Examensarbetet beskriver sex lärares erfarenheter av Rektorer i skolan, hur de har upplevt sina Rektorer, samt vilka krav och förväntningar som de har på sina Rektorer. I litteraturen behandlas dels lärares syn på Rektorer, men även Rektorers syn på sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet från intervjuerna med lärarna visar att Rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. Lärarna ställer stora krav på Rektorerna. Det är viktigt att Rektorerna prioriterar personalen, värnar om eleverna och är bra pedagogiska ledare.

Examensarbetet beskriver sex lärares erfarenheter av Rektorer i skolan, hur de har upplevt sina Rektorer, samt vilka krav och förväntningar som de har på sina Rektorer. I litteraturen behandlas dels lärares syn på Rektorer, men även Rektorers syn på sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet från intervjuerna med lärarna visar att Rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. Lärarna ställer stora krav på Rektorerna. Det är viktigt att Rektorerna prioriterar personalen, värnar om eleverna och är bra pedagogiska ledare.

Examensarbetet beskriver sex lärares erfarenheter av Rektorer i skolan, hur de har upplevt sina Rektorer, samt vilka krav och förväntningar som de har på sina Rektorer. I litteraturen behandlas dels lärares syn på Rektorer, men även Rektorers syn på sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet från intervjuerna med lärarna visar att Rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. Lärarna ställer stora krav på Rektorerna. Det är viktigt att Rektorerna prioriterar personalen, värnar om eleverna och är bra pedagogiska ledare.

Denna studies syfte var att undersöka hur Rektorer, trä- och metallslöjdlärare och hem- och konsumentkunskapslärare tar sig an utmaningen ?hållbar utveckling? i skolan och i respektive ämne. För att ta reda på detta har jag utgått från en kvalitativ metodansats där jag intervjuat fyra Rektorer och sex lärare i ämnena trä- och metallslöjd och hem- och konsumentkunskap. Rektorer och lärare delade med sig om sina tankar kring begreppet ?hållbar utveckling? och vad begreppet betydde för dem personligen.

Vårt arbete syftar till att uppmärksamma de prioriteringsskillnader som görs av Rektorer och lärare i den pedagogiska verksamheten. Dessa prioriteringsskillnader studeras utifrån två perspektiv, vilka är maktstrukturer och intensifiering. Som metod använde vi oss av enkät under ledning och respondenterna var verksamma Rektorer och lärare i årskurserna 1-3. Det som var mest framträdande i vårt resultat var att flertalet Rektorer och lärare upplevde en tydlig intensifiering av deras arbete och att de påverkades av maktstrukturer. Däremot visar vårt resultat på spridda prioriteringar.

BakgrundSveriges kommuner och landsting (SKL) betonar i en debattartikel i Dagens Nyheter 2010-03-15 vikten av att Rektorer ges möjlighet att lokalt avtala tjänsteformen för lärarnas anställningar. Semestertjänster möjliggör enligt Sveriges kommuner och landsting ett bättre resursutnyttjande inom skolan i jämförelse med ferietjänster, vilket skulle kunna gynna eleverna. Detta väckte en nyfikenhet hos oss och vi ställde oss frågan: Hur ser gymnasieskolans Rektorer på frågan om att införa semestertjänster istället för ferietjänster för lärarna?SyfteVårt syfte med detta arbete har varit att ta reda på vad Rektorer inom gymnasieskolan har för syn på lärarnas arbetstidsavtal. MetodFör att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat fem Rektorer och härigenom fått en bild av några Rektorers åsikter kring semestertjänster för lärare.

Syftet med studien var att ta reda på hur lärare och Rektorer på två kommunala skolor i Malmö ser på religionsfrihet i relation till skolplikten. Vi analyserade hur mötet mellan religionsfrihet och skolplikt ser ut i praktiken, utifrån Rektorernas såväl som lärarnas perspektiv. Vi undersökte också hur lärare och Rektorer ser på skolplikten och religionsfriheten i förhållande till de lagar och förordningar som finns. Vi genomförde en kvalitativ, ostrukturerad intervju med två lärare och två Rektorer på vardera skola. Vi kom fram till att relationen mellan skolplikten och religionsfriheten såg olika ut mellan lärare och Rektorer.

Vårt övergripande syfte är att ta reda på vad läroplanen säger om upplevelsepedagogik och hur lärare och Rektorer arbetar utifrån detta. I vår teoretiska studie tar vi upp läroplanen, en historisk tillbakablick, olika pedagogiska teorier, olika inlärningssätt och undervisningsmetoder. Den empiriska delen bygger på kvalitativa intervjuer av lärare och Rektorer. Det sammanfattande resultatet av vår litteraturstudie och våra kvalitativa intervjuer är att lärare idag är väl medvetna om läroplanens mål och riktlinjer och att de till stor del använder sig av upplevelsepedagogik i sin undervisning.

Uppsatsens huvudsakliga mål är att undersöka fyra Rektorers inställning och attityd gentemot ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan. Vidare är syftet med studien att undersöka hur dessa Rektorer reflekterar kring de eventuella konsekvenser som ett införande av ovanstående omdöme kan ge på enskilda elever, undervisningen samt på klassrumsmiljön. Föreliggande uppsats omfattar fyra stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med Rektorer verksamma på grundskolor placerade i södra Halland. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån hermeneutisk metod då syftet varit att genomföra djupgående analyser av dessa. Resultatet av undersökningen visar att samtliga utvalda Rektorer är emot ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan.

Syftet med denna studie är att belysa hur Rektorer kan påverka studie- och yrkesvägledares yrkesroll och uppdrag inom gymnasieskolan. En jämförelse av kommunala gymnasieskolor och fristående gymnasieskolor har även gjorts och skillnader kan påvisas. Genom en kvalitativ metod i form av intervjuer har vi fått en djupare förståelse för detta fenomen. Studien grundar sig på 6 intervjuer med Rektorer i en medelstor stad i mellersta Sverige. Resultatet visar på att Rektorer inte har fått rätt förutsättningar från varken stat, huvudmän eller rektorsutbildning för att förstå studie- och yrkesvägledares yrkesroll och uppdrag.

Syftet med detta arbete var att undersöka medvetenheten och lekens betydelse hos personal i förskolan och om det finns en samsyn mellan personal och Rektorer om lekens betydelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling och den delen avslutas med en del om lek som en specialpedagogisk metod. Med hjälp av intervjuer av personal och Rektorer har vi undersökt förskolepersonals medvetenhet om lekens betydelse samt om det finns en samsyn mellan personal och Rektorer om lekens betydelse. Vi har även undersökt om det finns skillnader mellan olika kommuner. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på att rektorns inställning och medvetenhet om lekens betydelse har stor betydelse för hur mycket leken diskuteras och medvetandegörs i personalgruppen..

Syftet med detta arbete var att undersöka medvetenheten och lekens betydelse hos personal i förskolan och om det finns en samsyn mellan personal och Rektorer om lekens betydelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling och den delen avslutas med en del om lek som en specialpedagogisk metod. Med hjälp av intervjuer av personal och Rektorer har vi undersökt förskolepersonals medvetenhet om lekens betydelse samt om det finns en samsyn mellan personal och Rektorer om lekens betydelse. Vi har även undersökt om det finns skillnader mellan olika kommuner. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på att rektorns inställning och medvetenhet om lekens betydelse har stor betydelse för hur mycket leken diskuteras och medvetandegörs i personalgruppen..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare och Rektorer på ett specifikt utbildningscentrum uppfattar, möjliggör och förverkligar flexibelt lärande samt få deras insikt i vad flexibelt lärande bidrar till när det gäller elevers lärande. För att uppnå syftet med denna undersökning har följande frågeställnings ställts: Hur uppfattas flexibelt lärande av lärare och Rektorer, vad uppfattar Rektorer och lärare som positivt samt negativt med flexibelt lärande, hur möjliggörs och förverkligas utbildningscentrumets vision om flexibelt lärande av lärare och Rektorer samt hur ser lärare och Rektorer på det flexibla lärandets funktion när det gäller elevers lärande?Det använda källmaterialet består av intervjuer gjorda med 2 Rektorer och 4 lärare som arbetar med flexibelt lärande på ungdomsgymnasiet och vuxenutbildning på ett utbildningscentrum i mellersta Sverige. Resultaten visar på att den generella uppfattningen om flexibelt lärande hos Rektorerna och lärarna är positiv. Man kan se utifrån intervjuerna att de positiva sakerna med flexibelt lärande ofta cirkulerar kring relationen mellan lärare och eleven, medan de negativa sakerna ofta berör mer praktiska saker som angår både lärare och elev.

Syftet med vår studie är att undersöka och jämföra vilken utrustning och tillgång till lokaler som musiklärare kontra Rektorer anser att en god undervisning kräver samt vilken kompetens musiklärare anser sig besitta och om de anser att den är tillräcklig för att på ett adekvat sätt undervisa och bedöma elever. Syftet är även att se om synen på musikundervisningen skiljer sig mellan musiklärare och Rektorer samt vilken uppfattning om ämnet de båda grupperna har. Vårt empiriska material består av enkätsvar från 14 olika skolor där tolv musiklärare respektive nio Rektorer svarat. Resultatet visar att musiklärarna anser sig ha kompetens att undervisa och själva musicera men att verktygen i form av instrument och digitala verktyg är knappa. Rektorerna betonar vikten av kompetens men inte vikten av verktygen för att kunna förmedla densamma.

BAKGRUND:Studien behandlar olika aspekter av dokumentation i förskolan och hur dokumentationen bidrar till kvalitet i verksamheten. Vi beskriver här hur den målstyrda förskolans framväxt har påverkat och förändrat lärarnas uppdrag.SYFTE:Syftet är att undersöka hur Rektorer och lärare i förskolan resonerar kring sambandet mellan dokumentation och kvalitet.METOD:Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med två Rektorer och sju lärare, verksamma i förskolan.RESULTAT:Rektorer och lärare ser dokumentation som ett verktyg i kvalitetsarbetet. Studien visar att lärarna genom dokumentation blivit mer medvetna om sitt arbetssätt och att den bidrar till en ökad kvalitet i verksamheten. Verksamheten fokuserar nu mer på barns lärprocesser och dokumentationen bidrar till att synliggöra lärandet..