Vi vill med detta examensarbete undersöka om skiftet från miljö undervisning till hållbar utveckling har skett, och hur väl känt begreppet hållbar utveckling är hos lärarna. Syftet med undersökningen är också att utveckla kunskap om de anvisningar som finns i våra styrdokument rörande hållbar utveckling följs och vilka arbetsmetoder som används. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sex lärare och två med Rektorer från skolor på mindre tätorter. Resultatet av denna studie visar att majoriteten av de lärare vi intervjuat inte har någon djupare kunskap om begreppet hållbar utveckling. Den undervisning som i dag finns har främst ett miljöperspektiv. De metoder som används i den undervisning som sker har främst en tematisk profil..

Vad vet lärare om dyskalkyli? Detta arbete sammanfattar vad dyskalkyli är och vad olika forskare säger angående dyskalkyli. Data som samlats in gjordes med hjälp av intervjuer med olika gymnasielärare och Rektorer. Resultatet visar att det inte är många lärare som har någon djupare kunskap inom dyskalkyli. Det är specialpedagogerna som får hjälpa elever som har det svårt och det innebär att lärarna måste upptäcka elevernas svårigheter om de inte själva träder fram och ber om hjälp, vilket man inte kan förutsätta att de gör.

Säljö (2000) menar att människan bäst lär och utvecklas genom kommunikation och interaktion med varandra. Han menar att vi lär utifrån den situation som vi befinner oss i. Det är med utgångspunkt i hans tankar som detta arbete framkommit. Det är ett arbete som bygger på en kvalitativ undersökning. Genom halvöppna intervjuer har försök gjorts med att försöka få fram hur några Rektorer och lärare på några skolor i Karlskrona kommun samverkar i arbetslag.

Arbetet syftar till att ta reda på vad Rektorer och lärare har för tankar kring huruvida dagens skola är i behov av hårdare disciplin, samt vad hårdare disciplin skulle få för effekter på elevernas lärande. Undersökningen är genomförd med enkät som distribuerades via internet, där de besvarande kunde lämna sina tankar och åsikter kring våra frågor. Slutsatsen som dras i arbetet är att de besvarande lärarna och Rektorerna förvisso anser att skolan är i behov av ordning i klassrummet för att undervisningen ska bli effektiv, men att detta dock inte kan eller bör uppnås genom hårdare disciplin och bestraffningar. De besvarande eftersträvar bättre ledarskap i form tydlighet hos pedagogerna, där samspel, kommunikation och struktur är det viktigaste för att skapa en ordnad miljö i klassrummet..

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra olika professioners, i ettrektorsområde, syn på användningen av LUS som verktyg i mål- och resultatstyrning i och förskolutveckling.Teori: Studien är en fallstudie. Resultatet relaterar till tre olika skolutvecklingsteorier.Metod: För att få tillgång till de olika professionernas beskrivningar enligt ovan harhalvstrukturerade intervjuer genomförts individuellt med specialpedagoger, Rektorer ochhögre befattningshavare, i studien benämnda chefer. För att få tillgång till läraresbeskrivningar har fokusgruppintervjuer använts. Samtliga intervjuer utom en, där informanteninte önskade, spelades in. Alla inspelade intervjuer transkriberades till datorskrift.

Studiens övergripande syfte var att undersöka hur elever, lärare, specialpedagoger samt Rektorer definierar begreppet särskilt stöd. Mer specifika frågeställningar var vilka diskurser som gick att identifiera, samt om dessa var i samspel eller i konflikt. Ytterligare en fråga var om det var möjligt att fastställa en dominerande diskurs.En kvalitativ metod användes i studien där samtliga deltagare lämnade brevsvar som analyserades utifrån Laclau och Mouffes diskursteori. I studien deltog sju elever, sju lärare, tre specialpedagoger samt fem Rektorer.Resultatet har analyserats utifrån ett dilemmaperspektiv som innebär att snarare än att hitta lösningar som är rätt eller fel, är syftet att lyfta problematiska frågor till diskussion och undersöka hur aktörer ser på dilemman ur olika perspektiv. Resultatet visade att samtliga aktörers svar kunde delas in i sju olika teman: en tidsaspekt, rumsaspekt, aktörsaspekt, innehållsaspekt, orsaksaspekt, känsloaspekt samt en juridisk aspekt.

Vårt syfte med denna uppsats var att ta reda på barns tankar kring döden, samt skolans beredskapsplan vid en eventuell olycka eller dödsfall. För att ta reda på detta har vi gjort intervjuer med 20 barn varav 10 sjuåringar och 10 tioåringar. Vi intervjuade även 2 Rektorer på olika skolor. Vi har studerat litteratur om hur barn reagerar på sorg och hur de bearbetar den. I vår diskussion har vi tagit upp hur vi skulle vilja arbeta med detta tabubelagda ämne i skolan.

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur lärare och skolledare på en grundskola uppfattar begreppet elever i behov av särskilt stöd och om detta stöd är kopplat till en diagnos. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie där vi intervjuade åtta pedagoger och två Rektorer på en skola. Intervjufrågorna var baserade på våra forskningsfrågor och vi ville ta del av informanternas personliga åsikter. Vår studie resulterar i att de elever som inte når skolans mål får särskilt stöd. Vidare visar studien att pojkar får mer stöd än flickor.

Sammanfattning Syftet med vår studie är att studera hur fyra Rektorers värdegrundsarbete kan analyseras utifrån några av Andy Hargreaves och Dean Finks dimensioner för ett hållbart ledarskap. I vår studie har vi valt att använda Hargreaves och Finks tre dimensioner som ?vår? teori. Som metod använder vi oss av intervjuer. Då vi värnar om Rektorernas integritet för att de är offentliga personer är Rektorerna anonyma i studien.

Syftet med min studie är att få veta hur den pedagogiska utvecklingen bedrivs i arbetslaget, med fokus på pedagogiska diskussioner, utvärdering av undervisningsmetoder och diskussion om aktuell forskning? Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. I undersökningen deltog två Rektorer och två lärare med det pedagogiska utvecklingsuppdraget från tre olika gymnasieskolors omvårdnadsprogram, var av en är en friskola. Resultatet visar att friskolan bedriver pedagogisk utveckling med forskning som grund sedan flera år tillbaka. De två kommunala skolorna har nyligen börjat med organiserade former av pedagogisk utveckling i arbetslagen, dock inte med diskussioner om aktuell forskning.

Syftet med detta arbete har varit att beskriva hur skolan idag arbetar med hälsa utifrån styrdokumenten och se om målen verkställs i skolans verksamhet. I detta arbete kommer begreppet hälsa att innefatta fysisk aktivitet och kost. Genom analyser av styrdokument, intervjuer med Barn och Utbildningsnämnden, Rektorer och pedagoger i verksamheterna samt genom fältanteckningar har vi kunnat se hur man i två kommuner arbetar med hälsa. Vi har genom undersökningarna i detta arbete sett att prioriteringarna av hälsoarbetet varierat men överlag saknas ett långsiktigt medvetet tänkande gällande hälsa. I vårt framtida yrke som pedagoger vill vi arbeta med hälsa på ett medvetet sätt genom lustfyllda aktiviteter och ökad medvetenhet grundlägga goda vanor i tidiga år..

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur man arbetar med estetiska läroprocesser på några skolor. Vidare vill vi tydliggöra vårt huvudämnes kärna och befästa de estetiska läroprocessernas betydelse för morgondagens kunskapande. Vi vill även tydliggöra ämnet KME och varför det är så viktigt att vi arbetar med detta ämne i skolan. Slutligen vill vi dessutom undersöka på vilken position Rektorerna kan tänkas anställa blivande KME-pedagoger. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med både Rektorer och biträdande enhetschefen för Kultur, Språk och Medier, (KSM).

Utifrån vårt formulerade syfte har vi undersökt vilken dokumentation och information somöverförs och under vilka former den överlämnas när elever byter skola. Vi har även avsettsynliggöra pedagogers tankar kring dokumentation och information samt formerna föröverlämningen.Den information och dokumentation som förs vidare och den information och dokumentationsom önskas av mottagande skola överensstämmer till största delen. Resultatet kansammanfattas med att överlämnande och mottagande personal i stort är eniga om att IUP medskriftliga omdömen och åtgärdsprogram är dokumentationsformer som alltid används. Man äräven överens om att muntlig information är viktig vid överlämningen. Det finns dock vissskillnad i synen på dokumentationens och informationens relevans mellan överlämnande ochmottagande lärare.Formerna för överlämnandet visar större diskrepanser mellan överlämnande skolors ochmottagande skolas uppfattningar.

Dagens svenska samhälle kräver en individualisering på alla plan. Skolan är här ett av de viktigaste områdena för denna individualisering och i Lpo 94 står att läsa att man ska utgå från alla elevers erfarenheter, förutsättningar och behov. Syftet med denna uppsats är att analysera begreppet individualisering i ett skolsammanhang, hur det upplevs, tolkas och realiseras. Jag har i undersökningen intervjuat sju lärare och tre Rektorer från skolan och läst om individualisering i litteratur och styrdokument. Resultaten av mina intervjuer visar att individualisering är ett väldigt vitt begrepp och att innebörden varierar.

Studien visar vad några lärarna och Rektorerna på tre utvalda skolor har för inställning till musik i skolan och vilka möjligheter de ser med musik. De teoretiska utgångspunkterna beskriver författares olika syn på vad musikalitet är, vilken roll läraren har i musiken, vad som påverkar musik i skolan och vilken inverkan musiken har på hjärnan. Intervjuer har genomförts med en rektor, en musiklärare och en klasslärare på tre utvalda skolor. Resultatet visar att alla de intervjuade är positivt inställda till musik och ser den som en viktig del i skolan men endast en skola använder musiken som en självklar integrerad del i skolans verksamhet. De intervjuade ser tid, resurser och kunskap som viktiga faktorer som påverkar hur skolorna kan arbeta med musik som en integrerad del i verksamheten..