Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några pedagoger i olika skolor uppfattar sin professionalitet när det gäller att samtala med föräldrar och elever vid eventuella samtal som upplevs som svåra. I vår studie har vi intervjuat sex stycken pedagoger på tre olika skolor i Stockholms län. De pedagoger vi valt att intervjua är en Rektor, en specialpedagog, en kurator och tre lärare i de lägre åldrarna. Vi kommer förutom dessa sex pedagoger även genomföra en försöksintervju med en lärare. Studien utgår från ett interaktionistiskt perspektiv och bygger på teorier från Vygotskij, Bronfenbrenner och Mead.

Stress är ett stort arbetsmiljöproblem för lärare i skolan idag. Organisatoriska och sociala förhållanden på arbetsplatserna, som orsakar ohälsa, har ökat de senaste åren. Arbetsmiljöundersökningar visar att var sjätte arbetstagare känner olust att gå till arbetet. Drygt var tredje får aldrig eller nästan aldrig stöd eller uppmuntran av sin chef. Mer än var fjärde arbetstagare får aldrig eller nästan aldrig vara med och besluta om uppläggningen av det egna arbetet.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva och analysera relativt nyexaminerade speciallärares nuläge och önskeläge beträffande yrkesroll, arbetsuppgifter och arbetssituation. Vi ville undersöka i vilken utsträckning speciallärare arbetar som speciallärare och på vilket sätt deras didaktiska kompetenser framträder och tas till vara i undervisning och i skolutveckling.Teori: Studien har genomförts inom den specialpedagogiska disciplinen. Studiens teoretiska utgångspunkt är professionaliseringsteori, som bygger på yrkens utveckling mot en profession. I professionaliseringsteorin intresserar man sig för sambandet mellan profession, kunskap och möjligheten för yrkesgrupper att omsätta detta i yrkespraktiken Metod: Studien grundade sig på enkätsvar från 32 speciallärare examinerade från Göteborgs Universitet åren 2011-2013. För att få svar på studiens syfte valdes både en kvantitativ och kvalitativ ansats.

Title: Music-esthetical productions in the educational work - a case study of the Allvar Gullstrand highschool.Problem: A problem associated with working with project- and thematic studies which result in esthetical productions is that it often demands extra effort and time beyond the schedule to carry the production through. There are no instructions saying that schools are to work with this kind of arrangements, but nevertheless it occurs in most schools, however in a different extent, quality and form. Purpose: The purpose of my study is to elucidate possibilities and limitations in different methods of work and structures, and also examine what motives the teachers and the school management have for working with a music-esthetical production as a goal. Method: I have done a qualitative case study of a Swedish upper secondary school where I interviewed four teachers and one principal, to get a view of reality and examine how teachers with different background look at, and in reality behave in, the work with music-esthetical productions in the education. Conclusions: What I have concluded in this case study is the importance of having a clear goal and that the project works are considered to create meaning and personal growth.

Syfte och frågeställningar: Syftet med arbetet var att undersöka skolledares syn på fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa. Följande frågeställningar behandlades: Vilken inställning har skolledarna till fysisk aktivitet?, Vilken syn har de på ämnet idrott och hälsa?, Vilka möjligheter till ökad fysisk aktivitet i skolan identifierar skolledarna? och Hur ser skolledarna på skolans roll när det gäller elevernas fysiska aktivitet utanför skoltid?Metod: Studien bygger på 17 kvalitativa intervjuer med skolledare, genomförda av tre forskare vid GIH år 2002. Intervjuerna gjordes ursprungligen som en del av projektet ?Skola ? Idrott ? Hälsa? (SIH), med syfte att beskriva skolor vars deltagande klasser utmärkte sig antingen i positiv eller negativ bemärkelse vad gällde elevernas fysiska aktivitet.

Sammanfattning Victoria Laurin (2015), Skolforskning för alla?- Vem söker vad och hur, School research for all?- Who are looking for what and how, Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola. Bakgrund: En undran om varför vi inom skolans värld verkar lägga tid på att ständigt uppfinna hjulet igen föranledde en nyfiken fråga om vem som söker, sprider och omsätter forskning inom verksamheten. Vem har ansvaret formulerat i sitt yrkesuppdrag? Hur ser det ut angående ansvar, sökande, kommunikation och praktiskt användande av forskning ute i verksamheterna? Som student vid specialpedagogprogrammet har jag skaffat mig förtrogenhet med att söka, tolka och omvandla forskning genom förändringsarbete. Hur ser verkligheten ut som möter mig som färdig specialpedagog? Syfte och frågeställning: Syftet är att, genom en mindre undersökning, söka svar på frågorna om hur forskning bevakas, söks, kommuniceras och används inom skolan samt vem som ansvarar för detta.

Syfte: Syftet med studien är att nå ökad kunskap om organisationen på 6/7-9skolor och om hur Rektorer på 6/7-9skolor på ett strategiskt sätt använder organisationen för att förverkliga läroplanens skrivning om vad lärare ska göra vad det gäller kunskap och om organisationen ligger i linje med Rektorns visioner.Teori: Ansatsen i studien utgår från en konstruktivistisk kunskapssyn, vilket innebär att i forskningsintervjuer konstrueras kunskap om verkligheten. Verkligheten är inte objektivt beskrivbar utan beror på vilket perspektiv man ser genom. I den här studien har Rektorernas perspektiv på organisationen analyserats. Jag har även utgått från att Rektorerna handlar rationellt i förhållande till mål och värderingar utifrån sin kunskap, erfarenhet och skolans värdegrund. Den teoretiska bakgrunden utgörs till största delen av teorier kring Rektorsrollen, lärande organisation och organisationsperspektiv.Metod: Kvalitativ intervju har använts vid intervjuer av sex Rektorer.

Problemområde: En ny läroplan, Lgrsä11 (Skoverket, 2011a) för grundsärskolans inriktning träningsskola togs i bruk 1 juli, 2011. I och med denna ska eleverna i träningsskolan för första gången kunskapsbedömas. I samtal med en Rektor på en träningsskola väcks vårt intresse eftersom Rektorns syn på kunskap och läroplanens begrepp om detsamma verkar skilja sig åt. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogerna i träningsskolan ser på kunskap i sin verksamhet och hur de tycker att den stämmer överens med vad läroplanen menar att kunskap är. Vidare syftar den till att undersöka förutsättningarna för att kunna göra en adekvat bedömning utifrån läroplanen och vilka verktyg pedagogerna har fått för att kunna utföra sitt uppdrag. Teoretisk ram: Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella teori som betonar vikten av lärande och utveckling genom samspel.

Denna uppsats fokuserar på att fånga upp en relativt ny och växande företeelse inom elektronisk kommunikation, bloggen. Med min undersökning vill jag belysa bloggens möjligheter som ett kommunikationsmedel för ledare inom offentlig verksamhet samt öka förståelsen för vad en blogg är.Ett utmärkande drag för bloggen, som är en uppdaterad webbplats vars startsida karaktäriseras av ett antal daterade texter i omvänd kronologisk ordning, är att den beskrivs som en dagbok med en personlig, subjektiv och vardaglig text utan krav på källkritik av innehållet. Bloggen beskrivs gärna som en form av ?gräsrotsjournalistik? men den används också som strategisk kommunikation till exempel av offentliga aktörer som politiker och företagsledare eller som ett komplement inom traditionella media.Jag har valt att göra en kvalitativ textorienterad analys av tre ledares bloggar: Rektor Kåre Bremer vid Stockholms universitet, vice-ordförande Margot Wallström vid EU-kommissionen och generaldirektör Andreas Carlgren vid Integrationsverket. Jag ville veta vad de bloggar om, hur de använder sig av attributet och hur pass privat eller offentligt deras kommunikation är.I min undersökning kom jag fram till att de tre ledarskribenterna använder bloggen/elektronisk kommunikation som ett strategiskt redskap att kommunicera men de gör det på lite olika sätt.Margot Wallström använder sig av sin privata sfär som metod för sin strategiska kommunikation samtidigt som hon verkar i det offentliga rummet.

Martina Törn (2015) Fysisk aktivitet, ett verktyg inom specialpedagogik. (Physical Activities, an Instrument within Special Needs Education.) Malmö Högskola. Lärande och samhälle. Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogexamen. Sammanfattning/abstrakt Syftet med min undersökning är att undersöka specialpedagogers, verksamma i förskola och grundskola, uppfattningar kring fysisk aktivitets betydelse för elevers inlärning. Jag vill även undersöka vilka möjligheter eleverna ges till fysisk aktivitet i undervisningen inom ramen för hela skoldagen, bortsett från idrottslektioner. Jag har utgått ifrån frågeställningarna: På vilket sätt uppfattar specialpedagoger att fysisk aktivitet påverkar elevers utvecklings- och inlärningsförmåga? På vilket sätt anser specialpedagoger att de arbetar medvetet med fysisk aktivitet med elever? Vilket ansvar och vilken roll anser specialpedagogerna att de har för fysisk aktivitet i skolan? Hur ser elevers möjligheter ut till fysisk aktivitet i undervisning utanför idrottslektionerna? Metod För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ ansats där jag intervjuat sex specialpedagoger.

Syfte: Studiens syfte är att identifiera framgångsfaktorer respektive hinder vid implementeringen av systemteoretiskt förhållningssätt ute i skolors verksamheter samt hur detta kommer till uttryck i det fortsatta arbetet med att utveckla skolorna. Specifika frågeställningar är: Hur pedagogernas nyvunna kunskap kommer till uttryck i kontakten med elever, kollegor och ledning samt vilka de bidragande orsakerna är till att enheterna lyckas / misslyckas i sina intentioner att följa skolutvecklingsmodellen? Vilka framgångsfaktorer och hinder vid implementeringen av systemteoretiska förhållningssätt framkommer?Teori: Studien har sin teoretiska utgångspunkt i den interaktionistiska och etnometodologiska skolan som tillsammans utgör socialkonstruktionismen. Skolans miljö är starkt präglad av olika kulturella markörer. Skolan som institution har genom åren haft en stark ställning i samhället.

Många barn i Sverige blir skjutsade till skolan vilket skapar kaosartade trafikmiljöer i anslutning till skolor främst under morgonen och i viss mån även eftermiddagen. Skolgårdarna måste i och med detta ge plats för bilar trots att det inte är till någon fördel för barnen. I början av mitt arbete genomförde jag en litteraturstudie för att se varför barn inte är lika säkra som vuxna i trafiken. Barn är kortare och har inte samma uppfattningsförmåga som vuxna, de kan inte heller bedöma varifrån ett ljud kommer vilket gör att de är osäkra och utsatta i en miljö med bilar. Jag studerade morgontimmarna vid Bryngelstorpskolan i Nyköping, våren 2012. Skolan har problem med morgontrafiken för att barnen blir skjutsade till skolan trots att de flesta bor inom gångavstånd. Jag var vid skolan och observerade och ställde frågor till barn, föräldrar och Rektor för att ta reda på hur de upplevde trafiksituationen. Frågeställningen i arbetet var: - Hur ser trafikmiljöer i anslutning till skolor ut idag? - Vad är problematiken kring dessa trafiksituationer? Bryngelstorpskolan använde jag som problemexempel och frågeställningen inför förbättringsförslagen på problemet var: Hur kan en säker och fungerande trafikmiljö i anslutning till en skola se ut? För att svara på frågorna studerade jag dels Bryngelstorpskolan i Nyköping och dels samtalade jag med trafikplanerare i Nyköpings kommun och andra kommuner som arbetar med trafik vid skolor.

Denna studies avsikt är att identifiera problem och söka möjligheter, vid genomförandet av matematikkurs B vid samhällsvetenskapsprogrammet på en gymnasieskola. Vidare prövas och ges förslag till åtgärder av identifierade problem. Rektor och matematiklärarna på den skola studien genomfördes önskade att någon med utifrånperspektiv skulle hjälpa till med att hitta förklaringar till varför elevernas studieresultat på samhällsvetenskapsprogrammet sjönk markant mellan de två obligatoriska matematikkurserna A och B. Skolans förslag var att jag skulle vara med på lektioner och försöka identifiera faktorer, något som jag kom att kalla ?bromsfaktorer?, och utifrån dem föreslå åtgärder.

Erika Sigeback (2015), Mot samma mål - en fallbeskrivning av hur en skola styrs i en kommun (Towards the Same Goal - a Case Study of how a School is guided in a Municipality), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola Bakgrund: Lärarnas kompetens, engagemang, förväntningar och ledarskap har betydelse för elevernas resultat. På samma sätt spelar Rektorn en viktig roll för hur framgångsrikt lärarna kan utföra sitt uppdrag (Skolinspektionen, 2010). Alltså den som leder spelar en viktig roll för hur väl en verksamhet lyckas. Specialpedagogen ska enligt examensordningen visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper. Vidare visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete samt i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. Specialpedagogen ska visa förmåga att analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå (SFS 2007:638). Tidigare forskning visar bland annat att det brister i förtroendet mellan leden i styrningen av skolan (Nihlfors och Johansson, 2013) samt att det finns en bristfällig kunskap om kommunal målstyrning bland lärare (Henningsson-Yousif, 2003), varpå det finns ett allmänintresse att belysa hur styrningen av en skola kan gå till. Syfte och frågeställningar: Syftet med denna fallbeskrivning är att undersöka hur en mindre kommun i södra Sverige valt att organisera styrningen av skolan.

Sammanfattning/Abstract Reuterskiöld, Christine (2013). ?Paddor i praktiken?, Skolutveckling i digitala lärverktyg/iPad ? från teori till praktik. (?Toads in practice? School development in digital tools/iPads ? from theory to practice), specialpedagogik avancerad nivå, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle. Problemområde.