnan av vårt syfte utformade vi tre frågeställningar. Frågeställningarna lyfter Rektorernas uppfattningar kring; anledningar till fritidspedagogens arbete i skolverksamheten, fritidspedagogens kompletterande uppgift samt deras befintliga arbetsuppgifter i samverkan med skolan. I studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Studien är utförd med fem Rektorer som alla är verksamma inom Luleå Kommun.

Syftet för den kvalitativa undersökningen är att undersöka om och hur lärare kan stödja rektorns pedagogiska ledarskap. Undersökningen framförs ur rektorns perspektiv.Följande frågeställningar används för att hitta svar på denna studie:Vad Rektorer tycker om det pedagogiska ledarskapet (abstrakta svar, känslor, icke materiellt):Tycker Rektorer att det är svårt att klara av det pedagogiska ledarskapet?Hindrar lärare Rektorer att klara av det pedagogiska ledarskapet?Vilket stöd skulle Rektorer vilja ha av lärare i sitt pedagogiska ledarskapet? Vilket stöd Rektorerna får (konkreta svar, ej känslomässiga, materiellt):Vilket stöd får Rektorer av lärare i sitt pedagogiska ledarskap?Vilka brister finns det i lärarnas stöd till Rektorers pedagogiska ledarskap?Arbetets teoretiska ramverk består av kapitel som handlar om rektorns juridiska, administrativa och ekonomiska ansvar. Det består av kapitel som handlar om rektorns pedagogiska ledarskap men också om relationen mellan rektor och lärare. Relationen är väldigt viktig eftersom ledarskapet inte existerar utan relationer och i relationen är i sin tur kommunikationen central.Undersökningen visar att Rektorer ofta nämner ord som diskussion, gemenskap och förtroende.

Syftet för den kvalitativa undersökningen är att undersöka om och hur lärare kan stödja rektorns pedagogiska ledarskap. Undersökningen framförs ur rektorns perspektiv.Följande frågeställningar används för att hitta svar på denna studie:Vad Rektorer tycker om det pedagogiska ledarskapet (abstrakta svar, känslor, icke materiellt):Tycker Rektorer att det är svårt att klara av det pedagogiska ledarskapet?Hindrar lärare Rektorer att klara av det pedagogiska ledarskapet?Vilket stöd skulle Rektorer vilja ha av lärare i sitt pedagogiska ledarskapet? Vilket stöd Rektorerna får (konkreta svar, ej känslomässiga, materiellt):Vilket stöd får Rektorer av lärare i sitt pedagogiska ledarskap?Vilka brister finns det i lärarnas stöd till Rektorers pedagogiska ledarskap?Arbetets teoretiska ramverk består av kapitel som handlar om rektorns juridiska, administrativa och ekonomiska ansvar. Det består av kapitel som handlar om rektorns pedagogiska ledarskap men också om relationen mellan rektor och lärare. Relationen är väldigt viktig eftersom ledarskapet inte existerar utan relationer och i relationen är i sin tur kommunikationen central.Undersökningen visar att Rektorer ofta nämner ord som diskussion, gemenskap och förtroende.

Mycket har förändrats sedan den nya läroplanen infördes. Den nya läroplanen var i sin utformning målstyrd. Offentliga verksamheter har tidigare varit centralstyrda men i den nya läroplanen decentraliserade man beslut och därmed makt ner på lägre nivåer. Det är därför intressant att undersöka vilken uppfattning politiker, Rektorer och lärare har i den nya målstyrda skolan. Jag har därför intervjuat politiker, Rektorer och lärare utifrån fyra frågeställningar där de får redogöra för vad målstyrning innebär för dem och vad de tycker om en målstyrd skola och vilken roll de anser sig ha i en målstyrd skola och sist egna kommentarer om skolans målstyrning.

Syftet med vår studie är att undersöka hur Rektorer tolkar ett valt värdegrundsmål och varför detolkar det olika. Det mål vår studie utgår ifrån är, ?alla som arbetar i skolan skall visa respektför den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratisktförhållningssätt?. Vi väljer att fokusera på organisationsstrukturen och sociala faktorer då vitror att dessa faktorer kan förklara skillnaden på varför målet tolkas olika. Studien är enkvalitativ undersökning där vi intervjuar två olika Rektorer och ber dem tolka målet.

Detta arbete är delvis en empirisk fortsättning av författarinnans c-uppsats "Företagsledares lärande i arbete". Ambitionen är att praktiskt studera hur ledare, i detta fall fyra kvinnliga Rektorer, upplever sitt arbete och sin utveckling.Syftet är att undersöka relationen mellan erfarenheter gjorda i arbetet och Rektorernas upplevda utveckling i sin yrkesroll. Stor vikt läggs vid de sociala relationernas påverkan av individen.Uppsatsen är en intervjustudie och utgår från det sociokulturella perspektivet. Detta ger speciella förutsättningar. Objektet som beskrivs blir med rådande förutsättningar inte Rektorernas lärande i arbetet utan derasbeskrivna uppfattning av det samma.

Syftet med studien är att undersöka hur Rektorer på olika skolor uppfattar och arbetar med Skolverkets uppdrag gällande implementering av skriftliga omdömen. Dessutom ska skillnader och likheter i upplägget av införandet samt skillnader i de skriftliga omdömenas utformning analyseras. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med Rektorer verksamma i grundskolan. Intervjuerna analyseras utifrån en fenomenografisk ansats. I studiens resultat framkommer att omdömenas utformning skiljer sig mellan skolorna och ibland även inom skolorna.

Syftet med uppsatsen var att utöka kunskap om hur Rektorer inom grundskolans tidigare år beskriver att de arbetar med skolutveckling. För att nå studiens syfte besvarades hur Rektorer beskriver att de arbetar med skolutveckling, hur de beskriver sin roll som pedagogisk ledare för skolverksamheten samt hur de beskriver att de påverkar lärarnas arbete. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjustudie med tre Rektorer som genomgått rektorsutbildning och arbetar inom grundskolans tidigare år. Utifrån deras svar och med forskningsfrågorna som utgångspunkt konstruerades beskrivningskategorier där Rektorernas uppfattningar om forskningsfrågorna finns representerade. Resultatet visade att Rektorer beskriver skolutveckling som ett politiskt uppdrag där fokuseringen är att följa och förverkliga styrdokumenten.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur praoverksamheten ser ut och fungerar i dagens grundskola. Vi vill även få en insikt i Rektorers och studievägledares åsikter om praon, dess för- och nackdelar. Hösten 2006 beslutade Varbergs kommun att helt ta bort den traditionella praoverksamheten efter att de fått varningar ifrån arbetsmiljöverket att skärpa säkerheten för eleverna då de är ute på prao. Denna händelse väckte en debatt huruvida det är dags för en förändrig av praoverksamheten och det är med detta i åtanke vi genomförde vår undersökning. I undersökningen ställer vi oss frågor som: Vilka för- och nackdelar finns det med traditionell resp.

Att vara fysiskt aktiv i grundskolan är obligatoriskt för många. Utgångspunkten i arbetet är det uppdrag som skrevs in i läroplanen 2003 som innebär att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Vad är rektorns ansvar och vilka förutsättningar har Rektorer och skolan för att kunna erbjuda eleverna fysisk aktivitet? Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Rektorerna i en kommun i norra Sverige erbjuder alla elever daglig fysisk aktivitet. Som metod har vi valt att skicka ut enkäter till alla Rektorer på F-6 skolor i en kommun, efter att ha genomfört en pilotstudie på ett fåtal personer skickade vi ut vår egenkonstruerade enkät.

Denna studie beskriver typiska karakteristika för hur kvinnliga Rektorer med barnomsorgsbakgrund förändrar. Studien utgår från Hans Åke Scherps undersökning, som visat att kvinnliga Rektorer med förskollärar- eller fritidspedagogsbakgrund är mer skolutvecklingsbenägna än Rektorer med lärarbakgrund (Ekholm et al.2000). Studien omfattar en genomgång av tidigare forskning som har lagt grunden till en kvalitativ intervjustudie. Där har typiska kännetecken framkommit när intervjuerna analyserats utifrån fem kategorier; grundutbildning, skolkultur, skolutveckling, ledarskap och kreativ personlighet. Resultatet av undersökningen visar på att Rektorernas grundutbildnings ledord ?att sätta barnet i centrum? gjort att förändringsbenägenheten är en naturlig del av verksamheten.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare och Rektorer talar om forskning och beprövad erfarenhet utifrån frågeställningarna: Hur talar lärare om forskning och beprövad erfarenhet i svenskundervisningen och Hur talar Rektorer om forskning och beprövad erfarenhet i deras roll som skolledare? Det empiriska materialet samlades in utifrån den kvalitativa metoden på två skolor i form av intervjuer med verksamma lärare i åk 1 och åk 3 och Rektorer på vardera skolan. Intervjuerna spelades in och transkriberades vilket utgjorde en text på 48 sidor för diskursanalys. Bakgrundsteorin grundas på relevant litteratur och studier inom ämnet. Resultatet visar på ett gemensamt språkbruk om forskning och beprövad erfarenhet hos två lärare, två Rektorer och en biträdande rektor i form av tre identifierade diskurser: Tid, Forskning och Behov som utgör en bild av skolan i dagens samhälle.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vad som kan tänkas påverka Rektorers beslut att tillåta eller neka Sverigedemoraterna tillträde till gymnasieskolan. Vi vill undersöka vilka förutsättningar, argument och överväganden som Rektorer påverkas av och baserar sina beslut på. Vi har som utgångspunkt att ett deliberativt demokratiideal förordas i den svenska skolan. Därför blir det intressant att dessutom undersöka hur Rektorerna förhåller sig till deliberativ demokrati i deras beslut. Vi har använt oss av diskursanalys som teori och metod i vårt arbete, tillsammans med deliberativ demokratiteori.

Uppsatsens syfte är en undersökning av fyra skolors intentioner och arbete i skolår 0-3 med daglig fysisk aktivitet. Undersökningen består av åtta intervjuer med fyra Rektorer och fyra lärare. Intervjufrågorna bygger på att få en insikt om Rektorer och lärares inställning till fysisk aktivitet. Uppsatsen tar upp viktiga fysiska och psykiska effekter av fysisk aktivitet. Teorier om idrott och hälsa styrker behovet av rörelse.

Bakgrund: Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi upplevt att samverkan i arbetslag inte är självklar. Beroende på vilka lärare man talar med ser samverkan olika ut. Enligt Lpo94 skall lärare samverka, men det finns inga riktlinjer för hur detta ska ske i praktiken. Rektor har ansvar för att samverkan sker lärare emellan, men vi känner att Rektorernas direktiv inte är tydliga. Utifrån detta väcktes vårt intresse för hur olika Rektorer uppfattar att de organiserar för samverkan på sin skola.